Category Archives : Anåro


En dag i paradiset 6

I lördags gick mamma och jag till älskade Anåro igen för att titta på höstfärgerna och för att stänga ute mårdstyggelsen ytterligare från nätboden med hönsnät, så nu hoppas jag verkligen att vi lyckats göra livet lite mer förjävligt åt den så vi slipper mötas av en mårdtoalett nån mer gång. Men det lär å andra sidan inte finnas många tussar isolering kvar i det stackars taket heller för den att bädda med. Det var en mulen dag, men perfekt temp att gå i.

.

Anåkroken

dsc01569

Roaldstöten

dsc01577

Anåkroken och Anåfjället.

dsc01596

Relativt ny men ändå förfallen bro över ett surhål, livsfarlig för både folk och fä med stora hål, ruttnade brädor och långa spikar som sticker upp. Så såg det ut även sist vi gick här och det är en månad sen, det är en av alla så kallade Guldturer i området som vi går en bit efter innan vi viker av mot stugan, så det ska ju underhållas och hållas koll på skicket tycker jag då det är mängder med folk som både går och cyklar här och det ser ju inte bra ut heller.

dsc01590 dsc01579

Tittade till grannarna, som fått god hjälp av Farbror Bäver, som huserar vid inloppet, att siktröja lite. Han har jobbat på bra i hela området faktiskt.

dsc01584 dsc01583

Efter ett ganska stort antal koxa (kåsor) med kokkaffe som ej går att undvika att intaga såna här gånger, fika förstås, spikande av 37 år gammal tackpapp som dammar så trynet blir svart och ögonen igenmurade, häftande av hönsnät och nattgardinsmontering på dörren, eftersom jag får för mig att nån står och glor på mig genom fönstret mitt ute i ingenmansland på nätterna så jag blir otrötn. och en liten rensning av skafferiet som har matvaror som gick ut för 20-tal år sen. så blev det åter hemgång. Lika tråkigt varje gång. Hoppas att vi kan ta oss hit med skoter i vinter och bunkra upp med ved och annat tungt, men då måste det vara minst två skotrar som far då det inte finns mobiltäckning på flera kilometer och det inte heller går nån skoterled hit.

dsc01586

När jag precis kommit hem så fick vi besök av gotrynet kusin Alexander med hans bihang till Linnéas stora förtjusning.

dsc01598 dsc01599

Han fick inte mycket till nattro.

dsc01602 dsc01603


Jag ogillar dig verkligen, Martes Martes 2

Det finns få varelser som jag ogillar mer än spindlar, folk undantagna men det finns en rackare som börjar gå mig på nerverna på riktigt, en sunkig jävel med total avsaknad av folkvett, men nu hoppas jag att vi stängt honom ute för gott. Klart det är en karl, ett kvinnfolk skulle inte ställa till med denna oreda utan att städa efter sig då den flyttar ut.

.

Jag har inte varit i älskade Anåro på snart 2 år, den 8 oktober 2014 var jag där sist, men idag så fick jag äntligen komma dit i sällskap av mamma. Blev skapligt lättad då den enda råttskit som fanns inne i stugan var ovanpå skafferiet och i våra ulltofflor som låg på golvet, fantastisk vinterbostad kan jag förstå, de hade provsmakat lite på ventilen som sitter i jämnhöjd med skafferiet och fått upp den såpass att de kom in. Som tur var hade de varken varit i sängarna eller tagit sig in i skåpen. Det var råttfritt där de senaste åren då vi var där så ofta, men nu har de hittat tillbaka. Sommaren 2014 så upptäckte vi att en mård använt nätboden, som ligger vägg i vägg med stugan, som vinterbostad, det var isolering och skit överallt och en och annan pippifågelkvarleva som den mumsat på. Röjde rejält där inne på flera år gammalt skräp som samlats på hög och mårdsnusk och sanerade så gott det gick utan rinnande vatten. Trodde att vi hittat ingången och pluggade igen med en vedklamp. ICKE! märkte vi ju idag när vi öppnade där, på gränsen till ännu värre oreda och snusk än förra gången! Han hade använt sig av uttrarna som toalett även denna gång och det låg en massiv hög med skit mitt i dem och hela stugan är säkerligen utan isolering i taket vid det här laget då det rymde en halv sopsäck som han rivit ner på golvet. Mamma upptäckte entrén han skapat åt sig själv, på motsatt vägg, under taket, där har han gnagt hål på insektsnätet upp mot ”vinden”, tagit sig in mellan brädorna och upp under taket och vidare till nätboden vilkens golv tydligen skulle isoleras enligt hans tycke. Det låg åror, håvar, yxor, fiskespön huller om buller. Vi fann en plåtbit som vi la över hålet i nätet och trädde in en gammal vaxduk bakom brädorna och spikade på takpapp utanpå, så nu du din snuskjäveläckel får du jobb om du tror du ska bo där även kommande vinter!

