Category Archives : Förlossningen


Orosministern Grinde 14

I söndags blev vi bjudna på grillning hos svärfar och Ingrid, vi trodde det skulle vara vi och Joanna, tji fick vi för huset var nästan fullt av trevligt fölk. Linnéa fick ännu mer paket och det var massa god mat som silltårta och tunnbrödklämmor till förrätt och grillat älgkött och pärgratäng till huvudrätt. Efterrätten åt jag över en till synes svältfödd Bäbisson i soffan i vardagsrummet som sovit sig igenom de andra måltiderna, klart man nästan svälter ihjäl då liksom, varma hjortron och glass serverades. Mums! Så det tackar vi hemskt mycket för. ❤️

IMG_5320 IMG_5324 IMG_5325

// ”Go´knuln”, som den heter, som Linnéa fick från Iris & Christer. ♥Den är designad av Nina Nylander i Bruksvallarna, lite kul. // Och Larsson och hans Sara kom förbi en snabbsväng på söndagseftermiddagen innan Emil skulle ner på området och städa undan, med ännu mer gröt, till framförallt pappas mycket stora förtjusning. // Tack så mycket! ♥

IMG_5326 IMG_5318 IMG_5319

Jag tog kort på magen i lördags också, kände att jag måste se om det verkligen är nån skillnad sen vi åkte in på BB. Bilden till vänster är tagen ca en halvtimme innan vi åkte in till förlossningen och till höger är på dagen exakt 6 veckor sen hon kom ut. Och det är ju faktiskt skillnad, även fast det inte känns så. Och bilden är lite förlåtande så både mage och tuttar är aningen större i verkligheten än de ser ut att vara här (har trots allt gått upp två kupstorlekar sen innan graviditeten och de ser i det närmaste platta ut på den här bilden så ) och så sträcker jag förstås på mig, och att jag säger så beror inte  på min egen självbild det är svårt att fota sig själv i den här vinkeln utan att vrida av sig armen, men det går åt rätt håll. Det är ju ändå 12 kilo minus.
.
Jag är så tacksam över att jag har en så fantastisk och stark kropp som alltid återhämtar sig så bra och snabbt från allt den utsätts för, jag sprack ingenting (thank you knipövningar, kom ihåg att göra dem hörni! Mer värt än man kanske tror både inför graviditet/förlossning och även tills man blir äldre för att minska risken för både inkontinens och att livmodern ramlar ut) och jag har inte fått en enda bristning! Och skinnet verkar hänga med bra i krympningen än så länge, så har jag en väldig tur så slipper jag en massa löst skinn på magen. Bristningar osv var inget jag brydde mig så hårt om, jag hade snarare förväntat mig att få dem. Jag var mer rädd för att spricka, hua så obehagligt det måste vara. Magen visar jag ändå aldrig och jag är ändå så lastgammal så jag bryr mig inte.
.
Men ändå otroligt tacksam för den här fina kroppen jag har. Och för Linnéa framförallt. ♥ Tänk att jag har en liten Linnéa, en egen frisk och perfekt liten människa som bott i min mage i över 9 månader. Blir mer och mer kär för varje dag jag lär känna henne mer så jag tror jag spricker snart, trodde knappt det om mig själv, och mer och mer orolig och nojig. Nu har hon börjat vilja sova på mage här hemma också, inte bara hos mormor och morfar, och jag måste gå och kolla så hon andas typ varannan minut… Jag törs knappt sova för jag är så fruktansvärt rädd att förlora henne, jävla hjärna. Men… Jag somnar som en rekordstor stock ändå på kvällarna och efter varje matning på nätterna varesig jag tänkt det eller ej, haha. /// Världens sötaste rump. ♥

