Category Archives : Presenter till Linnéa (9-12 mån.)


Linnéa 1 år! 16

Åh vad jag ligger efter nu när vi inte haft internet och jag bara har ett par timmar varje kväll att hinna nåt på. Här kommer i alla fall en bildbomb från Linnéas första födelsedagsfirande.

.

Stort TACK till alla som varit med och firat vår älskade Linnéa på hennes första födelsedag på olika sätt. Genom kort, hälsningar och presenter! Hon fick en fantastisk första födelsedag.

.

På födelsedagen, som var en måndag, så fick hon öppna paket från oss på kvällen när Emil kommit hem och senare kom även mormor och morfar med paket från dem och från Pia. Hon är ju så fascinerad av papper och river av små små bitar av presentpapperet när hon ska öppna paketen och så ger hon dem till oss så vi ska kasta skräpet. xD Och så fort hon får något nytt, speciellt kläder, så ska hon absolut prova det direkt!

27374059725_c8b0082af1_o DSC00678

27303586091_cc4ba26439_o 27276392622_8e763b4249_o 26766524344_c34e8a3b00_o

Undrar om det finns nån mer som blir så lycklig av att få städgrejor?

26766548474_6a70669c6c_o 27303594461_7c627aa17b_o 26766543394_c3ca864386_o

Hon öppnade även paket från farmor och faster helgen innan födelsedagen, medan faster var här i byn, då hon inte kunde vara med på kalaset. Och så fick hon en present från gammelfaster Inger och Conny för ett bra tag sedan då de inte heller visste om de kunde komma på kalaset.

DSC00662 20160504_082618_26201641184_o

DSC00658 20160527_175403_26680434144_o

Helgen efter, den 5:e juni så hade hon då sitt första födelsedagskalas. Jag bakade två tårtor för jag tänkte att hon skulle få äta av en hon också dagen till ära, med drottningsylt och banan i och jordgubbar och grädde ovanpå. Men det var då ingenting att ha! Hon åt några jordgubbar och grädde sen blev det majskrokar och riktig mat på självaste födelsedagen. Vi blåste ballonger och serpentiner och pyntade hejvilt, men ballongerna var väldigt bekymmersamma, det är nästan så hon är lite rädd för dem. Hon verkar vara rädd för stora bollar (badbollar tex) överlag av nån outgrundlig anledning. Vi bestämde en tid för kalaset, mellan 11-14, men det drog ändå över tiden med en halvtimme och Linnéa var sååå trött redan innan det var över. Men hon älskar ju uppmärksamheten och jag tror hon tyckte det var ett roligt spektakel att fylla år faktiskt! Så många som kom för att fira just henne, så många nya fina bra presenter.

Världens finaste födelsedagsprinsessa innan kalaset

DSC00825 DSC00832 DSC00826

DSC00835 DSC00838

DSC00845 DSC00840

DSC00849 DSC00853

DSC00862

DSC00858 DSC00861

DSC00860

DSC00820 DSC00815

Bättre bilder på alla fina saker hon fått: Plus att hon fick pengar insatta på sina fonder och ett stort bidrag till bilbarnstolen vi köpte i vintras.

presenter collage

27901602331_cb42f6b835_o DSC01186

Lille Sej och jag satt sent kvällen innan kalaset och förberedde tårtorna. Jag fick mycket god och flurig hjälp. 

20160604_222942_27583993626_o 20160604_222940_27007402604_o


Utseendefixering, tonårsförvirring & Pamela A & Graaf-ideal 21

Åh jag har varit så dålig på att hänga med på slutet, i bloggar och Instagram och annat hej kom och hjälp mig -sociala media bla bla bla. Jag känner mig på nåt sätt kass när jag inte hinner med att kommentera/gilla eller ens ser alla inlägg som mina vänner gör, på slutet har jag stresscrollat Instagram endast på kvällen när jag lagt mig, lika med resten så jag missar massor. Men det har varit lite småjobbigt med att ställa in medicinen nu, jag har ju tagit 54mg på morgonen och sedan 18mg till lunch, vilket gjort att jag förvisso kunnat skjuta fram dippen ett par timmar men blivit ännu tröttare och energilös efter medicinen gått ur mot vad jag var innan, vet inte om det beror på att det är den billigare varianten jag tar vid lunch. Hoppas få Concerta till veckan även på den dosen. Igår var jag i alla fall ute och tog en promenad till Tefsjön för att rensa kraniet och röra lite på mig. Är så fruktansvärt stel mellan skuldrorna, axlarna och i nacken sedan en vecka tillbaka, värken strålar ända fram till bröstet?! jag har försökt med massage, spikmatta, liniment, Ipren och värmekudde men det blir inte bättre. Jag brukar aldrig ha såna här problem annars så jag fattar inte, kanske för att jag burit runt på Linnéa i ett års tid? Krupit runt på golvet och sovit/suttit/legat i diverse utomjordiska ställningar framförallt under amningen, detta år utan en enda hel natts sömn. Men ändå.

Vårflod i Tevån.

DSC00616

Kossorna har fått komma ut i stora hagen som går runt oss och det är massor med små kalvar. Dock är de lite fega ännu så ömsom stod de och våldsfunderade på vad jag var för nåt och ömsom så sprang de i vild panik.

DSC00637

Jag minns inte riktigt hur jag kom in på det, men jag följer Magdalena Graafs blogg för att jag tycker hon skriver så fruktansvärt roligt och fullkomligt ärligt vad det än gäller, så det lär ju varit därför. I alla fall, så kom jag att tänka på hur det var när jag växte upp och när jag precis flyttat till stan, 16 år gammal på forntiden, för att börja gymnasiet. Allt var nytt, alla människor var nya förutom ett par från klassen här i Funäs, jag hade varit i stan ungefär 1 gång per år tror jag innan dess, Innan jag flyttade hade jag ett obefintligt intresse för både kläder och smink, sånt gjorde man inte här, på sin höjd maskara när det var disco. Visst, jag började använda foundation på högstadiet, som jag tjuvlånade av mamma i början har jag för mig för jag blev retad för att jag var röd om kinderna hela tiden ”titta Jennie rodnar jämt, äru kär eller, höhöhö!” på moget småpojksmanér. ? Så på sätt och vis så började väl utseendefunderingarna redan då, jag var ju så blyg och tog såklart till mig de orden, innan hade jag inte haft en tanke på eller reflekterat så mycket alls över hur jag såg ut. Jag blev kär för första gången i högstadiet, huvva så jobbigt det var, pojkspolingen var ju dessutom upptagen Men inte då heller funderade jag på hur jag såg ut, det fanns liksom inget ”undrar om han tycker att jag ser fet ut i det här”, eller att jag började sminka mig och fixa frisyren för att han kanske skulle få upp ögonen för mig, det fanns inte i tankebanorna, så jävla skönt det måste varit! Men då visste jag ju inte annat, jag hade inte varit med om annat, ingen sminkade sig, de flesta gick runt i vanliga t-shirtar/collegetröjor och jeans som man kunde köpa på det ljuva 80-90-talet, på gott och ont.