.

Men det var ändå en supermysig dag, alldeles lagom temp när vi gick på morgonen och solen visade sig även några gånger och värmde på bra. Vi drack kokkaffe (ja, jag hade glömt att ta medicinen så jag vågade mig på koffeinet utan risk för duracellkaninshjärta) och fikade, röjde lite och drack lite mer kaffe, gick ner till sjön och kollade till båten och bäverhyddan och mådde gott. Jag hade kunnat stanna där, men då hade det blivit pådrag från byn. Jag är glad att jag fick sällskap av mamma. Dock funderade vi lite på kvalitén för den här Guldturen, som man följer en bit på vägen dit, trasiga spångar, en relativt ny bro (som inte var där då jag var dit sist 2014), med avbrutna multna(?) brädor som stod rakt upp och med stora hål såklart som både djur och folk kan trampa ner i. Undrar vad turister tänker då de går där och det ser ut sådär.

20160820_132254_28485824104_o

Anåro
Här har mormor, morfar och morbror med främmande haft det gott genom åren

DSC01453 DSC01457

En mårdtoalett strategiskt placerad inuti utterbrädan…. trevlig grabb. Och kossorna som är på sommarbete till fjälls mumsade saftigt gräs nere på myren när vi gick hemåt.

20160820_104900_29002269212_o DSC01467

Bäverhyddan vid inloppet och Roaldstöten.

DSC01465

Och så lite random:

.

20160816_201243_28411094933_o

.

<— En glad farbror som fick lite kvällstid med sin matte häromkvällen. Han sprayade lite på sin mormor och morfars träd som tack. Jag förstår inte varför han börjat med det de senaste åren, han är liksom 15 år gammal och har varit utan bollar i 14,5 år. Har han hamnat i barndom? Är han dement? Borde han månne flytta till Förgätmigej på Fjällsol?

.

Första gången Linnéa fick smaka min favoriträtt – öring (som svärfar fångat) i grädde- och gräslökssås och potatis mosad i smör. Tror hon tyckte det var riktigt gott faktiskt.

