Category Archives : Ljusnedal


Gift och osäker säkerhet, gomat och glömska 10

Jag ramlade över en länk om de 6 farligaste plasterna i hemmet, jag har läst mycket om plast förr och alla gifter som det innehåller. Plast framställs ju av olja och diverse tillsatser som ska ge den olika önskade egenskaper.Jag vill byta ut typ allt hemma nu.

  • Petflaskor tex, innehåller ofta BPA/BPS vilket hämmar bl.a östrogen, stör cellfunktionen och är skadligt för spädbarn och barn, man ska egentligen därför aldrig återanvända en urdrucken petflaska som många gör! Använd hellre en flaska i glas eller stål eller en plastflaska märkt PP eller  återvinninsgsnummer 5.
  • Matlådor – innehåller ofta ftalater (DEHP/DINP/DIDP) som gör plasten flexibel. De hämmar hormonerna, stör fosterutveckling och kan ev. störa spermiekvalitén. De kopplas till högt blodtryck och insulinresistens bland ungdomar och fosterskador hos små pojkar. Använd: aluminiumfolie, glasburkar, keramik. Eller plastbehållare i polyeten/polypropen med återvinningsnummer 2, 4 och 5 som inte innehåller östrogena kemikalier. Måste du använda plastfolie så se till att den inte vidrör maten!
  • Mattor – Fläckresistenta mattor innehåller mängder med kemikalier och äldre mattor innehåller ämnen som är kopplade till cancer och sköldkörtelsjukdomar. Nyare fläckfria mattor innehåller ämnen som lagras i kroppen och överförs till spädbarn via bröstmjölken. Köp: obehandlade mattor i naturmaterial som sisal eller ull.
  • Soffor – Med flamskyddsmedel, som lätt överförs till luften, damm och mat. Ät inte i soffan! Asbest och PCB avvecklades pga hälsoproblem, PBDE drogs tillbaka i mitten på 2000-talet av samma orsak och tillverkningen av Tris ökade, vilken är misstänkt cancerframkallande. Ett hopkok som kallas Fire 550 är ett hormonstörande medel som orsakar fetma! Många tillverkar nu brandsäkra möbler utan flamskydd (vilket inte förbättrade brandsäkerheten i vilket fall), titta efter en etikett som intygar att materialet inte innehåller flamskydd.
  • Teflonpannor – Teflon är en plast som kan avsöndra giftiga gaser och partiklar när den hettas upp! Likaså plastredskapen som ju måste användas i dessa pannor kan läcka gifter. Använd istället gjutjärn- eller stålpannor som håller hur länge som helst.
  • Konservburkar – Innehåller bisfenol A. Kan störa hormonsystemet och misstänks kunna störa vår förmåga att få barn. Välj tomatkross, majs o.dyl i kartongförpackningar.

.

En sak jag är lite förundrad över, inte på tal om gift men plast, är att folk inte kollar upp bilbarnstolarna innan de köper eller säljer dem begagnade. Jag ser bilstolar ute på annons titt som tätt som kan vara upp emot 9-10 år gamla och jag blev även erbjuden av flera att köpa stolar som använts till barn som idag är typ 20 år gamla! Det spelar ingen roll att den är okrockad eller lite använd eller inte använd alls, det som spelar roll är plasten. Plast torkar och håller inte hur länge som helst, en nytillverkad bilbarnstol anses vara säker i upp till 5 år! Tillverkningsår och månad står på stolen. (många plastföremål har faktiskt datummärkning som visar när det tillverkades då plast inte ska användas hur länge som helst pga gifter) Efter fem år kan man därför inte garantera att den är säker i och med att plasten torkar och försvagas och en 10 år gammal stol gör säkerligen mer skada än nytta vid en eventuell krock/olycka är jag rädd. Jag tycker det är skrämmande att så många inte vet detta.

.

Nu har vi varit allvarsamma, så till nåt roligare. Testade en ny maträtt häromdagen, med torsk, fisk är det bästa jag vet men just torsk och liknande tycker jag känns som att äta en bit seg kartong oftast. Men så fann jag ett recept som lät lovande och gjorde om det lite som vanligt. Så detta kan jag tänka mig att äta fler gånger. Man kan ju använda vilken fisk man vill förstås. Nu använde jag 6 stycken torskfiléer till detta (ca 750gr) och det räckte till middag till oss tre, en varsin matlåda till Emil och mig plus två portioner till Linnéa som jag kastade in i frysen. Väldigt mättande.

  • Torskfiléer 6 st
  • 2 pkt bacon, tärna eller strimla.
  • 2-3 scharlottenlökar, finhackade.
  • 3 dl grädde
  • 3 dl creme fraice
  • 2-3 dl riven ost
  • 1 msk dijonsenap
  • 1 dl gräslök, hackad.
  • 4-6 champinjoner, i mindre bitar.
  • svartpeppar och salt

Sätt ugnen på 225.
Förstek bacon, lök och champinjoner. Lägg fisken i en smord ugnsform och salta och peppra. Blanda grädde, creme fraice, dijonsenap, bacon, champinjoner och gräslök och häll över fisken. Strö över ost och ställ in i mitten på ugnen i ca 25-30 minuter. Jag gjorde broccolimos till, men blomkålsmos är nog godare.

.

Här kommer bilder från ifjol höst då jag var ute vid Lossen och uppe på Ormruet som har legat i ett inlägg sen dess men som aldrig blev publicerat. Känns tråkigt att jag lagt av så med fotandet som jag tycker är så roligt, men det blir ju mer tid till sånt ju äldre Linnéa blir och ju mer hon kan hänga på ut på utflykter och traska omkring själv. Det såg ut att vara sån häftig dimma så därför tog jag bilen och åkte längs med Lossen för att försöka fånga den på nåt roligt sätt. Dock var det FÖR dimmigt så jag såg mest inte ett skit i början. Sedan sprack det upp och blev klarblå himmel så då bestämde jag mig för att gå upp på Ormruet, mitt emot Ruvallen, på en gammal led som pappa märkt upp förra sommaren som jag inte testat. Där blev det bara en bild på väg upp, dimman låg så fint i skogen över myren men det är ju så svårt att få med på bild. Väl uppe var jag så dyngsur i mina så inte alls myrvänliga gympaskor så jag gick till trädgränsen vid myren uppe på ruet och sen vände jag hem för att torka.