.

Men med alla reklampelare i stan med bikinimodeller som var omöjligt att undvika i alla busskurer och i affärer och vart man än vände blicken så blev självmedvetenheten större och jag började jämföra mig, jag såg folk överallt som såg ut som jag ville se ut, alla hade de något som jag ville ha. I skolan likadant, nästan alla sminkade sig, färgade och fixade håret och hade snygga kläder varje dag, tighta kläder som avslöjade det mesta. Så hade jag aldrig klätt mig. Jag visste inte att man ”skulle” klä sig så som tjej, jag hade alltid bara tagit nåt plagg hemma utan att bry mig speciellt mycket och inte var det det minsta tight eller urringat. Jag var nog väldigt skyddat här hemma på landet, jag minns dock när vi fick parabol och vi hade MTV och VH1 bland annat och jag vet att jag reagerade även på hur alla artister och videos såg ut. Andra året på gymnasiet så utvecklade jag social fobi, jag har säkert haft det liggandes jämt som med ADD:n. Jag ville inte visa mig för folk, jag klarade inte längre att äta lunch i skolrestaurangen, jag levde på godis, jag mådde fruktansvärt dåligt av att tvingas åka buss till och från skolan, allt innebar en enda panikkänsla. Det kändes som alla tittade på mig och tyckte att jag såg konstig ut, gick konstigt, betedde mig konstigt and so on. Jag hade så otroligt mycket föreställningar om vad folk eventuellt tyckte och tänkte om mig. När jag skulle ta körkortet så var jag mer på körskolan och läste teori (på min tid fanns teorin bara att läsa i pärmar inte i någon dator ) än att gå på skolan, det var ju mindre folk där, jag kunde gömma mig.

.

När jag flyttade till Tandsbyn och blev sambo för första gången i slutet på gymnasiet så började jag även jobba på Husqvarna där efter skolan och monterade ihop kapsågar. Även där blev jag bombarderad med idealet om hur man skulle se ut. På tex en arbetsstation så satt en stor plansch med Pamela Anderson i en Baywatchscen rakt framför ögonen på mig, detta var alltså runt 1998. Så skulle man se ut om man skulle duga. Jag såg inte ut så, inte det minsta. Jag krympte mer och mer i självkänsla, för jag tyckte inte att jag dög, vem skulle vilja ha mig, de har mig väl bara i väntan på något bättre. Något ”sånt där” som sticker som en pil rakt in i hjärtat på mig. Internet fanns ju också, det var rätt nytt då, det var svindyrt att surfa, man kunde inte sitta många minuter för då steg telefonräkningen till månen, modemet som ringde upp en anslutning tog ungefär 10 minuter på sig innan det kopplat upp sig mot internet via telefonlinjen och lät samtidigt som en hes kaffebryggare. På löpsedlarna utanför affärerna syntes systrarna Graaf i olika poser med tuttarna uppe vid hakan och blonderat hår, så såg jag heller inte ut, men det var så man skulle se ut. I mitt huvud.

.

Jag mådde så fruktansvärt dåligt över mig själv under så många år, jag såg inget bra. Jag började köpa kläder som besatt bara för att passa in, se ut som de där andra snygga tjejerna som alltid hade allt jag ville ha. Jag började sminka mig mer och mer, jag färgade håret och jag blekte och jag färgade igen och jag blekte. Då kanske jag kan känna mig nöjd. Jag kände mig aldrig nöjd. Köper jag just det här sminket kanske det får mig att se ut som den och den, men jag gjorde ju aldrig det, jag såg bara ut som Jennie Grinde. Samtidigt så slets jag med svårigheterna med min sociala fobi och problemen som ADD medförde, utan att jag förstod att det var det som gjorde mig till den jag är, plus min hörselskada som gör det nästan omöjligt för mig att höra vad som sägs när många pratar samtidigt, när det är bakgrundsljud och TV och radio hör jag oftast aldrig vad som sägs, så jag har känt mig utanför på många olika sätt, utan att jag visste varför jag var som jag var. Jag förstod inte varför jag inte orkade vara social i flera timmar varje dag som alla andra, när jag höll på svimma av trötthet av alla intryck efter en vanlig dag, Jag förstod inte varför inte jag kunde komma ihåg handlingen av en film, varför faktafilmer i skolan aldrig fastnade utan jag svävade iväg i tankarna utom kontroll istället och kände mig stendum.

.

Funderar på om det blev lite av en chock med allt nytt i stan, jag som mest höll till i skogen innan liksom, och därför tog jag åt mig så mycket av allt? Men det är ju inte bara jag som flyttat från ett sådant här ställe till en stad, så jag måste varit extra känslig. Undrar hur jag varit och hur livet sett ut om jag stannat här hemma istället? Funderingar funderingar. Alla år med dåligt mående och försök att hitta mig själv, förstå mig själv, svårt att komma till ro, impulsiviteten som styrt mig hit och dit till både det bättre och det sämre, all packning jag dragit på mig under åren. Alla erfarenheter jag faktiskt fått av att vara jag, hur jag utvecklats och hur jag hamnat här där jag är idag, i en Jennie som jag faktiskt tycker om. ADD-diagnosen fick mig att äntligen förstå mig själv, äntligen förstod jag varför jag är som jag är och varför jag varit som jag varit. Bara att få ett ord som beskriver mig var en enorm lättnad, äntligen visste jag att jag inte var ensam och jag var inte heller speciellt konstig, nåja. Och att det finns hjälp att få för att fungera som en normal människa och det finns strategier som jag själv kan tillgå för att underlätta min vardag. Nu trivs jag bra, jag gillar den jag är och alla självdestruktiva, förvirrade, jobbiga år med ett antal depressioner har ju faktiskt lett mig hit och impulsiviteten fick mig dessutom att komma hem till mitt älskade Ljusnedal igen efter 17 år i stan. Här är jag hemma, här mår jag bra. Och här föddes älskade lilla Linnéa! Jag är så glad över att hon får växa upp på samma plats som mig.

Ja, det var dagens funderingar.

.

Några bilder från förra helgen. Det var ju fantastiskt väder på kvällarna i alla fall. Stina blir helt utom sig av lycka när hon får sällskap ute och blir helt galen, lika Farbror Tilt, de springer runt och jagar varandra och springer uppför träd och ner och så blir de kära och måste mysa med matte en stund och sen sätter det igång igen.