20160819_173238_28983742812_o

20160819_175208_28984058512_o


Att ta någons liv 14

Åh vilka fina höstdagar vi haft nu! Löööve it! Tog på mig selen i onsdags och provutflyktade för första gången med lillsitas till Tefsjön för att se hur hon skulle reagera, passade på när hon var trött förstås. ? Jag fick dock en flashback av att vara gravid igen när jag stapplade mig fram över tuvorna i kohagen och över rötterna på stigarna och inte såg vart jag satte ner fötterna, spännande var det och inte alltför fort gick det ju heller då. Den är nog inte riktigt till för terrängpromenader den där ? och de där 7 kilona fram på magen kändes de med, hur ska de inte kännas i sommar när de plussat på sig ännu mer?! Dags att röra på fläsksvålarna lite mer aktivt nu. ? Hon tittade sig iaf nyfiket omkring och när vi vände hemåt så somnade hon så gott så jag fick gå några rundor till i skogen och kohagen tills hon vaknade. ? Stannade till hos mamma och pappa för att testa sätta henne i bärstolen som bror och jag kånkats runt i, men än är hon för liten såklart. Fantastiskt att kunna gå omkring i skogen och överallt med henne nu i finvädret istället för att harva samma och samma väg med vagnen, jag börjar få avancerade skills i att gå över stock och sten och tuvor i blindo nu faktiskt. ? I fredags tog vi dock den upp till Härjedalskök lagom till Emil slutade, men det blev värre och värre protester från vagnen ? som tur var så hade jag packat med selen så pappa och Linnéa fick promenera hem i den och jag tog bilen och vagnen, hon somnade på stört.
.
I söndags fick jag veta att en bekant blivit mördad tidigt på lördagskvällen, i sin lägenhet på Frösön. Jag kände honom inte jätteväl men vi har varit bekanta många många år och vi pratade alltid då vi möttes på stan eller på affären, han var alltid så glad och trevlig. Så otäckt och fullständigt overkligt det blir då en sån här hemsk händelse kommer så nära! I Östersund liksom?! Där jag bott i 17 år. Det är så svårt att förstå att det kan hända. Jag kan inte förstå hur man kan ta en annan människas liv?! Varför? Hur tänker man? Hur kan man? Den misstänkta är en tjej i min ålder, vilket gör det hela ännu konstigare av nån anledning. Jag känner henne inte men jag känner hennes pojkvän. Allt är så absurt. Tjejen och den mördade är dessutom kompisar sen tonåren. Jag förstår inte.
.
Pappa har avverkat och satt upp årets julgranar. Lille Sejs gran sitter på taket på hennes utomhus och fåglarnas minigran vid fågelhuset förstås, så gulligt! ? Och Emil har tillverkat en ny skylt till Anåro ❤ hoppas vi kommer dit till sommaren och kan sätta upp den. Saknar mitt lilla paradis väldigt mycket nu. Och så kom han hem med ännu en skylt dagen efter, till Lille Sej förstås.

wpid-wp-1445417770277.jpg wpid-wp-1445417816425.jpg

wpid-wp-1445417925469.jpg wpid-wp-1445417896226.jpg

wpid-wp-1445417914238.jpg wpid-wp-1445417941944.jpg

wpid-wp-1445417985554.jpg wpid-wp-1445418065327.jpg wpid-wp-1445418026029.jpg wpid-wp-1445422724724.jpg

wpid-wp-1445418007507.jpg wpid-wp-1445417881907.jpg


Linnéas dop 8

Åh vilken fantastisk dag det blev uppe i Ruvallen! Det var äntligen lite uppehåll i höstrusket dagen till ära dessutom så solen kikade fram emellanåt. ? Jag var som sagt riktigt nervös inför den här dagen, jag kommer nog aldrig sluta vara nervositets- och orosminister, men allt gick verkligen över förväntan. Mamma och pappa hade styrt upp med extra bord och stolar och servis och dukat så fint i båda stugorna, mamma och jag fixade smörgåstårtorna dagen innan och mamma bakade chokladkaka med mjuk maräng och morotskaka. Kvällen innan så for jag iväg och hämtade vatten i Anån, som rinner förbi fiskeparadiset vårat, Anåro, som användes till dopvatten. Själva dopfunten bestod av en skål från Linnéas mormors farmor, Märet Grinde, som min faster haft sedan 1979 då Märet gick bort. Nu fick Linnéa ta över den efter dopet tillsammans med en mindre skål i samma modell som hennes mormor haft efter Märet. Faddrar blev morbror Johan, som fick hälla upp dopvattnet, och faster Joanna, som tände dopljuset. Dopklänningen är Linnéas mormors fars från 1922.
.
20150927_120434_21564204920_oVi sjöng två psalmer; ”Morgon mellan fjällen” och ”Härjedalens höstpsalm” (I denna ljuva sommartid, med text av Bo Lundmark )till dragspelsmusik. Dessutom sjöng farfar och tant Ingrid två visor för Linnéa och spelade gitarr: ”Välkommen till världen” och ”Det gåtfulla folket”, så fint! ❤ Linnéa var helt otrolig hela dagen! Älskade lilla barn! ? När Peter Nilsson inledde dopet med en dragspelsvisa så satt hon alldeles stilla och tittade helt förundrat på honom, lika när farfar och Ingrid sjöng och spelade gitarr och hon studerade prästen grundligt medan han pratade. Inte ens när han, en helt okänd person, tog henne och hade vatten på hennes huvud och sedan höll henne upp i luften sa hon ett knyst utan tittade sig mest förundrat omkring. Fantastiska unge. ?
.
Själva dopet tog inte mer än 45 minuter som mest, jag som var beredd på flera timmar, haha. Vi blev 3 mer än beräknat dessutom, men alla fick plats vid fikat, prästen och spelmannen stannade också och fikade med oss så det var trevligt, prästen är nyinflyttad till byn och var verkligen en bra och lättsam person. Och det var så lagom trångt och mysigt att hålla till i Ruvallen, helt perfekt. ? Och Linnéa fick så många fina presenter! Tack så hemskt mycket alla som gjorde den här dagen fantastisk! ??? vi började mitt på dagen och var inte hemma förrän vid 17, men då var lilla prinsessan trött så det hette duga. ? Världens bästa, duktigaste lilla tjej. ❤
.