IMG_8822 copy

IMG_8805 copy IMG_8813 copy

IMG_8794 copy

IMG_8785 copy IMG_8821 copy 

IMG_8815 copy


Mammahjärtattack & mardrömmar 5

I måndags var det en så härlig och varm höstdag, så efter att ha hämtat ut en ny potta som passar lillövvilövven lite bättre så inte hela åker ner i hålet och sugs fast och en större toalettpall så hon ska nå upp till handfatet, for vi ner till lekplatsen på Risnäset en sväng, det var tyvärr inga andra där men vi sprang omkring och klättrade och åkte rutschkana. Sen gick vi ner till sjön så hon skulle få känna på vattnet. Hon är väldigt fascinerad av gula löv och brukar plocka upp från vägen och ge mig ? och det fanns ju mängder av dem i vattenkanten som hon pillade på med, så gick jag ett par steg åt sidan för att ta kort på henne och då sätter hon iväg med sjumilakliv rätt ut i vattnet! Vad är det för turbo-såckalår egentligen?! ?? Hon blev lite chockad själv också och såg helt förstörd ut när jag lyft upp henne, hon var väl inte helt beredd på att det skulle bli så blött och så kallt tror jag. Gissa vem som körde maraton i mardrömmar på natten?

.

Det är ju, som jag skrev förr, helt jäkla otroligt hur snabb en så liten människa kan vara, skrämmande är det! Tänk om jag inte varit uppmärksam där (eller nån annan) och hon fortsatt gå och sen ramlat i vattnet och inte kunnat ta sig upp själv! Jag får nära på ångest av bara tanken på hur fort saker faktiskt kan hända om man inte har koll precis heeela tiden nu. ? Det stämmer verkligen som de säger, att bebisarna/barnen ligger ett steg före föräldrarna hela tiden, jag är liksom fortfarande inte van/beredd på att hon är så fruktansvärt snabb nu på att springa iväg, klättra på allt som både går och inte går att klättra på, smaka på allt hon hittar och som i måndags i ren impuls bara kuta rätt ut i sjön. ? Herregud, hur ska jag nånsin kunna lämna ifrån mig den här prinsessan utan att nästan oroa ihjäl mig!? Jag vet att personalen på förskolan kan detta med barn och är vana att ta hand om och ha koll på många samtidigt, men ändå…! Jag vet att alla i Linnéas närhet älskar henne och är rädda om henne, men ändå…! Det går så fort! Så otroligt skrämmande fort! Man måste verkligen vara med varje sekund nu för tiden, lilla människa.

.

Nere på Risnäset. – På nya pallen och nya pottan, goknulen.

20160912_131014_29005743753_o 20160912_185736 20160913_181216_29546166542_o

Hälsade på i Ruvallen en snabbis idag.

20160914_124729_29048989023_o 20160914_125140_29562504452_o

Det var så varmt och skönt ute så det gick att vara sommarklädd klockan 18 Emil spelade gitarr och Linnéa dansade nerför vägen.

20160914_180428_29054317353_o 20160914_180822_29597794341_o

Kossorna hälsar vi på lite då och då – Eftermiddagsvila.

dsc01621 20160914_145617_29564337042_o

Troll

dsc01616 dsc01605 dsc01613


Mobilsjukan 6

Nåt jag alltid reagerat över, redan innan jag fick barn och då knappt brydde mig om ungar över huvud taget, är föräldrar som sitter med trynet i mobilen när de ”umgås” med sina barn. När man, som jag känner i alla fall, sitter med mobilen så försvinner all tidsuppfattning. Jag kan bara se till mig själv när jag tex skriver på ett blogginlägg eller skrollar internet på bloggar och Instagram eller spelar nåt spel som tidsfördriv medan Linnéa sover eller innan jag själv ska somna. PANG säger det så har timmarna rusat iväg utan att något vettigt egentligen har blivit gjort. Och verkligheten försvinner, det som finns runt omkring dessa mobilklistrade trynen verkar bara vara en diffus dimma, det går knappt att få kontakt vissa gånger, de märker ingenting av vad som händer runt omkring dem och hör inte när någon pratar med dem.

.

Hur ska de då höra och se sina barn om de behöver dem? Om de bara vill ha en förälders uppmärksamhet för att få bekräftelse på att de syns, få beröm för att de gör något bra eller visar att de har roligt och vill ha med mamma och pappa i upplevelsen. Eller om de behöver hjälp, tänk så snabbt en olycka kan vara framme för barn är verkligen överallt och ingenstans! Det har jag verkligen märkt nu när Linnéa börjar ta sig upp på köksstolarna till och med och ska klättra på allt hon inte kunnat klättra på förr och vänder jag bort huvet några sekunder för att slänga in matkassar i hallen efter vi handlat så kan hon utan problem hinna ut på parkeringen och vägen på nolltid, helt otroligt så snabba de små benen är! Vad skulle inte kunna hända en sån gång om jag istället satt med trynet i mobilen!? Jag skulle aldrig förlåta mig själv om det hände Linnéa något för att jag inte var uppmärksam.

.

Jag tycker det är skrämmande att föräldrar ens vågar släppa sina barn ur sikte genom att försvinna in i den förbannade internetvärlden och ha noll koll på vad som händer, men framförallt är det tragiskt och sorgligt att föräldrar inte bryr sig mer om sina barn än så, att en mobil är viktigare än att interagera med sina barn och ge dem den uppmärksamhet och trygghet som de så väl behöver för att lära sig hur världen fungerar. Att visa att man finns där, att umgås och leka tillsammans, titta på saker i verkliga livet, gå ut i skogen och se vad som finns där, vara ute och leka, små utflykter, låta dem hjälpa till hemma, istället för att räcka åt även barnet en mobil/platta som de blir helt hypnotiserade av för att ”få en lugn stund”. Hur blir såna barn när de blir äldre, som inte blir uppmärksammade eller känner sig sedda av de som betyder mest för dem? Jag märker väl redan nu på Linnéa hur hon kan fastna i iPaden, hon får titta på den då hon ska sitta lite längre på pottan för att förhoppningsvis bajsa, annars kollar vi i böcker, hon kan bli helt fast och sitta hur länge som helst och stirra ner i den och stänger jag av den för att vi ska kliva upp så kan hon till och med bli förbannad vissa gånger. Så det känns som att den behöver gömmas undan lite nu framöver.

.