DSC00564 DSC00536

Fantastiskt att vara kattdjur.

DSC00543 DSC00558

Nytt till prinsessan, den randiga från oss och de tv¨å andra från mormor och morfar. Nu går hon så gott som obehindrat, hon började i lördags med att hellre gå än krypa, krypa har ju hittills gått fortare så, och nu gör hon mest inget annat än att gå runt i lägenheten hela dagarna. Vad kul det måste vara! :<3 Och så är nog 4:e tanden på väg, i överkäken denna gång, till vänster om de blivande framtänderna så det blir ett lite skevt bett ett tag.

DSC00583 DSC00587 20160525_180200_27244472915_o

I helgen så blir det lite jobb faktiskt, jag fick frågan om ett litet fotouppdrag på lördag, så det ska bli skoj. Hoppas jag kan leverera bara. Och så ska 30-årsbroderskapet firas på nåt vis samma dag. Vi hade avslutning på kyrkis i onsdags också förresten, lite trökigt. Vi var här i Ljusnedal på äventyrsholmen, Marianne grillade hamburgare och det gick hästar i hagen som Linnéa tyckte var väldigt spännande, blev väldigt besviken när hon inte fick pipa dem. Och en vovve som fick springa lös var också väldigt fascinerande, hon försökte pipa även den men inte heller den kände sig speciellt lockad till det. Goa lilla tjej. Vi var inte ensamma denna gången, utan hela två föräldrar och två barn var vi och så Marianne då förstås Lite trist är det ju att inte fler kan dyka upp en sån här gång när M ställer i ordning en massa och det är sista gången inför sommaren. Men gott som tusan var det med grillade hamburgare, Linnéa fick också smaka och älskade det! Men det var jättemysigt ändå såklart att sitta där i gräset, höra vårfloden som brusade förbi runt om, solen som sken, småprata lite och bara må gott i ett par timmar. Dock gjorde jag misstaget att dricka en halv mugg kaffe och efter vi kommit hem kom hjärtklappningen som på beställning…. så det är bara att fortsätta hålla mig ifrån det uppenbarligen.

20160525_100733_27204638506_o 20160525_1007280_26963568990_o

20160525_100746_27141674582_o


Skitkalas & kalaskul 4

Stackars lille Lillsitas har magsjuka Ända sedan i torsdags har det bara sprutat en härlig sörja ur lillrôvven flera gånger per dag både i blöjan och pottan. Kan inte tänka mig annat än att det är pannkakan och banangrädden hon fick till middag i onsdags och till lunch i torsdags som är boven, för mycket mjölk, mjöl och grädde för nya lilla magen förmodligen då det var första gången hon fick äta en riktig portion med just pannkaka. Men att det ska hålla på så länge!? Fjärde dagen nu ju, eller är det riktig magsjuka, eller nåt annat? Förstår inte vad det ska bero på annars. Men igår fick hon lite blåbär- och äppelpuré och idag ska ni veta att det skitits, SVART skit, som ser ut som skit ska. For your information liksom. Så om det gick över av sig själv eller om det var blåbären som gjorde det förtäljer icke historien. Älskade lilla tjej.

DSC00396

Bus med pappa

DSC00399 DSC00393

Tog en promenad med nya kameran i lördags kväll, bara för att testa den och lära känna den. Men alltså, jag har kört på endast manuella inställningar på min systemkamera sedan 2009, i 7 år, så nu är jag helt väck när det kommer till alla dessa förinställda autolägen som man kan välja mellan på denna. Jag hade tänkt att undvika att hålla på ställa in manuellt på denna, det går ju det med om man vill, och ha den som en lättillgänglig snabbfotokamera att dokumentera vardagen med till största del. Jah bah fatta ingenting. Det finns såååå många lägen att välja, så det tar nog ett tag innan jag testat mig fram till det jag gillar bäst som jag kan ha den inställd på större delen av tiden. Fokusinställingarna är dessutom knepiga, jag fattar inte riktigt, ibland kan man fokusera manuellt och ibland gör kameran det helt själv och bestämmer vad som ska fokuseras på, störigt. Ska jag verkligen behöva ta fram instruktionsboken? Va va va va?! Reheheheally!? Jag älskar däremot hur snabbt, smidigt och enkelt det går att överföra bilder från kameran till mobilen via Wifi, när jag väl läste instruktionerna hur man skulle göra efter att ha svurit mig blå över varför jag inte fick till det i en timme, jag behövde bara ladda hem en app så gick det smärtfritt. Lika enkelt och snabbt är det att föra över dem till datorn, dock med sladd, och programmet man använder till importen är awsome! Det delar upp bilderna efter datum och man kan lätt öppna dem direkt därifrån till Photoshop om man vill redigera och sedan bara dra dem direkt från importprogrammet och till bloggen utan att behöva leta upp dem i nån mapp som man sparade ner de redigerade bilderna i men inte använde hjärnan till att registrera vart på datorn de hamnade. Phu.

.

Jag gick i alla fall till Tefsjön och höll på frysa sönder fingrarna till molekyler. Och där var det massor med svanar, jag har aldrig sett så många på samma gång, 13 stycken! Och på iskanten så satt det en massa mindre fåglar med röda/orangea bröst. Just där och då skulle jag haft systemkameran så jag kommit lite närmare. Typischkt.

DSC00423

DSC00433 DSC00424

Mamma och pappa kom förbi i fredags med en present, LInnéa hade ju sin allra första namnsdag! Ett litet kit till födelsedagskalaset. Och så jämförde dom foppatoffelstorlekar. Pappas storlek 47(!) jämfört med mammas 36(37?):or och Linnéas 24:or som dock är för stora. Hon har bara 21 än så länge.

DSC00370 DSC00358

Farbror Tilt hjälper matte blogga. – Och den fina orkidéen jag fick av Emil för 1,5 månader sen som fortfarande har alla blommor kvar?! Hur är det möjligt?!

DSC00367 DSC00355

I lördags for vi och hälsade på bror och Sanna för första gången sedan 1300-talet och såklart blivande kusin Ojsan som kan tänkas kravla ut vilken dag som helst nu egentligen. Jag fick presenter! Nyfunna favoriten, den flytande bronzern Dew the Hoola från Benefit och en ansiktsmask, tack! Linnéa fann sin plats direkt och testkörde Ojsans blivande säng och leksaker och recenserade för morbror sin.