.

.

.

.

.

.

..

Här är en liten bildbomb från dopet och på de fina presenterna hon fick. Först från fredag kväll då jag hämtade dopvatten i Anån. Anåkroken och Ruvallen, jättefin kväll:

20150925_165647_21126419004_o 20150925_170401_21749136035_o

Emils bilder:

20150926_130403 20150926_140139

20150926_141233 20150926_154744

Sannas bilder; dock är de redigerade så de passar inte alls in i layouten på min blogg så det ser lite rörigt ut.

aqkaaaaczjxodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtlfntywn2vlytcyytzimji4mdlknzu5mgvhlmpwzw_21139117934_o aqkaaaactk5odhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtvfntywn2vlytnlmdg3yzmzode0odg1ngq3lmpwzw_21771271511_o

aqkaaaacxm9odhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmjffntywn2vlywflmdg3yzmzodvlmjy5mjbklmpwzw_21573846100_o aqkaaaacs4bodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtdfntywn2vlytu5nja2zwuyywrlowrhyjuzlmpwzw_21140804483_o

aqkaaaacurxodhrwczovl2nkbjmuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmdnfntywn2vlogflmdg3yzmzodzinjzmmtjilmpwzw_21750184872_o aqkaaaactfnodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmjnfntywn2vlywjlmdg3yzmzodzinjzmmtmwlmpwzw_21140814773_o

aqkaaaacpffodhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmdhfntywn2vlotnlmdg3yzmzodfinzfhzwnllmpwzw_21139139314_o aqkaaaack5todhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmthfntywn2vlytzkzgyyyjm2mjdhmjvkywm1lmpwzw_21140840853_o

aqkaaaacnxhodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtjfntywn2vlowm5nja2zwuyywnjywy5zdi3lmpwzw_21573963438_o aqkaaaacmf1odhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmjjfntywn2vlyweyytzimji4mgu2y2i2owy0lmpwzw_21574971909_o

aqkaaaackftodhrwczovl2nkbjmuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtrfntywn2vlytm5nja2zwuyywizmtq0ntazlmpwzw_21139107844_o aqkaaaacjvnodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmdlfntywn2vloty5nja2zwuyywezyjgxmwy3lmpwzw_21771215041_o

aqkaaaachmrodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtzfntywn2vlytrkzgyyyjm2mjriotnmmjcxlmpwzw_21735723536_o aqkaaaachclodhrwczovl2nkbjeuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtnfntywn2vlowuyytzimji4mgviogm5zte3lmpwzw_21771269751_o

aqkaaaacgtjodhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmdrfntywn2vlognlmdg3yzmzodfinzfhzwnklmpwzw_21140753063_o aqkaaaacfvlodhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmtffntywn2vlowfkzgyyyjm2mjg0otgxzjzilmpwzw_21761806275_o

aqkaaaacdi9odhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmjbfntywn2vlytlkzgyyyjm2mjg3nge2mjlhlmpwzw_21574968239_o aqkaaaacc31odhrwczovl2nkbjmuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmdvfntywn2vlogvlmdg3yzmzodq0ywfiodvmlmpwzw_21573993728_o

aqkaaaacas9odhrwczovl2nkbjiuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmddfntywn2vlote5nja2zwuyywrlowrhyjuxlmpwzw_21735697776_o aqkaaaac8t9odhrwczovl2nkbjmuy2rubwuuc2uvndiwotg4ny85ltmvmdzfntywn2vlotblmdg3yzmzode0odg1ngq2lmpwzw_21573995138_o

Broderns bild; så gulligt att hon håller i Gunborgs finger. ❤️

johan

❤️ Presenterna ❤️ och en större bild på dopklänningen och dopfunten, med halsbandet hon fick av församlingen. Och en bild som mamma tog.