Jag säger inte att varken vuxna eller barn aldrig får kolla på mobilen eller plattan, vi lever ju i en sån tid nu, men det måste ju finnas en rejäl gräns och det finns inget som helst behov av att glo på mobilen som vuxen 500 ggr per dag i timtal, inte heller för barn såklart. Jag är så tacksam att jag får tillbringa alla mina dagar med Linnèa, att följa hur hon utvecklas, alla små steg, alla hyss hon gör, hur rolig hon är, vilken humor hon faktiskt har trots att hon är så liten och vilka tokigheter hon har för sig på dagarna och hur mysig och go hon är när hon kommer och vill kramas och mysa titt som tätt, jag vill inte missa en sekund av detta! Tiden går så otroligt fort ändå så jag hänger knappt med. Jag skulle aldrig byta det mot att stirra på en rätt oviktig skärm, som faktiskt finns kvar till ett annat tillfälle, när jag har en Linnéa som jag vill leva fullt ut med, jag kan inte förstå hur folk kan prioritera bort den upplevelsen?!

.

Jag kom att tänka på det häromkvällen då jag ramlade in på en artikel där en tvillingmamma gjort ett experiment med sina barn:

.

”Idag gjorde jag ett experiment. Jag kollade på när mina söner lekte. Jag satt i hörnet och räknade hur många gånger de kollade på mig av olika anledningar: för att se om jag såg deras coola trick, för att söka bekräftelse eller misstycke för det de gjorde och för att se mina reaktioner. Jag kunde inte låta bli att tänka på vad jag hade skickat för signaler om jag istället hade suttit och kollat ned i en mobil eller annan teknisk pryl.

.

28 gånger skulle mina änglar ha undrat om internet var viktigare än dem. 28 gånger skulle mina söner inte ha fått den uppmärksamhet som de flesta vuxna söker. 28 gånger skulle mina barn ha undrat om de var ensamma känslomässigt. 28 gånger skulle de ha försäkrats om att den du är online är det som egentligen är viktigt.

.

I en värld där vi accepteras för den människor tror att vi är men som vi egentligen inte är, i en värld där bekräftelse kommer från hur många följare och gillningar vi har, i en värld där kvalitetstid med sina nära och kära byts ut mot isolation och sms från andra sidan rummet, så vädjar jag till dig att våga vara annorlunda. Snälla lägg ned de tekniska prylarna och spendera lite tid med din familj och dina närstående. Nästa generation litar på att vi ska lära dem hur man är som vuxen.”

.

Jag kan fortfarande komma att tänka på en annan artikel jag läste och skrev om här för ett bra tag sen, som gör mig så ledsen. Det var ett par som satt i en buss med ett litet barn i vagn framför sig, båda föräldrarna satt försjunkna i sina mobiltelefoner. Barnet blev oroligt efter ett tag och började gny och sträcka upp armarna mot sina föräldrar för att få komma upp till tryggheten, det pappan då gjorde var att ge barnet sin mobiltelefon, och sitter sen och tittar ut genom fönstret medan barnet helt tyst och frånvarande stirrar in i skärmen. Jag blir så så så ledsen, hur kan man göra så mot en liten ny människa när man är dens enda trygghet, den som den litar mest på i hela världen?! Vad ska man tro när man är så liten och behöver all närhet och trygghet man kan få i den stora nya världen med alla intryck som flyger emot en som man inte vet hur man ska hantera, men bara blir ignorerad? Åh, det gör så ont i hjärtat.

.

Så, vad har vi gjort då förutom att vara såhär sjukt allvarsamma? Varit på BVC för första gången på 3 månader, nu väger hon 12220 gram och är 81cm lång. Ökar fortfarande på vikt-och längdkurvan litegrann, de steg ett streck över medelkurvan tidigare och stiger fortfarande lite lite uppåt, stor tjej. Annars så är vi ute varenda dag och springer runt, klättrar i trappor och äter bär och plockar blommor och vissna löv, försöker äta sten och sand i hemlighet och leker med vatten och katter och klättrar på allt som eventuellt går att klättra på, leker tittut och undersöker allt hon hittar på backen och springer åt helt andra håll än vi tänkt oss bara för att vara busig, fantastiska unge.

Försöker ta Tilts fångst, första gången hon såg nån äta en råtta, uppenbarligen knastrade det så härligt så hon gärna ville smaka. – Vi fann blåbär bakom husknuten till lilltrolls (och stortrolls) stora förtjusning så där var vi ett bra tag, jag plockade och hon begärde påfyllning i hinken hela tiden.

20160906_125415_28873792033_o 20160908_125452_29430400062_o

Äter blåbär med hela kroppen, lilla trollunge – Och så var vi ute och plaskade i vattenpölar för första gången i spöregnet, det var fascinerande.

20160909_114503_28936639803_o 20160909_123132_28934949804_o

Provkörde även morfars 6-hjuling. Och så fick hon testa vattenfärg för första gången i veckan, vilket konstverk. Sen hamnade allt vatten på såcka lår.

20160909_125813_29560773815_o img_20160908_091635_28911937354_o


Heartbeat in fast forward 10

Alltså denna hjärna vissa nätter… Jag la mig strax  efter att Linnéa somnat, klockan var inte ens 8, för att jag inte hälade med att vara uppe. Jag ville hellre krypa ner i sängen och läsa min dagliga blogglista, kanske kolla Youtube, kanske slöspela lite Hay Day och skriva i Linnéas dagbok och somna i tid för en gångs skull. Så säger jag förvisso till mig själv varje kväll – nu ska jag vara uppe till senast kl.22! Klockan blir nästan alltid minst 23 innan jag behagar sänka ner locken för de två blå med ankare som skulle ha kunnat stoppa Titanic. Jag är oftast skittrött men ändå sitter jag med ett getöga uppe bara för att, trots att jag vet att klockan börjar bli mycket och trots att jag vet att snart vaknar Linnéa och kanske hon kommer vakna en gång i timmen resten av natten eller ha en propellernatt så jag får kickar i hela min övre lekamen och tror att näsan lossnat fem gånger när jag vaknar. Ändå! Ändå passar jag inte på att sova de timmar som oftast är garanterat att hon sover. Vilket skulle betyda att jag skulle behöva somna klockan 19 och sen bli väckt 22-23 då hon har sin första stadiga sitta vimmelkantig i sängen och säga ”höö höö” och peka mot vattenflaskan-session. Men jäklar i min ofyrkantiga låda så utvilad jag hade varit då. ☝ Känns dock smått ohållbart i längden. ?