DSC00446 20160514_132129

Och så har vi fått tag på en vagn att ha på dagis sen, när nu den dagen kommer…. en Emmaljunga Classic med mycket plats att ligga på, skönt gung i den och en mjuk madrass var det med. Fick även med ett parasoll som passar perfekt till vagnen hon har nu, så bra då det jag köpte ifjol fäller ner sig på halvstång om en knott flyger förbi. Fick även med lite sandleksaker till den dagen hon har en sandlåda, hoppas hon kan få en i sommar redan. Och allt var GRATIS! Folk är så himla givmilda.

.

Och så slog jag på stort och gjorde egna köttbullar för första gången i mitt liv tror jag, så att Linnéa skulle kunna äta samma som oss. Tyvärr var det nog ett misstag då de tydligen var så goda så att köpeköttbullar hotades att bli ratade. Hade i ägg, grädde och lite pofiber istället för ströbröd, salt och peppar. Jag gjorde miniminiköttbullar till henne, innan jag tillsatte salt i smeten, som jag kokade i vatten först och sedan i en skvätt grädde med svartpeppar och basilika. Hon älskade dem! Så kul! Och hon älskar att kunna äta själv också.

.

Lägg märke till nästan-blåögat på kinden Nu börjas det, hakan fick sig en törn i helgen då hon hackade den mot klösträdet på nåt vänster så hon har ett styggt sår där och idag snubblade hon ståendes på knä med nån slags vinkelvolt och slog sig mot hyllan under soffbordet. Hon är i alla fall helt otroligt duktig på att klättra ner från soffan och sängen nu, kryper baklänges över kanten eller lägger sig på sidan och sträcker ner ena benet tills hon når golvet. Så jag känner mig näääästan lugn över att förhoppningsvis slippa se/höra när hon gör en djuphavsdykning med huvet först. Pruttunge.

DSC00448 DSC00465


Ensamhet 32

Sånt som kan störa mig så jag nästan går upp i ånga och transformeras till ett åskmoln är när företag är långsamma på att skicka varor. Det finns många företag som skickar samma dag som man lägger beställningen, medan andra av rent jävelskap väntar flera dagar. Jag trodde att att en så liten simpel sak som ett minneskort skulle gå att få på ett par dar. Nä men inte det… så nu har jag väntat tre fjärdedelars evighet på att få testa min nya kamera! Ni förstår ju frustrationen med ett tålamod som inte är av denna värld. ? NetOnNet står inte som högsta prioritet nästa gång jag ska beställa något liknande, det är ett som är säkert.

.

I onsdags så tillbringade vi Kyrkistimmarna vid gamla badplatsen i Funäsdalen. Det var bara jag och Linnéa denna gången, sist var vi ju i alla fall två föräldrar. Linnéa åt upp nästan alla krokar själv, den damen har ingen skam alls i kroppen utan tiggde majskrokar högljutt som om det ej fanns någon morgondag, det hjälpte inte att Marianne hade gömt undan dem i picknickkorgen på min begäran efter krok nummer 7, Linnéa visste allt vart dom fanns och för majskrokar kan man göra vad som helst. ? Marianne hade även köpt munkar för ett helt kompani och så var det bara vi där som fick hugga in på heeela härligheten. Inte nog med att man fick tjata till sig majskrokar på det där stället, det var även elaka barr i sanden så det stacks varje gång hon satte handen utanför filten så det blev grålåt, inte lätt att vara liten. Själv hade jag fullt upp med att se till så hon inte åt uåå all sand, gräs, barr, bark, gamla löv, stenar osv. Hon fick även två leksaker, en liten rosa plastbåt och en sandform i form av en båt av Marianne som hon. själv valde. Så snällt. ?

.

Det är en hel del is kvar på Funäsdalssjön och snö i fjällen, men men, det är ju bara sommar mellan juli-augusti så.

2016-05-11-01.28.47-1.jpg.jpg 2016-05-11-01.28.48-1.jpg.jpg

Emil spelade gitarr för solnedgången en fin kväll – Och Linnéas nya spegel är upphängd till linslusens stora förtjusning, här är ryggsäcken jag vann till henne också på en Instagramtävling hos SweetMini!

2016-05-10-11.10.12-1.jpg.jpg 20160510_143407_26327750433_o

Ibland kan jag känna mig ensam, ibland kan jag känna den där längtan efter att ha ett helt gäng med kompisar att hänga med, att alltid ha nån som är villig att umgås vad det än må vara, på tu man hand eller med hela gänget. Å andra sidan har jag aldrig haft behov av en massa människor runt mig och tycker ofta att det är jobbigt med för mycket liv och rörelse, jag trivs bra med mig själv och jag trivs bra med att vara hemma eller att strosa i skogen/fjällen i tystnad. Familjen och övrig släkt och kollegor och de kunder jag kör räcker oftast gott och väl för mig och mitt lilla sociala behov. Jag har absolut inga problem med att vara ensam, jag skulle mycket väl kunna bo i en stuga mitt ute i ingenstans. Men ibland slår den där känslan mig ändå. Jag har vänner, få men otroligt bra vänner som jag kan prata om allt med, som är precis som jag.

När jag flyttade hem efter 17 år i stan så försökte jag sporadiskt ta lite kontakt med folk, men det är uppenbarligen svårt att komma in som ”ny” i befintliga grupper i en liten by, speciellt om man är som jag och är lite blyg och inte vågar ta för mig och skapa kontakter som ”alla andra” verkar vara, som det känns. Jag önskar att jag var mer framåt bland folk, att jag vågade visa att jag är intresserad av vänskap och umgänge. Jag kan bli lite avundsjuk och ledsen ibland när jag ser/hör gäng med vänner åka på en skid-, skoter- eller vandringstur eller bara träffas över en middag hemma hos nån och mysa på, träffa såna med barn i Linnéas ålder så hon får träffa andra även utanför kyrkis, eller bara ta en kaffe eller hänga hemma på gräsmattan och snacka skit eller hålla käft.

Samtidigt så är jag inte sån att jag behöver det sociala i speciellt hög grad, jag trivs som sagt bra själv i hemmets lugna vrå och min låga energidepå räcker ofta inte till så mycket mer än att klara dagen heller, speciellt inte när jag jobbar, så det är ju inte ofta jag känner behovet av att umgås med folk som sagt. Men ibland kommer den där längtan. Det känns tråkigt att det ska vara så svårt, jag har försökt på mitt sätt men det funkade inte och jag önskar att jag var mer rättfram i att ta kontakt. Jag märker att många inflyttade kommer in i kompisgrupper, och jag undrar hur, men förmodligen för att de jobbat som säsongare i skidbackar, krogar, affärer osv och träffar många andra människor automatiskt, både bybor och andra säsongare.