IMG_5231 IMG_5330

Glada lilltrollet vårat ♥

IMG_5335.JPGIMG_5333.JPGIMG_5332.JPGKlicka för att förstora


Kattlikt 12

En sak jag kom att tänka på när det gällde förlossningen, var att barnmorskorna berättade efteråt att jag gick helt in i mig själv på nåt sätt. Jag skrek inte en enda gång, jag sa inte ett ord under hela förlossningen. Jag bara gjorde som de sa, och det var att ta i allt jag hade som jag aldrig någonsin tagit i förut. Och när de sa till mig innan sista krystningen att jag var tvungen att stanna upp, hålla emot krystvärken och snabbandas, för att det inte skulle gå alltför fort med utdrivningen så jag sprack, så räckte jag ut en stoppande hand mot dem som stod där nere mellan mina ben och skulle bestämma, berättade Emil. Haha. För det var verkligen skitsvårt att hålla emot och försöka hyperventilera när hela kroppen bara skriker: ” HÅLL ANDAN OCH TRYCK FÖR ALLT DU ÄR VÄRD!!!” Som tur är så behövde jag bara hålla emot en gång, sen kom hon! ♥
.
Det skulle ju inte bli nån bäbisblogg det här hade jag lovat mig själv… för det kan vara bland de tråkigaste man kan läsa, tyckte jag. Men vad gör jag om dagarna då!? Det finns ju inte så mycket annat att skriva om, så nu förstår jag bäbis-/mammabloggar och jag får väl även erkänna att på nåt mystiskt vis plötsligt kan tycka att de är roliga. Jag fattar ingenting. Eller tyckte, jag hinner knappt läsa bloggar och minst av allt skriva några blogginlägg nuförtiden, det här inlägget har tagit en vecka att göra klart. Och avgrundslångt blir det såklart… så ingen orkar väl läsa.
.
Vad jag inte förväntat mig var att en så liten en skulle ta upp mycket tid som den faktiskt gör! Otroligt vad dagarna springer iväg och jag gör mest inget annat än syttar, tröstar, underhåller henne och förser henne med mat och byter blöjor. Men det tar mycket mer tid än jag hade trott faktiskt. Och det märktes extra väl förra veckan när Emil gick tillbaka till jobbet igen, jag blir stressad av att jag ”inte gör nåt” på dagarna och får lite dåligt samvete av att han tex får laga mat när han kommer hem, ändå gör jag nåt hela tiden och dagarna säger verkligen bara swisch.  Men nu har jag beställt en bärsjal trots att de kostar multum, (600-700:- för ett stycke tyg… dock fann jag en som var nedsatt en aning så jag hoppas den är bra) så förhoppningsvis så duger den åt henne så jag kanske får händerna fria nån mer minut per dag och till exempel får i mig nåt annat än morgonkoppen med kaffe som jag förberett kvällen innan och slipper vara helt skinntorr i brist på näring innan Emil kommer hem och serverar middag. Hon är i stort behov av närhet den här lilla damen, så vissa dagar så duger inget annat än att ligga i famnen, om jag inte vill åtnjuta en skräckopera av sällan skådat slag. Så jag hoppas hon gillar sjalen.
.
Men hon är oftast en så otroligt snäll, nöjd och lättsam liten bäbis, som äter bra precis var tredje timme på kvällen/natten och somnar gott efter en stunds mysande på bröstet, så det blir iaf för det mesta ca 2h sömn på mig innan det är dags att mjölka igen. Jag är lite mösam med mitt tålamod och tror allt ska funka perfekt från dag ett, att vi ska förstå precis vad hon vill varje gång hon skriker eller gnyr osv och blir förtvivlad när jag faktiskt inte vet vad jag ska göra när hon är ledsen alla gånger och inget verkar hjälpa. Oftast beror missnöjet på att jag är för långsam med att flaxa fram matkantinerna. Använder amningsnapp på tuttsen då hon inte får nåt bra tag i dem annars och de kan vara lite bökiga att få på med en sprattelkuse i knät och då når ju tålamodet på minifröken sin kulmen. Men, ibland är det tydligen så, de går helt enkelt inte att trösta. Och jag försöker intala mig att hon har ju faktiskt bara varit hos oss i 3 veckor(!), det är ju ingenting! Lilla fantastiska skapelse. ♥ Andra besöket på BVC gjordes i torsdags, nu väger hon 3420 gram, så 220 plus sen förra veckan. Huvet är 6mm större men ingen ökning på längden denna gång.
.
Jag är så glad att Tilt accepterade den nya familjemedlemmen så gott som direkt, min känslige lille tigerfarbror. ♥ Det var honom jag var mest orolig för, men han verkar förstå och gör det han kan för att få plats bredvid matte i sängen, som är rätt så trång numer eftersom vi har babynestet mellan oss. Han kan ligga bredvid Linnéa och nosa på henne och tittar storögt på mig och på henne när hon skriker och ibland måste Farbror Storöra gå därifrån när det blir för högljutt. Stina och Lille Sej har tagit det med ro också, speciellt Lille Sej som beter sig som om hon fått en lillasyster att vaka över ♥ Nyfikna är de och ser aningen skeptiska ut ibland, men hon är accepterad och de ligger gärna bredvid när jag ammar eller när hon sover och de förstår nog även de att det är en liten människobäbis som man ska vara försiktig med och ingen konkurrerande jobbig kattungsjävel. Häromdan hade jag Stina på vänster sida om mig, Tilt på höger och Lille Sej nere på golvet vid mina fötter när jag matade, älskade vänner.
.
Det blir bara helt oredigerade mobilbilder i kollage gjorda i mobilen nu:
– Fått blommor x 2 av Emil på typ en veckas tid. ♥ – Tilt och Stina barnvaktar. – Var till mormor, morfars och morbror Tages grav den 14/6, då mobbro skulle fyllt 64 och mormor 84 den 13/6, och satte blommor till Linnéas namne och mobbro Tage skulle hon uppkallats efter om hon varit en kille som vi först trodde. – Mittenbilden; midsommarfin i klänning från MallaBonusLatteMamma och Bianca. – Tog en promenad och hälsade på vid farmor och farfars grav. – dubbelhaksmamma med avkomma. – Avkomma inte alltid så söt. – Korna som betar runt oss. – Tröttmamma och tröttunge på airbagsen.  – Hälsade på Linnéas farmor och klippte klorna på hårbolls-Rhym. –  var ner på Bruksområdet och kollade in midsommarfirandet sen for vi till Ruvallen där mamma, pappa och hårbollsen var och bjöds på midsommarmat. ♥   .