20150927_115736_21129353224_o 20150927_115719_21564074210_o

20150927_115854_21564102650_o 20150927_115618_21725940296_o

20150927_115341_21751993785_o 20150927_115415_21725904836_o

20150927_115443_21129302214_o 20150927_120050_21129412054_o

20150927_115452_21564155908_o20150927_150544_21132895484_o20150927_120421_21565325849_o1443293441431_21561151300_o


Internetless Af Folkless 27

Så jävla trött på internet, så jävla Jennie Tröttlundsson över huvudtaget nu sen sist jag flamsade här så det är väl därför kanske, en sån där hösttrötthetgrej kanske, eller så är DeeeT nåt helt annat. Jag vill inte att det ska bli vinter och kallt för det finns inga skor i hela världen som håller mig varm, så jag måste hänga skor och strumpor ögonaböj på elementet och kuta ihop mig under landstingsfilten i fikarummet på jobbet så fort jag bara kan måååånga ggr per dag, så jag är nog trött på årstiden också. Det enda jag använt internet till de senaste veckorna är att leta och faktiskt även hittat en del julklappar och kollat serier till globollarna torkat ut på Netflix.

Jag är trött på det styggjävla ordet ”selfie” och på selfies i sig, folk som lägger ut bilder på sig själva i tid och otid, alltid från samma vinkel och alltid med samma ansiktsuttryck som de noga studerat ut i spegeln och med 4689 opublicerade bilder att de ser allra snyggast/sexigast/yadda yadda ut i. Vi har sett er förr liksom, hallå? Du såg ut så på de förra 48 bilderna också. Jaså har du gått upp i vikt? Vi har sett 1000-tals överviktiga människor förr. Åh, du har tränat? Vi har sett 1000-tals tränande/tränade människor förr. Så du har bantat? Vi har sett 1000-tals smala människor förr, lika som vi sett lika många normalviktiga. Så du/ni är liksom inte one of a kind. Så lägg av, det blir bara pinsamt. Attentionwhores. Bara en period av Grinde-aggro, men jag tycker fan det börjar gå överstyr. Jag har tröttnat på många bloggar/instagramkonton på senaste just för detta.

Bha! whatevvah! I fredags efter jobbet gick vi en sista sväng innan vintern för att göra iordning i Anåro. Det var redan vinter där… Backen var vit redan från vi klev ur bilen och hela timslånga promenaden till stugan, vattnet i slangen hade frusit så det rasade ut snygga isstolpar i den och den hade smidigt nog delat på sig själv med hjälp av trycket från isen där jag skarvat den provisoriskt i somras för att få fram vattnet, lättsamt. Monterade en frigolitsits på utedasset så det blev ju helt plötsligt helt magiskt att sitta där och filosofera. Vaknade klockan 3 på lördag morgon och höll på frysa ihjäl, drog ner understället och tjocksockorna under täcket och klädde på mig för jag iddes inte kliva upp och tända kaminen. Vilken tur att det var nån (läs: Emil) som vaknade klockan 5 och gjorde det istället så det blev varmt igen. Taktik I tell ya! Gick hem mitt på dan på lördan.

I går så städade vi ur Lille Sejs kattgård inför vintern, tog bort taket osv. Vilken jävla tur att uteförrådet fick en rejäl storstädning förra helgen så vi kunde proppfylla det igen… Jag gick igenom säkert 12 halvfulla kartonger och sorterade och rensade skit, resultatet: 5 fulla ordningsamma kartonger och en hel hög med tomma plus en massa skräp – THAT SPACE!!! Tog in utemöbler och grejs och slet ur de sedan länge avlidna blommorna ur krukorna och planterade ljung i dem istället. Mys!

Nu ska jag nog sova igen.

IMG_3063.JPGIMG_3059.JPGIMG_3061.JPG


Mysteriet med Härjedalingen 24

10704167_815941421790253_1582307083595274512_n

 

 

Ja, jag blev ju, som jag ”skrutit” om tidigare, Veckans Härjedaling i Tidningen Härjedalen i onsdags. Vem som kontaktat tidningen om mig vet jag fortfarande inte, så jag är lite aningens nyfiken nu! Jah! Ge dig till känna människa!