.

Jag släcker tillslut lampan  (på modernt språk: mobilen) och har tänkt mig att somna då ögonen numera ser fyrdubbelt. DÅ! Vaknar huvet till ska ni veta, jag ligger och tittar på Linnéa en stund och så kommer jag på att det skulle jag förstås ha skrivit i hennes dagbok, hur ska jag komma ihåg det tills imorrn, samtidigt som det förbannade soundtracket till ett av hennes favoritprogram som jag knappt tål, Daniel Tiger, snurrar runt på repeat i skallen. Jag måste även fundera på om det finns lax i frysen tills imorrn redan nu och vad som ska med till Anådalen i helgen. Och jag undrar hur det känns att vara så flurig som Lille Sej och så liten som Linnéa. Givetvis går pulsen upp när jag ligger och stressar mig till att komma ihåg allt till nästa dag  och då brukar det gå lätt att slappna av samtidigt som jag försöker hålla mig själv i en kätting för att låta bli att ta fram mobilen och skriva ner det för då vet jag att jag säkerligen måste kolla om mamma behöver hjälp på sin farm på Hay Day och därefter så kanske det är nån som uppdaterat sin blogg, mitt i natten, jag måste kolla osv osv.

.

Sen börjar det snarkar från min ena sida och på andra sidan så håller någon på att mutera till rotorblad med världens största turbo samtidigt som Farbror Tilt står på min mage och stirrar mig anklagande i ögonen för att jag inte klappar honom nonstop och Lille Sej ligger på kudden och låter som en trimmad gammal Puch Dakota och Stina kommer med sina tumklor och smattrar mot golvet som om hon gick i stilettklackar av glas på ett kristallgolv och har de hårdaste tassar en katt kan tänkas ha så det låter som om det är en Grand Danois som hoppar från byrån. Nu har jag druckit upp mitt gonatt/sovgott/slappnaavnuförfaan-te med en halvliter grädde i och ska göra ett nytt försök till sömn. Detta var ett givande inlägg va? ?

Cissi la upp denna bilden preciiis när jag kommit till sängen med tekoppen, det är tur det finns fler av oss. ?

wp-1473198878665.png

Lite bilder från senast. Snyggaste stilen hon lägger sig till med när hon sätter sig i en stol ? – ute och går med Stina och försöker tala om för henne vart hon ska gå. ? – sprang upp och ner på mormor och morfar balkong efter att äntligen vågat gå i trappen.

wp-image-1397405728jpg.jpg wp-image-1778013021jpg.jpg wp-image-1236882562jpg.jpg

Tant provar kläder, bl.a dessa, som inte är användbara förrän om sisådär 10 månader. Så går det när man ska handla på rea. ? – Linnéa förklarar viktiga saker dockan inför läggdags.

wp-image-1040079463jpg.jpg wp-image-1897417882jpg.jpg wp-image-1122595854jpg.jpg

Ute och gick med gamle herr Tilt häromkvällen ❤

wp-1473199926580.jpg wp-1473199684217.jpg

wp-1473199907045.jpg

wp-1473199705163.jpg


Inte nog med kuperade tuttar & brerôvv 20

wp-image-95276514jpg.jpgJag ska tydligen även genomgå en tillfällig (hoppas vi ?) personlighetsförändring med status atombomb en gång i månaden numera helt utan förvarning. Jag har varit så jävla förbannad i några dagar, känt mig som en tickande bomb på kvällarna efter Linnéa lagt sig, som bara vill flyga upp i taket och smattra på med okvädesord likt en kulspruta vid minsta lilla störning eller fel valda ord/ageranden. Till den milda grad att jag började fundera själv varför i helvete jag var SÅ jävla förbannad, det var ju lite onödigt faktiskt, lite överdrivet kanske hörrö Grinde, diskuterade jag med mig själv medan jag googlade tvångströjor för frivilligt hemmabruk för ofrivilliga självskadebeteenden. ?  Så dök jag på en blogg häromkvällen, nästan lite magiskt, som skrev om PMS efter graviditeten. *SCOOOORE!* Ja men det är ju klart det är så! Jag har aldrig i hela mitt liv haft nån slags PMS över huvud taget så inte fasen fattade jag vad det var frågan om när det kändes som att jag fick halva Atlanten innanför skinnet och bollmage utan att ens ha tittat åt en kakjävel och var nog stop-skithungrig. Men det är klart, varför nöja sig med bredare rôvv och diverse tuttransformationer, Vi kryddar med lite psyko-PMS också för det kan hon behöva i sin stillsamma vardag, den lilla lilla kattgalningen. Hähä! ?

.

Och jag gnäller absolut inte över min breare rôvv och mina arbetslösa, sinade mjölkkantiner, jag skiter fullkomligt i det, det enda jag gnäller över är att jag måste köpa nya byxor och det är trist. och det märkliga i att jag tydligen helt plötsligt ska vara ett om möjligt ännu värre monstrum än jag är till vardags en gång i månaden. Allt på grund av att en liten perfekt Linnéa legat i min mage, det bästa som någonsin hänt! ❤ men dessa hormoner som verkar tappa fattningen totalt under en graviditet och sedan glömmer bort vart de hör hemma eller vad det var de jobbade med. På flera plan fungerar jag bättre nu än innan graviditeten, så vissa hormonisar har skött sig exemplariskt. Men de här typerna då?! Hur tänkte dom? – ”Nu har hon fått haft det gött i snart 40 år, nu är det dags att vi jävlas med henne lite extra innan vi gör henne till klimakteriekossa modell Belgian Blue”. ? För så fort The Very D-Day nu kom så är jag som genom ett trollslag som vanligt igen.

.

<— Det var länge sen jag visade en tuttfoting nu, här är en sån. Med tillhörande städdagsfräschör och städflurbollsfrisyr.

.

Igår jobbade jag igen och kom inte hem förrän efter läggdags åt lillsitas, huvva!!! Ringde för att säga godnatt från ett väntrum i Sveg men den där lille miniatyren tyckte att Bolibompadraken var myyycket mer intressant än att prata med mamma. ?? Inte nog med att jag valde att lyssna på en snilleblixt från mitt eget huvud och värmde modifierad ägglatte i micron så jag intet ont anandes hällde i mig hårda äggklumpar och höll på förgås av äckel, min unge ville inte prata med mig i telefon innan hon somnade! ? Nä fy det kändes jobbigt att inte få krama, pussa, pipa godnatt. ? Så jag kröp ner bredvid henne nästan direkt jag kommit innanför dörren, efter att ha fyllt avgrundshålet i magen som gapat stort sen frukosten och jag därefter spottat äggbollar hejvilt och levt på två läkerol och en loka.