Därför kan jag ibland längta tillbaka till stan, jag bodde ju där i 17 år från att jag var 16 år så det är ju såklart där de flesta av mina vänner och bekanta finns, men jag vill ju inte bo där, det är ju detta som är hemma, mitt paradis. Och det byter jag inte mot nåt. ? Nu har jag ju dessutom Linnéa som fyller mina dagar gott och väl. Det är säkert för att jag inte jobbat på så länge, träffar kollegorna väldigt sällan och kunderna inte alls förstås, alla de där som kan tjata och prata hål i huvet på mig vissa dagar. Oftast längtar jag inte alls efter allt detta, det finns inte ens i tankarna liksom, eftersom jag är och förblir en ensamvarg. Men ibland, som sagt, ett fåtal dagar per år önskar jag mig ett stort vänskapsgäng.


Vinster, redheads & kameraköp 10

Tänk att ibland vinner man faktiskt sådana där Instagramtävlingar! Så jäkla kul då det ofta är så himla enkelt att tävla också. Förra och första gången jag vann en sån tävling var förra påsken då jag fick ett påskägg från Glossybox Instagram fyllt med smink. ? Och nu har jag vunnit en liten rosa ryggsäck till Linnéa från Sweetmini! Blir ju perfekt till förskolestarten, vilken jag egentligen vill förtränga. ?
.

Mamma och pappa kom förbi igår kväll med en pekbok med massa djur i och en liten spegel. Linnéa älskar att försöka ta på sig alla mössor och kepsar som ligger på hatthyllan själv och sen kolla hur hon ser ut i spegeln. ? Hon kämpar även på med att prova alla hårband och hårspännen hon har, med skiftande resultat som syns på bilden med hårbandet här nere. ? Ska sätta den under hallspegeln så hon kan stå/sitta på golvet istället och beundra sig själv, en 10.5 kilos minimänniska är inte lätt att kånka runt på längre, hello puckelrygg, och att prova outfits det tar tid det ska ni veta. ? Hon har lärt sig göra slängpuss nu också. ? Och vet vart ögon, öron, mun och näsa är.

20160506_165238_26279496583_o 20160507_103744_26797278491_o

Pekboken & spegeln. – Farbror Tilt fann en pälsfäckt säng på lammskinnet i Linnéas vagn. ?

2016-05-08-07.21.25-1.jpg.jpg 2016-05-08-07.21.26-1.jpg.jpg

Och så håller jag på terrorisera mitt hår igen… Jag som så stort för nån månad sen skulle spara ut min naturliga färg, låta hårstackarn vila yadda yadda… Hur kunde jag tro på en så tokig idé?! Jag hällde i en röd färg för några veckor sedan, som det knappt blev skillnad av då den mörkblonda jag hade i innan och trodde jag skulle bli the old me i blev i det närmaste svart, en gråbrundassig stygg otrivsam färg. Så nu jävlar köpte jag en förpackning blondering och slingade lite på måfå över kraniet, med detta resultat:

20160507_141141_26261986734_o 20160507_143957_26262327904_o

Sen i med en röd färg på det. Men blekningen blev för… effektiv… så det blev för ljust för min smak, trivs inte våldsbra i detta, så jag måste inhandla en (eller fem?) förpackning  annan rödfärg som är lite mörkare och kasta i innan jag är klar. Vilket härligt inlägg, med mest en massa bilder på mig själv. Jag var tvungen att fixa håret efter den där terrorattacken, för det såg annars ut som en gammal enbuske träffad av en landmina. När det är såhär så ser mitt egna hår ut att vara gaaanska mycket hår (allt är relativt), annars kan man likna det vid en nertrampad trasmatta där trasorna sticker ut lite här och där och ett och annat råttätet hål. Jag har som tur är bestämt mig för att unna mig ett frisörbesök när skatteåterbäringen kommer. Om de rekommenderar en peruk därefter så må det vara hänt då.

20160507_163457_26776003192_o 20160507_162310_26596429760_o

Äntligen har jag skaffat mig en bra (förhoppningsvis) kompaktkamera också! Som jag längtat! Fann en begagnad knappt använd på annons här i byn så jag var ju tvungen att slå till för att inte gå miste om den chansen. 1.5 års garanti kvar och 1000:- billigare än när den var ny och Emil sponsrade dessutom med en slant som tidigare morsdagspresent. ? Det är en systemkamera i kompaktkamerafodral kan man säga, objektivet går att byta ut nämligen, det som sitter på nu är ett 16-50mm. Dock följde det inre med nåt minneskort så jag hoppas NetOnNet har utomjordiskt snabba leveranstider så jag får testa den innan mitt obefintliga tålamod tar kål på mig. ? dessutom är skärmen vridbar i 180 grader, vilket gör att man kan ta aaaamazing selfies, som ni kan se här nedan. ?
.
När jag shoppat kameran så drog jag upp till Ruvallen en snabbis för att hälsa på mamma och pappa som var där och mådde gott och solade. Det är bra mycket mer snö kvar där än nere på byn. Själv travade jag genom snön med sandaler. ?
2016-05-08-07.16.34-1.jpg.jpg 2016-05-08-07.19.39-1.jpg.jpg


Bollibollar & såpbollar 6

Määän nu är det väl ändå vår på gång va!? Plusgrader varje dag det senaste även om det varit ett gäng minus under nätterna. Nu kommer lortvattnet fram, lersörjan som gör bilar och folk blöta och skitiga vid minsta rörelse, doften av unkna ruttnande gamla löv fyller näsborrarna och den där mysiga göms i snö kommer fram i tö-hundskiten och påskturisterna trängs på trottoarerna. ? visst är det härligt!? Nä fy vad jag har längtat efter det här! Hela långa vintern har jag väntat på vårtecken, att snön ska försvinna och gräset bli grönt. Värme! Så att Linnéa ska kunna vara ute och tulta omkring i gräset med katterna, följa med ut i skogen på små utflykter och kunna vara med på ett helt annat vis än tidigare. ? I vinter har hon ju agerat stelopererad Michelingubbe och inte haft så mycket användning av snön så att vara ute bara för att har inte varit sådär jätteroande har hon tyckt. ? kan man ju förstå, att bara kunna sitta på en fläck och stirra är ju mäkta roligt.

.

Alltså, Linnéa sov rätt bra inatt. Det var lite gnyenden och propellerkonster som vanligt, men inte hela natten och när jag låg och tittade på henne innan jag skulle somna så formade hon munnen till ett stooooort gap och sen bara gallskrek hon rätt ut! Huvva vad otäckt det var! Måste varit en mardröm. Stackars liten. Förutom det så sov hon som sagt rätt bra, ändå är jag tröttare än fan själv idag!? Frusen och svidig i ögonen och gäspar värre än öppningen till en fågelholk gjord för en örn skulle vara om de bodde i sådana. Jäklars om Emil smittat mig med sina bacillurer! I så fall hoppas jag lillsitas klarar sig, men det är väl för mycket begärt.