Men det blev ett bra reportage tycker jag och många har berömt artikeln, att den är bra skriven. Dock ser jag ut att strypa stackars Farbror Tilt, han är mästare på att leka smidig och avslappnad som en hundraårig timmerstock när man lyfter upp honom så det var förvisso väntat. Och jag har det berömda ”stå och flina i en kvart medan 1000 bilder tas”-avslappnade leendet. Men, trots att jag tycker att det är ytterst obehagligt att stå framför en kamera när det inte gäller ”selfies” och bara jag själv kan se mig och resultatet så kan jag tycka att bilderna blev finare än de brukar bli såna här gånger. Så det tackar jag för.

 

Här är två andra bilder jag fick skickat till mig som Mikael Andersson tagit som jag fått tillåtelse att lägga upp:

jennie3 copy 1000 jennie5 copy 1000

Hahhah… stackars katt!

Så, alldeles snart sitter jag förmodligen, förhoppningsvis, inne på ENP:s väntrum i Östersund och skallrar benknotor av nervositet och hinkar pulverkaffe. Detta är ett tidsinställt inlägg som jag skrev igårkväll, bara för att. Återkommer som sagt med livstecken om de släpper ut mig.


Skiteldning, rumpvisning och prov 9

Veckan som gick bestod till stor del av att placera mina kroppsvätskor i diverse behållare på Hälsocentralen och näcka och få saker med trådar fastkletade på kroppen på tidigare nämnda ställe. Mycket får man utstå för att få knarschk. Jag ska ju äntligen få komma in på ENP imorgon och förhoppningsvis få börja med Concerta mot min oerhörda knäpphet, så de vill väl kolla så jag inte redan är missbrukare av rang. Urinprov under övervakning… det var det mest komplicerade jag gjort tror jag, när väl strålen kom spretade den åt alla håll utom i plastmuggen som kändes en halv centi stor. Alla varelser urinerar, skulle jag väl tro, varför är det då så jävla svårt att göra det på befallning och med publik kan man undra?! De tog även av mitt blod och ett EKG, hjärtat var duktigt, resten har de inte berättat för mig, så det var väl helt åt helvete. Bara för det visade jag halva bakdelen för läkaren imorse när jag i min morgonyrsel pysslade med rullstolsrampen och inte orkade dra upp byxjävlarna som halkar ner stup i kvarten eftersom ”det är ändå ingen som är uppe och ute vid den här tiden”… no shit Sherlock… hur jag vet att han såg det? Han påtalade det för mig! Så det var ju vänligt.

anadalen
I helgen blev det en tur till Anåro igen. Pappa var snäll och hjälpte till att köra dit ved och lite annat + ryggsäckar *latmasks* på 6-hjulingen, det gick bättre den här gången då vattnet sjunkit undan rejält sen sist. Hade grannar för första gången där i sommar av Liljedals. Fiskarna var fortfarande inte på hugget, fick bara en på lördagen på drag och 5 st på uttern igår. Nästa sommar blir det mask och metspö längs ån. Igår så tog vi även tag i att rensa ut mårdskiten från nätboden som legat på tork där sen förra vintern. Mamma bidrog med gummihandskar och desinfectionsmedel så det kändes lite bättre att hantera skiten, över en halv sopsäck av skit och isolering och annat mården saboterat eldades upp. Nätboden blev som ny! Så skönt att kunna använda den igen utan att föräcklas av skiten, döda halvruttna råttor och dess parfymblandning. Jag skulle tagit före-bilder såklart men. Jag hade även så stort med mig systemkameran, men fel objektiv, så det blev åter mobilbilder, utom den här på pappa på 6-hjulingen. Söööck.
IMG_2895IMG_2896IMG_2899
Några bilder innifrån stugan:
IMG_2888 IMG_2887
Och det fina ankaret
IMG_2889 IMG_2882
Nu ska jag sätta mig och fylla i två enkäter om hur jag beter mig och mår, samma enkäter som jag fyllt i två gånger innan… de ska ha dem för tredje gången på ENP. Inte konstigt man blir knäpp va? Hörs imorrn om de släpper ut mig.