.

Linnéa försöker fösa Farbror Tilt hemåt, skapligt upprörande tyckte han. ?

Lille Sej är Lille Sej, ju trängre desto bättre, varför inte lägga sig tillrätta mellan en ministol och köksskåpet? – Vi var i förrådet och rotade i veckan och Linnéa fick syn på min tomte som jag haft sen jag var liten ovj blev dödskär, så hon var ju tvungen att få ta med honom in sådär 4 månader för tidigt. Och hon dansade med honom och han skulle vara med och äta middag och sitta på pottan ?

Kokade sylt på lingonen mamma och jag plockade och åt en del av blåbären till middag tillsammans med grädde.

20160829_160215_29314904995_o 20160829_190109_28695811604_o

Solnedgång förra veckan.

DSC01512


Propellernätter & Sockerjävelkickar 5

Vi har haft ett gäng rotorbladsaktiga nätter nu igen, i en veckas tid så jag går mest på autopilot nu jag har aldrig varit med om att en människa kan rotera så in i bomben snabbt och åt alla håll och kanter och samtidigt lyckas träffa mig mitt i trynet ett flertal gånger med både händer, fötter, blöjrumpa och skalle så det bara dånar i mig. Tror att den andra framtanden är på gång nu och det lär knappast vara behagligt, så det beror säkert på det. Men i min zombiefierade yrvakenhet på nätterna så fattar ju inte mitt kranieinnehåll att jag ska smörja på tandsalvan utifall att det är tänderna som spökar, men i torsdags natt så var jag i detta universum en av gångerna hon vaknade i alla fall och fann mig såpass att jag i blindo kletade på en deciliter (kändes det som) salva både inuti och utanpå lilltrynet och faktiskt så sov hon lite bättre efter det och även fredan.

.

Men i natt var det 100 resor värre igen, hon sov fram till 22 sen vaknade hon var och varannan timme och skrek högt och hjärtskärande så jag fick hjärtsnörp varje gång och låg med tefatsögon och en puls som skulle fått all världens dödsmetaltrummisar att falla ihop i en benhög av avund i mörkret i regelrätt fly- eller fäkta-instinkt, typ. Hon var ledsen och ville vara nära nära hela tiden och helst ligga på bröstet på mig, som tur var så propellrade det inte så mycket i det läget heller så det fick ju gå. Vi är nästan säkra på att det beror på socker, vi var på Larssons 30-årskalas på dagen och fikade och Linnéa fick för en gångs skull smaka lite kakor för vi hade missat att ta med fika till henne, bland annat en jättegod muffins som Sara bakat. Sockerkicken var ju därmed ett faktum och hon härjade runt bland alla kända, okända och bekanta, tur för henne att blygheten hon haft ett tag nu och helst bara skulle vara i min eller Emils famn annars raserade världen, helt plötsligt verkar vara borta, annars hade det blivit jobbigt med allt det springet i Såcka Lår.

.

Hon hade jättesvårt att komma till ro på kvällen när jag skulle lägga henne, hon var trött men kroppen ville inte vara still och sen blev hela natten jobbig. Och exakt samma sak hände i söndags då vi var hos svärfar, då fick hon smaka lite lite efterrätt som bestod av glass och bär med riven choklad på. Preciiis likadan blev hon även då under natten, hon vaknade flera gånger och var jätteledsen och behövde vara nära. Stackars liten. Kanske får hon mardrömmar av sockret, påverkad av det blir hon ju absolut eftersom hon aldrig äter det annars och det kanske sätter sig även i drömmarna. Jag Googlade just precis nu och fick fram detta: ”Om du är orolig för att få mardrömmar är en av de enklaste lösningarna att helt enkelt undvika godis innan läggdags. En aktuell studie visar nämligen att 7 av 10 som äter det strax innan de ska sova sannolikt drömmer mardrömmar. Tesen bygger på att höga halter av socker skapar mer ”mardrömslika” hjärnvågor”.

.

Nu har äääntligen skylten jag tillverkade kommit upp också. Pappa och Emil monterade upp den igår.

20160827_170029_28645376033_o DSC01291 copy

Rödvinbär är bland det godaste bär hon vet, hon ska bara ha mer och mer! Lika med lingon, råa sura lingon.

20160825_130846_29112347132_o 20160825_130701_29220202015_o 20160825_130842_28932410940_o

Mamma och jag var och plockade lingon och lite blåbär idag och jag fick väldigt god hjälp vid rensningen av Trollunge Von Michelingubbe. Helt otroligt vad hon tycker om bär! Och dessutom är sura bär extra delikat som sagt, hon satt och tog stooora nävar med lingon ur hinken som jag rensat och körde in i munnen. Blåbär är inte dumt det heller såklart. Och så skulle hon hjälpa mig att skaka bären på rensgallret och såg såklart när jag kastade iväg skräp lite då och då och skulle göra likadant, problemet var att hon såklart tog bären istället och kastade iväg dem.

DSC01498 DSC01499

Alltså

DSC01500 DSC01503

En trollunge i onsdags morse innan vi gick ner på Bruksområdet en sväng. – Linnéa knackade och knackade men det var ingen hemma

DSC01478 DSC01484

Sjön låg spegelblank.

DSC01486

Spikhammarsmedjan med ramsågen i bakgrunden – smedjan och en del av tjärdalen i förgrunden.

DSC01489 DSC01491

Fick en present med posten i onsdags från Paula, titta en så Jenniesk plånbok liksom! Så fantastisk!