.

Jag har käkat mitt knark i snart två veckor nu, jag tar nu 2 tabletter varje dag sedan i tisdags, 36mg Concerta. Määään, alltså, jag vet inte om jag känner nån större skillnad ännu dock, det enda är att jag kan bli lite illamående vissa dagar men jag tror det beror på hur mycket jag äter och dricker, Concerta är vätskedrivande så det är viktigt att komma ihåg att dricka mer än vanligt vilket jag iiiinte gör. Kanske jag är lite piggare på eftermiddagarna och kvällarna numer men det är nog bara marginellt, kanske är jag lite lugnare i skallen. Jag kan faktiskt inte säga på rak arm om jag märker nån förändring. Jag känner inte av att jag skulle fått nån ökad puls, inte så att jag reagerar på det, pulsen går oftast upp när man äter dem tydligen. Men jag ska ta mig ner på HC och kolla blodtryck och puls i veckan så det står rätt till. De har ju tydligen ett rum där man kan gå in närsomhelst och sticka in armen själv och mäta, det är ju skitbra, men jag hade inte en blek om att det fanns här förrän de på ENP i stan berättade det. Den 11:e ska min kontakt ringa så får vi se vad som händer då, om jag ska öka ännu mer till högsta dosen, 54mg.

.

Fick se såpbubblor för första gången hemma hos mormor och morfar, det var fascinerande! Genomskinliga bollar som försvinner i tomma intet. (Skärmdumpar från videon jag spelade in, därav kvalitén)

2016-03-31_16.22.34

20160331_161614 20160331_161416 wp-1459593118330.jpg

Var och hälsade på Malla, Bianca och Bollibollarna. Bollibollarna var väldigt nyfikna på vad Linnéa var för nåt och Linnéa älskar ju katter så hon hade det så kul!

wp-1459434415914.jpg wp-1459434415915.jpg

wp-1459434596275.jpg wp-1459434596276.jpg

Fick ett helt LASS med kläder till Linnéa igen av mormor och morfar! Jösses alltså! Det är massa fina sommarklänningar, byxor, shorts, tröjor, pyjamasar, flera par skor och sandaler, regnställ och vinteroverall som passar nästa vinter och vinterjacka som hon får slita på de sista vinterveckorna nu, några påslakan och en badcape och flera fina hårband vilket är perfekt nu när hon börjar bli så långhårig! Det höll på börja sina lite nu för henne i storleken som hon håller på växer i nu, 80, så det här kom ju mer än lägligt. Så bortskämd! Och så fick hon en kudde av Rut och Anders igår som jag tror hon låg gott på.
.

Titta så gulligt de matchar i varsin Brukse-tröja.

wp-1459590728562.jpg wp-1459590712387.jpg

Invigde äntligen min fina lilla 12-centimetersspringform som jag köpte för ett tag sen med att baka en minigräddtårta som jag åt till middag igår och frukost idag. Hähä! Använde kokosmjöl och mandelmjöl, pofiber och fiberhusk och annat sånt där nyttigt ni vet, orkar inte skriva recept just nu. Fyllde med mosad banan och grädde i mitten och hyvlade mörk Nellie Dellies 70% steviasötad choklad över. Nom nom!

wp-1459530620153.jpg wp-1459530684094.jpg

wp-1459530620148.jpg wp-1459530669147.jpg

En skymningsbild i farten när jag var på väg till Funäs.

wp-1459434338482.jpg

Solnedgång hemma.

wp-1459530603832.jpg


Häpp! Hat trick! 9

Igår hände det grejer minsan! Hon kom plötsligt på hur gåvagnen funkar och vi gick fram och tillbaka mellan hallen och vardagsrummet några gånger och hon tyckte det var jättekul! Upprörande är det ju dock att det inte går att svänga med den utan det tar ju tvärstopp tillslut och så bär det iväg lite fort ibland så små benen inte hänger med. Och vid middagen så såg jag två små vita piggar i munnen, så nu är det en andra tand på väg upp alldeles bredvid den andra som fortfarande håller på gräver sig upp. ?

Och bästa av allt – vi satt på golvet allihop och Linnéa reser sig upp mot allt som vanligt, sätter sig, kryper lite, klättrar osv osv. Så stod hon och höll i sig i barnvagnen som vi har stående i vardagsrummet och vi satt bredvid, då helst plötsligt så släpper hon med båda händerna! Och står där och viftar helt superexalterat med armarna jättelänge och gapar och ser genomlycklig ut! ❤ hon stod även ett bra tag idag också och ser så himla glad och stolt ut men rätt vad det är så blir hon rädd och vill absolut inte att man ska släppa. Hon har inte vågat släppa mer än en hand tidigare, men vi har lurats lite ibland genom att få henne att tex klappa händerna eller hålla henne om midjan när hon står och sen släppa utan att hon märker det och då har hon stått bra länge (allt är ju relativt, kanske en halv minut, men det är länge för såna här små såcka lår. ?) innan hon inser att hon inte har nåt stöd, blir feg och sätter sig. Men nu släppte hon helt självmant! Älskade lilla vän, snart går du nog. ?
.
I måndags på annandag påsk var vi bjudna på lyxmiddag hos svärfar och Ingrid – grillat älgkött med pärgratäng. Det är nog ingen som grillar så gott och mört som han, älg dessutom som kan vara riktigt svårt att undvika skosuleeffekt på. Matkoman var ju ett faktum såklart. Och med chokladpudding till efterrätt så var det ju nästan lika bra att göra kväll när vi kom hem. ?
.
Emil tillverkade en kvast till påskkäringen på dan, lite sent påkommet på påskens sista dag ? och jag satte fast en gosedjurskatt och en miniminikopparkaffekanna som vi lånade av mamma och pappa på den. Men det var väl kanske lite mycket begärt att tro att hon skulle hålla i den tillräckligt många sekunder för att det skulle kunna bli en bild. ? jag ska sätta mig och photoshoppa nån dag (om två år typ) och se om jag får till nån rolig bild. Klippa och klistra.
.
Tyckte den här bilden på dem alla tre blev så himla fin. ❤

20160328_191013 20160328_172006

Tidigare på måndagen så kom Britt förbi med en påskpresent till Linnéa från henne och Kalle. Så fin mössa! ? Hon tyckte att den passade Linnéa så bra, lila och katter, och det kan jag ju inte säga emot. ? Den är lite stor men blir nog perfekt till nästa vinter.