AnåRO 10

Igår morse begav jag mig till älskade Anåro igen. Pappa skulle hjälpa till att köra dit ved och lite annat med 6-hjulingen men fick vända redan på parkeringen eftersom det redan då syntes att det skulle vara omöjligt att ta sig över ån med den utan att leka ubåt, efter senaste tidens åskväder och monsunregnande. Så jag fick traska iväg själv… Dôvle, jag som köpt med mig kakor och godsaker att bjuda på. men det var inte det lättaste att ta sig fram på två ben heller! Alla vaden nådde över stövelskaften så det var bara att leta nya stigar att trassla och plaska sig över på, så turen tog lite längre tid än den timme det brukar ta.

Började med att dela upp och skarva vattenslangen som är 56 kilometer lång, som det känns, för att förhoppningsvis få fart på vattnet genom den och äntligen har vi vatten nedanför stugan igen! Jag blev så glad att det funkade och att det gick såpass lätt att få tryck på vattnet! Äntligen slipper man kånka vattendunkar nedifrån sjön och upp på kullen där stugan ligger och äntligen slipper man gå ända till bäcken för att lägga fisken och andra kylvaror i ”kylskåpet”. Weeee! Hängde upp nya gardiner och bytte ut dukarna och mattan i stugan, som mamma hade skickat med. Så nu blev det mycket ljusare och fräschare där inne. Och lila.

Påbörjade även rensning av nätboden som fått tjäna som lite allt i allo de senaste åren, bl.a. som soprum och som lyxhushåll åt herr Mård som bodde där förra vintern, som dekorerade golvet med söndersliten isolering och tyckte att det var snyggt att ha toalett över hela boden, på hyllor, fiskesaker och allt. That smell! Nu när det finns vatten närmare huset så kommer det gå lättare att städa ur där också. Jag barrikaderade hans entré förra sommaren så den jäveln tog sig inte in vintern som var. Hähääää!

Båten låg i vattnet, upp och ner som vi lämnade den sist, men då var det torrt på båtplatsen. Det var det då rakt inte nu. Jag led ungefär helvetes alla kval, i alla fall 3 av dem, innan jag lyckats få den rättvänd ute i vattnet utan att för dens skull behöva leka att surfötterna var akvariefiskar i stövlarna. Tur jag laddat upp med kakor innan.

Drog ut och kastade i 4 timmar, EN fisk! Bara en massa fjantnafsanden på kroken och två tappade jag. Imorse gjorde jag ett försök till på 4 timmar och fick i alla fall upp 4 stycken, hemskt vad det varit dåligt nu. Mamma och pappa fick fylla sin frys med dem. mycket folk i farten idag, fyrhjulingar och en metfiskare med en nästan oavbrutet gastande jämthund som förföljde mig efter strandkanten när jag satt i båten. Mountainbikecyklare och naturstrosare och en stackare som var på fel sida ån och letade ett vad.

På tal om kakor så är det väl en förbannad tur att vardagen börjar igen på måndag. Världens alla vågar skulle gå itu om jag så bara tittade på dem, herrejävelusiska satmostrar vilken buk jag fått! Och inte bara den… Att det ska vara så kul att äta bara för att!?

Mormor & morfar har skrivit på undersidan av en träask som står i fönstret.
image
”Badrumsskåpet” är nästintill lika välfyllt som det hemma
image


Helt åt helvete! 10

Dags att komma igång lite här igen kanske, Instagram har fått vara min microminimillimolekylkvarkatomochannatskitminiblogg nu i två månaders tid.