DSC01493 DSC01495


Rôvvar och skoraseri 34

Snart kommer jag kasta allt vad vinterskojävlar heter rakt ut i kohagen, Bambi kanske behöver ett par i vinter, bambisars fötter är ju inte av storlek large direkt så alla jävla parjävlar av skor jag beställt senaste veckan borde passa sådana minifötter. Nä men jag blir på allvar redigt jävla less nu. Jag beställde som sagt två par rejäla vinterstövlar från Sorel och The North Face, mätte mina egna fötter noga och kollade storlekstabellen på hemsidan innan jag beställde. Min vanliga storlek skulle passa. I helvete, de ena nådde jag ända fram i tån på så det finns inte en chans i helvetet att jag skulle få på några tjockare strumpor, det andra paret var aningen större och jag kanske eventuellt fått ner tjockstrumpor men då hade tårna fått vricka sig dubbla. Skickade tillbaka och hämtade idag ut ett nytt paket med Sorel-modellen i en halv storlek större, så det med måtta skulle passa och bli över plats i skon enligt tabellen, plus ett par kängor från The North Face då stöveln var slutsåld, enligt tabellen skulle jag kunna ha 38 på kängorna, men jag beställde för säkerhets skull storlek 39. Glad i hågen hämtade jag då idag paketet och provar hoppfullt skojävlarna, Sorelstövlarna får jag ner tjocksockar i men då är det tvärfullt,. Och så kängorna då… tårna når ända fram i skon och gärna en bit utanför om de kunnat!?!?! Va fan? Det skulle ju vara väl tilltaget iom att jag egentligen skulle ha strlk 38! Vad är det för nytta med storlekstabeller om de är regelrätta lögnare?! Att shoppa skor har aldrig varit ett fritidsnöje, men nu känns det som att äta rostig spik. *surmun* Jaja, nu väntar jag ett tredje paket, passar inte de då lever jag i foppatofflorna i vinter. Dessa I-landsproblem, väljer förmodligen en annan butik nästa gång, om 30 år då jag ids sätta mig och leta skor igen.

.

Mamma och jag smög omkring i skogarna både igår kväll och idag.

20160823_154853_28561011013_o 20160823_154244_29180382545_o

Lilla mamma försvann i höggräset.

20160823_162528_29146794656_o

Jag tänkte att jag skulle fota ett par av de snygga OCH (ta i trä och kors i taket och kasta salt över ögonbrynen) dessutom sköna jeansen jag fick av Cissi när vi var där, det var lättare sagt än gjort med en trollunge i huset. De är liksom glansiga på nåt sätt, men tyvärr är de lite för stora *gråta floder* så de hamnar på halva rôvva så fort jag kröker mina håriga ben, så de sitter inte snyggt mer än en liten stund efter tvätten. :(. Jag gillar inte riktigt att ha skärp, jag vet inte varför, det är väl nån fix idé om att fläsket då hänger över ännu mer. Nä, jag vet inte, jag är väl lat bara, helst bor jag ju i dra-på-byxor som leggings och mjukisbyxor som går snabbt att klä på sig, men det är ju snyggt med jeans och dessa sitter dessutom inte åt runt magen, vilket jag avskyr mer än jag avskyr spindelfarbröder, och är den största anledningen till att jag sällan har jeans, förutom gravidjeansen då men jag kan inte leva i dem hur länge som helst, kanske.

20160822_124816_29047061192_o 20160822_124858_28865449880_o 20160822_124901_29119714486_o

Linnéa fick blåbärsfrukost imorse efter gröten. Hela Linnéa. Sen fick hon ett eget blåbärs- och lingonris av mormor att öva sina bärplockarfärdigheter på.

20160823_084243_29172765795_o 20160823_170959_29102251311_o

Mys i soffan efter middagen. – Det är viktigt med hållningen och framförallt koncentrationen när man sitter på pottan.

20160823_173730_29147534886_o 20160822_183405

Tänkte att det borde väl allt vara dags för ytligheter igen nu, det var ett tag sen sist och med tanke på de två senaste Glossyboxarna, vilka utgör det mesta av min ytlighetsshopping som glad men fattig mammaledig, vilka innehöll i det närmsta skit man kan komma för min del så har det varit nära nog deprimerande på den fronten. Telefonsladdshårsnoddarna man fick i den senaste boxen är nog det enda jag använder, resten har jag glömt vad det var men jag gav bort en hel del också. Såååå denna månads Glossybox var faktiskt såpass bra att den förtjänar att hamna i min eminenta blogg. Jag tror jag kommer använda allt! 

  • Läppstift – i en färg som till och med jag kanske kommer att använda, det är nog första gången det hänt under mina fyra Glossybox-år. Den ser lovande ut i alla fall, hoppas den inte är för varm bara, då förvandlas jag genast till att se sjuk ut, lika med ögonskuggor, då ser jag rödögd ut om jag använder varma färger.
  • Ögonbrynsmaskara med marshmallowfibrer, ni hör ju – från mitt favvomärke! Ögonbrynsprodukter kan man aldrig testa för många av så denna är jag jätteglad för och det ska bli spännande att testa.
  • Ögonskugga – i en skimrig lila färg som nästan går lite åt gråbrun(?!) samtidigt, har bara swatchat lite snabbt. Jag vet inte riktigt med denna, men jag ska testa den i alla fall, hur jag nu ska göra med den, hoppas den funkar till vardags så kanske jag kan byta ut den totalt urusla Maybelline-skuggan jag köpte sist, så synd för den har en perfekt kall brun färg som jag tycker är omöjlig att hitta.
  • Maskara – sånt som går åt, så det är bra och det är alltid roligt att testa nya förstås. Dock är risken större att maskaran hamnar på alla andra delar av kroppen än ögonfransarna med dessa miniatyrmaskaror. Och så räcker de till 2.5 ögon ungefär.
  • Ansiktsmask – den minst gillade produkten då jag aaaldrig orkar/hinner/kommer ihåg att använda dem förutom typ två gånger per år. Men den ska få en chans att hamna på mitt tryne den med, frågan är när det händer.

Så ja, äntligen en bra box igen! jag började bli lite orolig här ett tag med de två senaste boxarna som inte passade mig alls. Tex: After sun-kräm, jag som aldrig solar. Eller vätskeersättning, jaha till när då? En kladdig smokey eye-penna, ögonpennor ska för mig sitta fast där jag lägger dem, inte behöva suddas ut över halva trynet och läggas skuggor på och joxa för att de ska sitta. Nåt läppstift i icke Jennie-färg. Deodorant nummer 20 i ordningen, en rengöringsolja som kräver att man rengör trynet en gång till efter den nämnda för att få bort allt?! Herregud sånt ids inte jag och vad är grejen?! Med mera med mera. Men jag ska inte klaga egentligen, jag har prenumererat i fyra år som sagt och det är först nu som jag varit riktigt missnöjd med nån box.