IMG_4799.JPG

Ännu mer gröt har hon fått lilla Linnéa vår. ♥ Från Margit: ett smycke som är gjort av min mammas farmors (Märet) vigselringar från 1926. Och tyg till Härjedalsdräkten och en påbörjad väska och mössa till densamma som hon broderat 1952, + 500:-. Så fint att få! ♥ Från Inger & Conny: 500:- ”Välkommen till världen och oss alla som väntat på dig, Elsa Nancy Linnéa! All lycka önskas dig!”, ”När lillan kom till jorden, det var den trettionde maj…” ♥ Från Tomas m fam: en dinglis, katt såklart. Och ännu mer från Malla: en Ozzy-t-shirt inköpt på Sweden Rock. Tack så hemskt mycket alla som uppvaktar Linnéa på olika sätt! ♥

grot

Hemma: ♥

IMG_4611


Elsa Nancy Linnèa 41

Välkommen till världen!

IMG_4528

Idag fyller hon 11 dagar och jag tänkte försöka mig på att hitta tid att skriva lite om underverket och förlossningen. Helt otroligt att man kan vara så ny. Och så otroligt liten. ♥ Ta ett djupt andetag, det här blir långläsning och fullt med bilder.
.
Vi ringde förlossningen i 17-tiden på fredag kväll den 29:e maj, då jag tyckte att värkarna kom rätt frekvent hela eftermiddagen, från att det varit väldigt lugnt på förmiddan. De tyckte att vi skulle åka in för säkerhets skull, det är ju ändå 21,5 mil att köra. Vi velade i en timme till om huruvuda vi sulle åka in eller ej, det känns ju skapligt onödigt att behöva åka hem de 22 milen igen. Men vi bestämde oss tillslut och packade så sakteliga ihop det sista i BB-väskan innan vi for och DÅ började jag få riktigt ont så färden mot stan gick undan minst sagt.
.
20:30 var vi inne på förlossningen och då var jag öppen 3cm. Fick hoppa ner i badet efter undersökningen för att lindra värkarna, vilka kom allt tätare och intensivare medan jag låg i vattnet. Emil klockade dem och de kom med mindre än en minuts mellanrum och höll i sig över en minut, när jag bestämde mig för att kliva upp var det knappt så jag klarade av det, fick ta det långsamt etappvis mellan värkarna med en massa stöd av Emil innan vi tagit oss in på förlossningsrummet igen. Jag har hela tiden tänkt att jag tar det som det kommer med eventuell smärtlindring, men efter att ha känt hur riktiga värkar  faktiskt känns så var jag öppen för det mesta det skulle ju inte direkt bli lättare framöver liksom. Lustgas var jag redan innan nyfiken på att testa och nu var jag även inne på att få ryggbedövning, epidural.
.
23:15 var jag uppe ur badet och inne på rummet igen och var då öppen 6cm! Fick band spända på magen igen, som sist vi var till stan, för att kolla hjärtslag- och värkkurvan. Dock hördes hjärtslagen väldigt dåligt så de beslutade sig för att sticka hål på fosterhinnan och sätta en elektrod på Linnéas huvud istället för att ha bättre koll. Och då ”gick” förstås vattnet också, och det var en skum känsla! Jag kände mig som en tillbringare med varmt vatten (jag tror dom känner sig exakt så faktiskt), det bara rann och rann och rann och slutade aldrig.
.
00:15 var jag öppen 10cm och det var dags att börja ta i för kung och fosterland. Jag låg på sidan med ena benet upphängt i sann hund som pissar-anda. Jag visste inte ens att folk födde på det viset. Emil servade med juice och saftsoppa och baddade mig med en handduk och gjorde det lilla han kunde. Han försökte tappert massera mig och stryka vid mig, men minsta beröring gjorde att krystningarna gjorde ännu ondare. Men bara att ha honom där och se honom sitta hos mig och ge mig peppande kärleksfulla ord, var såklart värt massor. ♥ Det kändes som att det aldrig skulle ta slut och jag funderade på om den verkligen skulle komma ut den rätta vägen, för det kändes precis som att den grävde en ny entré mitt emellan rôvva och huvudentrén. En helt sanslös smärta som inte går att förklara och det enda man kan göra är att hjälpa till och trycka på allt man har trots att det känns som att man när som helst exploderar och förvandlas till ett svart hål mellan benen. Men fem krystningar tog det och sen var hon otroligt nog ute! Klockan 02:24 den 30:e maj kom Elsa Nancy Linnéa till världen med en rasande fart, 5 dagar efter beräknad tid, 3150 gram tung och 52 cm lång. ♥