En snabb review här då:

  • En rejäl gasolgrill har införskaffats, för att slippa vänta på kolhelveten som aldrig blir tillräckligt varma så köttet måste grillas i två timmar när besöket håller på svälta ihjäl.
  • Luna Dammtussarsson, som numera går under namnet Lille Sej eftersom hon vägrar lyssna på nåt annat, har kastrerats, Stina Trollbollson har skaffat en undercut på rumpan för 919 riksdaler och fyllt 4 år, Farbror Tilt fortsätter att vara den randige konung han alltid varit med lite kortisonbehandling mot skallighet på magen och enerverande små söta nysningar. I och med det var väl detta årets veterinärbesök avklarade för alla hårbollarna hoppas jag.
  • Firade midsommardagen på parken i Hede och skrek mig hes till Corroded och Lillasyster i spöregn och snö med Malla och massa annat skönt folk. ♥ Resulterade i två veckors halsont och ihärdig skitdryg fjanthalvförkylning i två veckor.
  • Jag har äntligen köpt mig en ny bil! Alldeles innan semestern drog vi till stan direkt efter jobbet och lite grand sådär spontanköpte en Audi A4 vid namn Åke Fortson. Lille specielle PFF:en fick åka till Hede och bli organdonator till en rallybil, inte så pjåkigt liv efter detta må jag väl påstå.
  • Vi har byggt kattgård till Lille Sej, med hjälp av pappa, bror och mamma, så hon ska slippa bli avundsjuk på de andra huliganerna som springer runt ute, kunna jaga sina älskade flugor och för att vi Homo Sapiens ska slippa ha en outtröttlig avundsjuk falsettsiren bakom oss i ett fönster så fort vi går utanför dörren.
  • Varit i älskade Anåro i två nätter och mått gott och fiskat (försökt i alla fall, alldeles för HETT för både blötdjur och folk), fick upp 13 stora fina öringar och rödingar och invigde fiskröken och höll på skakas ut ur stugan av åskovädret som mullrade alldeles ovanför så väggarna vibrerade.
  • Två veckor av semestern har gått, 2,5 för att vara exakt, och det har stekts, grillats och badat i det fantastiska sommarvädret som varit och är denna sommar. ♥

I systemkameran finns några bilder som desperat väntar på att föras över till datorn, men intresset för det har varit lika stort som för bloggandet. Det kommer väl en uppdatering med passande högsommarbilder lagom till vargavintern så att depressionen är ett faktum. Det har snurrat på som vanligt i den här Grindelurens kranium och saker går både upp och ner och fram och tillbaks och tvära kast och så tillbaks till utgångspunkten igen och igen. Inser att det är bara att fortsätta finna sig i det som är, försöka vara glad och tacksam för det man faktiskt har och sluta kämpa emot något som uppenbarligen inte går att komma ifrån… Medicinen jag äter för min oerhörda knäpphet Strattera, funkar ungefär lika bra som en oslipad skridsko fungerar på ett lastbilsflak fullt med kattsand. Den ger mig ett lager av tjock träskdimma runt kroppen och synen och illamående timmar efter jag tagit den, och det går inte över som det så stort sägs att det ska göra med dessa biverkningar. Men men… bara att knapra en månad till, högst hoppas jag, tills jag förhoppningsvis får recept på Concerta, som jag vet fungerar på mig. Annars får jag helt enkelt fortsätta vara som jag alltid varit.

bild 1bild 2Anåro ♥ bild 3


Anåro

I fredags när Emil slutat jobbet så packade vi ihop oss och gick till Anåro. Kom dit i finväder runt 15 på eftermiddan. Drog upp båten lite extra på land och grillade oss korv och gjorde kokkaffe till middag. Har tyvärr bara mobilbilder att visa upp.

IMG_0327

Isen hade lagt sig på halva sjön och var 6-7cm tjock! Så nån fisketur blev det ju icke då. Dock roade sig barnen med att stampa sönder isen till isflak och krossa den med stenar.

IMG_0343IMG_0330IMG_0342 

Bävern har jobbat hårt sen sist vi var här och avverkat björk och börjat dämma igen inloppet till sjön. Morsk! Får se då om vi har två stora sjöar istället för en å och en sjö nedanför stugan när vi kommer hit nästa gång, i vår nån gång.

IMG_0344

Sen blev det mest svullning, ljustillverkning av energidrucksburk och vänd tia, TP och Yatzy och några goa kalla öl innan vi dormade av på varsin soffa.

IMG_0347IMG_0329IMG_0349

Igår vaknade vi upp till det här efter en natt med värmeslag av övereldad kamin så jag helt sonika fick gå ut mitt i natta och ställa mig barfota på stenhällen för att få ut värmen och yrseln ur kroppen:

IMG_0352IMG_0339IMG_0325