Rôvvfärg, blå cancerbollar & säterhäng 4

Gômmôl man gla ändå ;)Jag påbörjade projekt: måla om den uråldriga hallbyrån i onsdags, det har jag nog funderat på sen ifjol minst. Jag köpte den på Jysk för 16-17 år sen, så den har ett gäng flyttskavanker och så är det så mörkt i vår hall då golvet är nästan svart och jag är även dödligt less på träfärg. Hallspegeln håller också på att få sig en omgång.

.

Som jag redan yttrat för eder via sociala medier så började det som sig bör, en nyfiken kissemiss välte den nära nog nyöppnade färgburken så hälften rann ut på gräset, smart som jag är (och snål?) så tog jag i vild panik penseln och tog färg från gräsmattan och målade med. Klipskt. Det fick jag sluta med rätt omgående. Och när jag hade grundat lådfronterna skulle jag ge mig på ett andra lager på skänken och placerar således min ändalykt på desamma när jag hukade mig ner, då jag strategiskt hade placerat dem inom sitthåll från skänken. Det var nästan så jag sa tack och gonatt på sekunden. Well well, jag hade fått till 3 lager på skänken igårkväll trots allt, grundat knopparna och fötterna och även spegeln. Fick ju en klapp på axeln av mig själv då jag Uppfinnar-Jockade mig med pizzakartongen som tidigare innehöll min middag och skruvade fast knopparna på den så jag kunde hålla i dem underifrån och även snurra på dem medan jag målade, ibland glimmar det till även här.

.

Det känns som att jag gått i dvala de här första sommarveckorna men nu plötsligt har jag vaknat till liv och då ska jag helst göra klart allt jag trodde jag skulle gjort klart vid det här laget på en dag. Men fröken Grinde har inte mycket till tidsperspektiv så det är en smärre surprise att det inte går att måla klart en byrå och en spegel och göra en varningsskylt med tilläggsskylt, fixa klart Bebisboken som är (blir) på närmare hundra sidor (än så länge 98 stycken som ska renskrivas och fler blir det), det eviga projektet pappas bilder, pappas present, välja ut och bestämma pappas present efter att han bestämt vad han ville ha, med mera på en vecka samtidigt som det finns en liten väldigt söt och mammasjuk Linnéa här också. Men nu har jag lagt i högväxeln i alla fall, känns skönt.

.

.

.

.

Emil har snickrat ihop en myggdörr också äntligen med både handtag, hasp och magnetlås, så nu kan vi ha korsdrag dagarna i ända utan att Lille Sej kör dragracing mot ytterdörren vid första möjliga glipa, vi har satt hönsnät längst ner också så jag hoppas myggnätet klarar sig från klor i alla fall denna sommar. Det är näst intill ständiga 24 grader här inne på somrarna trots noll element, markisen nere och altandörren ut till kattgården öppen så ofta det går och fönster på glänt, i går kväll var det 26 grader inne kl.22! Det var som att komma in i en bastu efter jag varit ute och målat. Farbror Tilt ser lite upprörd ut på bilden.

20160721_123454_28370804971_o 20160721_203916_28378273041_o DSC01376

Vi var ner och kikade på traktorn som gör stora blå bollar nedanför oss också igår, mycket fascinerande! Jag läste förresten att de är blå i år just för att stödja forskningen om prostatacancer. Ifjol var de tydligen rosa för bröstcancerforskningen, inget jag lade märke till tyvärr, nu googlade jag helt random bara för att se om det fanns nån anledning till att de är annat än vita. Så 15 kronor per rulle blå plast går till Prostatacancerförbundet, fantastiskt!

20160721_172154

Myste uppe i Ruvallen hos mamma, pappa och hårbollarna i onsdags.

20160720_130403 20160720_130356

Kul att plaska i dammen, framförallt att kasta ner allt som står på kanten i vattnet.

DSC01357 copy

Gunga hängmatta var sjukt kul

DSC01373 copy

Ådi och Misse i kattgården.

DSC01365 copy

Hoppas det här vädret fortsätter ett tag nu. Tjyxorna (Lavskrikorna) var förstås framme och kalasade på matrester.

DSC01367 copy

DSC01350 copy


Före detta vänskap och en ny 12

Jag läste en text hos Paula som väckte minnen till liv, jag är inte säker på att den handlar om mig men det känns som att det gör det, jag har inte frågat för att det känns inte viktigt att veta. Men ändå så väckte det tankar som jag inte tänkt på många många år. Det handlade om en vänskap som fick ett snabbt avslut utan att jag hängde med alls. Jag lärde känna en tjej på nätet, jag minns inte alls vart, kan ha varit allt från Wilda Webben, Lunarstorm eller kanske Nightlife, på stenåldern förstår ni, communityns barndom. Det var många år sedan i vilket fall, jag har så få minnen från mina tidigare år, de finns inte, så jag har mest fragment kvar. Vi blev i alla fall vänner och började träffas i verkliga livet efter att jag var och köpte en klösmöbel av henne och hennes sambo och vi umgicks och vi festade ibland och hade trevligt och jag bodde i deras hus mitt ute i ingenstans i flera dagar en sommar för att vakta deras hundar när de var på semester. Hon var en så snäll och söt och rar tjej som älskade djur och tog hand om flera katter som behövde nytt hem.

.

Men mitt i idyllen så fick jag då och då hemska samtal, mail, sms där hon var helt ifrån sig då hennes sambo misshandlade henne både psykiskt och fysiskt och hon berättade bland annat om att han slängt in henne i elementet en gång. Jag erbjöd henne hela tiden att komma till mig, att hon fick bo hos mig några dagar om hon ville, att hon skulle dra ifrån idioten som misshandlade henne, att hon skulle polisanmäla honom, de hade ju en son tillsammans dessutom. Men hon gjorde aldrig det. De gör väl så har jag hört. Jag försökte och försökte men hon gick alltid tillbaka. Fullkomligt kuvad. Tillslut blev jag så trött på att kämpa och försöka för hennes skull, för jag försökte verkligen få henne därifrån. Men hon tog aldrig tag i det, hon tog aldrig emot vad jag erbjöd under alla dessa år som vi var vänner. Så jag skrev i ett blogginlägg en kort text om att jag inte orkade mer och att nu fick personen klara detta på egen hand, jag hängde inte ut henne på något sätt. Då tog det helt utan förvarning hus i helvete! Jag fick höra både det ena och det andra, som att –  hur kunde jag komma och påstå att hon blev misshandlad!? – Jag var falsk och en fullkomlig lögnare! – Jag skulle omedelbart ta bort alla foton där hon och jag var med på samma bild från nätet! Det var som att det var en helt främmande människa som skrev till mig, jag fattade verkligen ingenting, var det hon som ljugit för mig om att hon blivit misshandlad? Varför skulle hon göra det?! Vad vinner man på det? Jag var ett tag säker på att det var hennes sambo som skrev till mig, men jag vet inte? Jag fattade som sagt inte ett dugg vad som hände. Hon var helt förändrad. läskigt förändrad. Vore faktiskt kul att få veta vad som egentligen hände, vad var sanning och vad var lögn?