20160328_135619 20160328_181609

10 månader fyller hon idag! ? den bästa jag vet. ❤ Nu är hon förmodligen inne i utvecklingsstadie 7 och det känns igen en hel del från denna text:

Fotor_145934088182967


Som annat folk & lite amfetamin 26

Jag tror jag ska börja göra som annat folk, blogga lite men oftare, eller vad tror ni? Jag blir alldeles matt på mig själv när jag väl får tid/ork/lust att sätta mig och blogga och så har jag 678 bilder jag har hunnit tagit den här tiden som jag ju vill ha med i inlägget. Det är där problemet sitter. Bilderna får inte ligga hur som helst, det måste se bra ut och i ett jämnt flöde annars kan jag helt enkelt inte publicera skiten, ordningsmanin har talat. Och utan bilder kan jag heller inte skriva, det tar stopp, sicken skummis.  Så eftersom jag tycker det är så kul att dokumentera mina dagar och kunna se tillbaka på dem så tänkte jag prova göra det mer frekvent istället och så slipper inläggen innehålla 5 kilometer text och 2 ljusår med bilder dessutom och därmed förhoppningsvis mer lättläst och roligare för er stackars få satar som klickar er in. So be it.
.

20160322_153257.jpgI måndags drog jag till la stada igen, slog dessutom en massa flugor i en smäll då jag hade sån tur att jag kunde köra in en taxi som skulle på verkstad och dessutom fick jag Linnéas gåstol såld. Anledningen denna gång är att jag var in på ENP (Enheten för Neuropsykiatri) eftersom jag ska börja knarka, såna där farliga tabletter ni vet med amfetamin i som man kan bli sjuuukt beroende av. ? Nä det är inte amfetamin, substansen däremot – metylfenidat – har liknande egenskaper som amfetamin, men den är faktiskt mer lik kokain. I de doser man får utskrivet är den inte beroendeframkallande, den är centralstimulerande, den verkar psykiskt lugnande, hjälper oss att sortera alla intryck som vi tar in med full kraft och sorterar ut de mest relevanta så det blir lugnare i huvet och därmed besparar en massa energi, och ökar koncentrationsförmågan för folk med ADD/ADHD.
.
Jag fick ju min ADD-diagnos strax innan jag fick veta att Linnéa låg i min mage så jag hann aldrig påbörja medicineringen då, men nu när amningen så gott som är över så är det dags att börja igen. Vi ammar när vi vaknar och sen vid 18 så det är utanför spannet för när medicinen ligger i kroppen, å andra sidan går ytterst små mängder ut i bröstmjölken och redan på BB sa de att jag kunde börja medicinera om jag ville, men jag tyckte ändå det var dumt att chansa och det kändes onödigt att Linnéa skulle få i sig av det oavsett mängd. Men nu ska det bli spännande att testa detta och se vad som händer, jag börjar på lägsta dosen 18mg per dag och ökar sedan efter ca en vecka, känner inte av nåt speciellt ännu dock. Jag ska skriva mer om min ADD och hur jag upplever allt i ett annat inlägg tänkte jag. ?

.

Var på BVC igår och hon har gått upp exakt 500 gram sen sist och växt 2 cm till 74cm. ? Kurvorna för vikten och huvet ligger jättebra och stabilt medan längden pekar uppåt, lika förra gången, så kanske det blir en riktig långbening detta. ❤ Vi hade tänkt kila in på kyrkis en snabbis innan men det blev strul med sovandet på morgonen så när hon väl somnade så sov hon till 10:40 och vi skulle på BVC kl.11.

.

Blir ju tusen bilder i alla fall nu här då eftersom jag har shoppat osv. Linnéa fick såklart en massa när jag var till stan. HUR undviker man att vilja köpa allt!? Så detta kom jag hem med till lillskitas, massor på REA också som tur var.

.

Sötaste gammeldagsklänningen och leggings – Mössor och en tubhalsduk som kommer blir lagom till nästa vinter. ÄLSKA! Jag tror jag lånar kattmössan så länge.

20160322_152336 20160322_152424

Ännu en klänning och ett par svarta ”jeans” – Kattröja (såklart) och så söt collegetröja.

20160322_152500 20160322_152540

Provade en del av den nya outfiten, haha alltså!

20160322_105056 20160322_105403 20160322_105424

I nyklänningen och leggingsen hos mamma och pappa. Linnéa fick påskägg av mormor och morfar också med matburkar och såna här klämmisar och två stycken små skedar som man helt enkelt skruvar fast på klämmisen. Så smart och lättsamt att ta med! Det är hål i skedarna så när man klämmer så kommer maten direkt ut på skeden.

20160322_110150 20160322_110158 20160323_123456

Fick superfina tjocksockar av Margit till nästa vinter, tack! – Enda påskpyntet i detta hushåll, i fåglarnas julgran. Plus att jag satte fjädrar på juldörrkransen vi fick av Britt, så den fick leva vidare ett tag till.

20160322_152601.jpg 20160319_153424

En outfit till, de svarta ”jeansen” som är så jäkla gulliga och kattröjan. – Nyvaken glaskit.

20160323_143538 20160323_140350


Kylskåpsspisar & tjocka lår 11

image

Alltså… små tjocka lår! ??? jag beställde de urgulligaste knäskydd världen har skådat när Linnéa just lärt sig krypa och vi tyckte synd om hennes små knän. Ja jag vet, de kanske är skapta för att krypa på men, say no more, please. ? Men surfötterna råkade värre ut kan jag säga då de fick skavsår på sig eftersom hon släpade de stackarna efter golvet så det gnisslade a’la naglar mot svarta tavlan. Men det var ju inte krångligare åtgärdat än att sätta på ett par strumpor. I alla fall, jag beställde dem från Kina, så att eh, de kom i måndags… snabba leveranser… lagom till att hon snart ska gå. ? Var ju tvungen att testa dem i alla fall och såcka lår blev ju helt fantastiska i dem! ? Och de är inte sådär jätteanvändbara då det blir skithalt för knäna att krypa runt i dem. Så fail.
.
Testade en ny kycklingrätt i veckan, receptet finns HÄR. Och trots att Emil påstår sig ogilla kokos så skulle jag gärna få göra den igen, så det är ju ett gott betyg. ? och en ny vinterjacka från mormor till Linnéa till nästa vinter. ? Musse Pigg ?