.
Jag fick lustgas som enda smärtlindring, någon epidural hanns inte med eftersom allt gick så fort. Men jag tyckte den var väldigt tungsam att andas in och jag fick inga vidare instruktioner heller på hur jag verkligen skulle andas så jag vet faktiskt inte om jag fick den smärtlindring som jag kunnat få av den. För jag kan inte påstå att jag kände någon större skillnad tyvärr, jag fick mest koncentrera mig på att försöka dra in gasen vilket var, som sagt, väldigt tungsamt så jag la liksom av att kämpa med den emellanåt så Emil fick påminna mig om att andas. Han trodde inte att jag fick i mig det på rätt sätt då han också testade och inte hade några svårigheter att andas i masken. Men å andra sidan så hade han inte ont heller så det är ju svårt att säga egentligen.
.
Läkarundersökningen som görs efter 24h gick bara bra, allt sitter på plats och hon verkar tack och lov inte ha ärvt mina dövöron! Efter 48h gjordes PKU-testet, klockan 3 på söndag natt, där de letar efter om det finns några ovanliga sjukdomar. Vägning och mätning av minikraniet gjordes senare på morgonen och det visade sig att hon tappat 300 gram sen födseln, så då var det bara för oss att sätta oss och få instruktioner om hur man ger modersmjölkersättning. Det gav vi bara i 2 dar sen kom mina juver igång med besked och det forsade från alla håll och kanter, äter hon från den ena så rinner det automagiskt oavbrutet från det andra, helt sinnessjukt. Så nu håller vi på att mjölka upp ett lager att ha i frysen också då vi köpte en bröstpump på vägen hem. Och vid vägningen på BVC igår så har hon nu kommit förbi sin födelsevikt, duktig tjej. ♥ Min svanskota fick sig en törn under förlossningen, jag minns hur det knakade till där bak, så jag har knappt kunnat sitta eller vända mig i sängen på en vecka. Men det verkar bara vara en stukning tack och lov för det är mycket bättre redan nu. Och tuttsen har, som sig tydligen bör, betett sig som de lekt tusen nålar på sig själva så fort nåt kommit i närheten av dem och känslan av att få eldspjut instuckna i dem då en liten hungrig mun smackar efter mat. Ytterst obehagligt, men även det har gett med sig nu så nu kan både jag och lilla Linnéa Hungrigareänalltsson tyna dem bäst vi vill.
.
Så på måndag förmiddag fick vi då börja styra kosan hemåt med ett första stopp hos Linnéas gammelmormor (Emils mormor) i Brunflo så hon skulle få träffa den lilla skapelsen. Med oss fick vi ett par underbara tossor som hon stickat i ullgarn och sedan tovat. ♥ När vi kom hem så kom mormor och morfar med en massa smaskig middag åt oss, lax i olika former och piroger och cheescake, det var väldigt uppskattat och välbehövligt. ♥ Vi har haft besök mest varje dag sen vi kom hem och Linnéa  har fått ännu mer jättefina och bra saker så det är helt otroligt, hon är så bortskämd redan, älskade lilla varelse! ♥

 IMG_4553 IMG_4538 IMG_4657
IMG_4638 IMG_4622 IMG_4667
IMG_4557 IMG_4675
IMG_4569 IMG_4641 IMG_4643
IMG_4672 IMG_4669 IMG_4673

 ♥ Gröt ♥

Hemstickade tossor från gammelmormor. Jeansklänning från Malla & Bianca, liksom de fina orden på en tavla. Sommarkläder från farmor liksom badkaret. Nalle och body från Rut & Anders. Blommor från Härjedalskök och farmor.
IMG_4603 IMG_4605 IMG_4609
IMG_4620 IMG_4676 IMG_4604

Smart liten väska att hänga på vagnen med hållare för öl tex med lite smått och gott från bror och svägerska. Bodysar från Erik och Sara. Leggings, body och hemvirkade Converse från Ylva & Tage. Häftiga färgglada kläder från Britt & Kalle. Kattbody och cardigan med katter från Karl-Axel & Yvonne.

IMG_4621 IMG_4627 IMG_4628

IMG_4629 IMG_4656 IMG_4682