.

Back to the saker som betyder något. I söndagskväll tog vi oss äntligen ner på området för att kika på kaninungarna, hela 23 stycken är det tydligen! Linnéa tyckte det var kul och försökte känna på dem och pipa dem. ? Det var inte alls speciellt rädda utan kom fram till nätet flera gånger och nosade. De stora kaninerna var mer som de vuxna de var och chillade mest raklånga på sin fläck. ?

DSC01249

DSC01250 DSC01266

DSC01263 DSC01260

screenshot_20160712-150049png_28184756141_o copy

.

.

.

.

.

.

.

Och i går kväll kom lilla kusinen Björn Widar Alexander hem! Så vi var ettriga som få och for dit redan idag för att snusa på honom och ge gröt. Så liten! Helt otroligt att Linnéa varit i exakt den där storleken för bara ett år sedan, kan verkligen inte fatta det. Han vägde ju ingenting, det var som att hålla i en bomullstuss. Jag ville inte släppa, nevööör. Helt otroligt gullig. Linnéa blev faktiskt lite svartis när jag syttade en annan bebis så jag fick så lov att lämna ifrån mig honom till slut, lilla Linnéan. Men om några månader så har hon alldeles säkert en jättebra liten kompis där. Jag fick tyvärr inte till nån bra bild alls, snodde dessutom en från Sannas Instagram på när jag syttar lille Alexander för första gången, ynka 3 dagar gammal.

DSC01275

DSC01278 DSC01282 DSC01280

Och så ett par bilder från Emil när de varit iväg och hälsat på, jag har stannat hemma för att passa på att försöka få undan saker jag har liggandes på hög. Först hos farfar och tant Ingrid och fick fika på altanen. De hade köpt ett litet bord och stolar som passade små Linnéor perfekt. Och hos farmor och la pussel.

20160709_125058

20160702_150607


Nakenfisbad, dikesdopp & klara oklarheter 5

Ääääntigen är pappas present färdig. Eller grejen han ska få så han förstår vad det är han ska få, ja…jo… grejen han ska få skulle vara oerhört problematisk att slå in i ett paket så jag har tråcklat ihop en grej på ett papper som jag skrev ut på bibblan idag, så ska vi försöka samla ihop oss alla som är med på presenten snart så alla kan vara med när vi ger den till honom så han kan få den innan han fyller. Mycket solklart, Vi vet inte ännnu helt klart vad han ska få heller, det kan bli två saker, som vi bestämt, men det är han som får välja. Phu! Dåså. Förklaring kommer. Jag skrev även ut en schablon till skylten jag ska göra. Panduropaketet kom idag också med färg till skylten och hej och hå vad många mer saker jag hade shoppat. Massa roliga såna bubbliga klistermärken, bokstav- och ordklistermärken, fönsterstickers och glitter och juldekorationer och presentpapper och och och. Allt på rea.

.

Stina kom hem utan sin GPS igår kväll. Det kändes ju som väl investerade pengar, som förvisso svärfadern sponsrade med. Tack! Så idag fick mamma och pappa barnvakta medan vi gick ut på skattjakt. Kändes ju inte som att hoppet var sådär jättestort när vi drog iväg, men vi visste ju ungefär vart den var tack vare att det är en… gps. Så vi började vår vandring och genade över kohagen här nedanför. Helt plötsligt så försvinner vi båda två från jordens yta, som uppslukade av ett svart hål! Jag är mycket glad över att husbyggarna alldeles ovanför precis hade åkt på lunch, annars hade de nog fått en syn för livet när både jag och Emil samtidigt försvann ner i ett dike i mitten på gärdet. Ett dike som jag påminde honom om när vi började gå… huvva vilken syn. Stina hade varit på sitt sedvanliga jaktställe i alla fall så det var bara nere vid storvägen vid en lada med meterhögt gräs. GPS:en visar ju inte exakt position utan den ska befinna sig inom 5 meters radie från där den visar, stämmer väl inte helt det heller så. Men efter att ha vevat ner gräs med stövelbeklädda ben i 20 minuter som började smått mjölksyra sig så fann jag den! Otroligt! Vi hade den på ett halsband med säkerhetsknäppe som ska lösa ut om katten fastnar nånstans, felet är att vi knäppt upp spännet varje gång vi tagit av det då det är avklippt alldeles för kort och sen ihoplimmat för att det skulle kunna träs på GPS:en, man ska istället släppa på det så det går att trä över huvudet annars så slits spännet och lossnar tillslut utan problem, men det kunde vi ju inte då det är limmat exakt efter Stinas hals. Det är bevisat att det funkar att slita ut det i alla fall.

.

Idag blev det äntligen lite sommar igen, förlorade nästan hoppet ett tag för det har varit sååå kallt. Igår var det blåst, regn och åska och hagel. Men imorse så tog vi och fyllde upp poolen hon fick i present av farmor för kanske 3:e gången i hopp om att det skulle bli premiärbad under dagen. Och efter en heeeel dag så var det näääästan ljummet vid klockan 18. Varmt som bara den i solen trots att det var så sent så Linnéa fick nakenfisa sig ute för första gången, väl insmord med solskyddsfaktor 50 så hon såg ut som ett spöke. Varför måste man bli kritvit av solskydd?? Kunde ju såklart inte låta bli att doppa ner henne i vattnet, fötterna var skönt att svalka, men när hela lillkroppen hamnade i kallvatten blev det ett stelt ansiktsuttryck.

DSC01065 copy DSC01063 copy

DSC01070

DSC01083 DSC01091 copy

DSC01093 copy

Och så den här…

20160703_151044_27776938830_o 20160704_145808_28002948911_o