2016-03-17-11.03.36.jpg.jpg wp-1458209531177.jpg

Den nya fläkten ter sig ut på detta viset. Jag tycker fortfarande att det ser ut som det sitter ett mindre kylskåp ovanför spisen. ? det är ju nåt special här så köksfläkten står för all ventilation i lägenheten, minns inte hur det funkade nu riktigt men, så den står alltid och går. Jag blev sjukligt, nästan maniskt, impad när jag stekte pannkakor och den sög i sig allt vad os heter! Och då hade jag den bara på 2/3 fart dessutom. Älska. Var dock tvungen att kolla instruktionsboken under matlagningen då spjället helt plötsligt fick för sig att stänga sig självt. Det visade sig att det finns tre lägen även på det vilket innebär att det är öppet 30, 60 eller 120 minuter innan det stänger sig igen, vilket high tech. Det är bara tre små tryckknappar utan förklaring, så det var ju inte lätt att veta. Hoppas den här nya grejen sänker elkostnaden lite också, närmare 2000:-/månad är i högsta laget trots att vi betalar både för värme, varmvatten och hushållsel.

20160317_160624.jpg 20160317_160632.jpg 20160317_162659.jpg

Stina och hennes goa sovtryne ?

20160315_125036.jpg 20160315_125032.jpg


Mitt liv som pekbok 16

Hej, det här är min pekbok. Det har varit så många nätter med dålig sömn nu så jag kan knappt tänka och orkar inte skriva nåt speciellt, så det får bli en bilderbok om senaste tiden denna gången. Upptäckte imorse att det känns vasst på tandköttet i nederkäken, så hennes första lilla tand är på väg! Så det förklarar nog den dåliga sömnen hon haft, de kan ha besvär i upp till en månad innan tänderna visar sig läste jag. Huvva. Hon vänder och vrider och gnyr och snyftar på nätterna och rätt vad det är ska hon upp och stå, så det kan även handla om frustration att hon inte kan gå än också mitt uppi allt.
.
Emil han snarkar sig igenom det mesta medan jag vaknar till av minsta lilla, ibland får han en knytnäve eller en spark för att reagera. Ett par gånger per natt får han även en spark av ilska för att han också väcker mig, räcker det inte att en gör det med jämna mellanrum, eller 4 med hårbollarna som spatserar över min lekamen med nästan lika jämna mellanrum, men det är svårt att säga till de små anarkisterna. Svårt att säga till en snarkare att sluta snarka också förvisso, men vissa nätter är verkligen THE mått rågat och det känns bättre i själen att få sparka bakut. Att Linnéa väcker mig är en sak, hon är ju alldeles ny liten människa och det är ju så det kan vara då så det har jag inga problem med. Hon gör det ju inte för att jävlas, utan hon vaknar ju och gnyr och håller på av en anledning. Emil snarkar för att jävlas, det är jag säker på.

.
Vi kikade på bästa filmen ”Trolltyg i tomteskogen” som hon fick av mormor en morgon, det var intressant till en början, men sen blev knapparna på datorn desto intressantare och då funkade inte filmen så bra. Så vi får skaffa en DVD-spelare och kika på TV:n nästa gång.

wp-1456831461485.jpg wp-1456831416719.jpg wp-1456831422495.jpg

Vi gjorde hand- och fotavtryck i trolldeg. Finaste små tassarna.

wp-1456831430128.jpg

Linnéa fick ännu en gitarr, en akustisk i miniformat denna gång. Det var REA så vi passade på. Är lite sur över att den rosa var slutsåld dock. Men pappas gitarr är fortfarande snäppet roligare att terrorisera. Förstås.

wp-1456846794268.jpg

Jag köpte världens finaste och gulligaste lilla 12-centimeters springform äntligen, så nu kan jag äntligen göra minibakverk utan att ränna hos mamma och låna miniformar hela tiden. – Och så fick jag en present av bästa Cissi.

20160302_153506.jpg wp-1456846801032.jpg

Gjorde en liten make over i köket, ÄNTLIGEN också! Dessa äckliga slitna bänkskivor blev som nya och det känns som vi fick ett helt nytt kök, så mycket ljusare och större det känns! Dock syns de hemska slitna, gulnade och skavda och håliga köksluckorna ännu tydligare nu. Men de hoppas jag vi kan ta tag i och göra nån budgetuppfräschning på i sommar. Panduro hade en massa REA så lägligt, älskar att jag hittat en massa billiga saker nu när ekonomin är begränsad, så jag köpte dekorplast (eller kontaktplast, you name it) i vit marmor och klistrade på. Dock blev det en skarv ca 1,5dm från väggen då rätt bredd var slutsåld, men inget man tänker på om man inte studerar noga. FÖRE:

wp-1457105934668.jpg wp-1457105926197.jpg

EFTER:

20160302_192221.jpg

20160302_193058.jpg

Köpte nytt sängöverkast till våran säng med svag förhoppning om att slippa att ALLT katthår fastnar på det, för ynka 140:-! Det var 30% rea på bädd på Jotex, som hittat. Köpte även ett bäddset till Linnéa för nu har hon även fått sitt allra första täcke och kudde. Av farfar fick hon en riktigt rejäl madrass i veckan! Med en sommar- och en vintersida, riktigt tjock och lyxig känns den. Hon har ju sovit på en jättetunn skumgummimadrass hittills stackarn.

20160303_070219.jpg 20160303_153259.jpg

Ännu mer presenter kom med posten, även det från bästa Cissi, och till Linnéa denna gången i form av ett jättefint påslakanset. – Värmedynan Lille Sej och jag spikmattar oss.

20160303_185334.jpg 20160303_154939.jpg

I lördags hoppade jag in och jobbade en sväng för första gången på 11(!!!) månader! Det är helt sjukt så snabbt tiden gått, skrämmande! Det gick bara bra trots min hysteriska nervositet i början, kändes som att det var första dagen på nya jobbet. Men det var kavlugnt sånär som på två  små körningar och givetvis jävlades garageportarna när jag trodde jag skulle få kvälla. Murphy is back, indeed. Så jag roade mig med att skotta parkeringarna och städa, så tiden gick ju ändå. Men det var kul att jobba lite! Men jag saknade lillskitas.

img_20160305_091411.jpg 20160305_090410.jpg

Fick en jättefin present av Hanna & Gunnar, min mormors bror och hans fru i Messlingen. Det är ett sittunderlag inuti och det är min mormor som vävt tyget en gång i tiden och Hanna har klätt med fårskinn runt om. Det blir fantastiskt att sitta på ute i vårsolen till att börja med. Om jag törs/vill slita på det vill säga. Lille Sej tyckte hon kunde ha det så länge och nu värmer det rôvva i datorstolen.

20160306_085945.jpg 20160306_090011.jpg

Dom här bilderna fick jag medan jag jobbade i lördags – SAKNA!!! Trollunge.

20160305_094112.jpeg 20160305_151548.jpeg

Pust! Ikväll ska jag ta ett avslappnande lavendelbubbelbad, lägga ansiktsmask och fila fötterna med rasp så jag slipper gå omkring på förhårdningar i klass med betongsuggor och lägga mig före Homo Sapiens blev till. Om jag orkar.

image