Category Archives : Ljusnedal


Äntligen!

SOMMAR!

Det är verkligen sommar när man kan plocka sin alldeles egna bukett alldeles utanför dörren och se och höra korna som går i hagen alldeles intill.

DSC01004

20160613_170623_27657334372_o

Idag har äntligen djungeln här ute blivit nermejad, Emil slog på stort och klippte med TVÅ gräsklippare. xD Först med vrålapan som låter som att den drar med naglarna mot en griffeltavla som står till vårt och alla andras förfogande här i området och sedan for han och hämtade Ingrid och svärfars klippare och körde en omgång till. Sen körde jag en sväng med pappas trimmer, så nu ser det ut som en gräsmatta och inte början till en regnskog här ute i alla fall. Nu känns det som det är sommar på riktigt på nåt vis, jag vet inte varför. Och det är så skönt att Linnea kan hänga med på saker så mycket bättre nu, att hon tycker det är kul att se lite nytt, att gå och titta på djur tex, springa runt på gräsmattan som hon vill och att hon förstår så mycket när man berättar och förklarar för henne och vet vad det mesta heter.

.

Helt okej väder idag men det började blåsa rätt kraftigt på eftermiddan. Vi tog en tur till Storhagens Gårdsbutik & Café igen också och fikade så Linnéa skulle få se kaninerna igen, Och det var faktiskt lite folk som var där och fikade, kul! Någon eventuell sommardiet är ju bara att glömma med ett såhär lättillgängligt café med så mycket gott. Det ligger ju så otroligt fint mot sjön och man kan sitta inne, eller vid nåt av borden ute eller på gräsmattan. Inga får såg vi idag men det ska tydligen komma kaninungar framöver. De serverar kaffe,saft, småkakor, fikabröd och lättare lunch. Man kan också köpa ekologiskt kött, ost, fisk, choklad, kryddor, olja, bröd, kakor m.m.

DSC01023

DSC01025

Jag har en lååång lista på saker jag tänkte hinna med i sommar, så jag är nästan sönderstressad redan nu. En sak kan jag iaf bockat av, och det är kläderna som skulle ut på annons, det fixade jag igår otroligt nog. Sen återstår det att se om någon vill ha dem. Ikväll måste jag skriva ännu en Buzzadorrescension som jag knäppt kort till idag, måste få ordning på pappas bilder på hans sida som bara blev skräp efter jag bytte dator, jag ska tillverka en skylt men måste beställa färg först och skriva ut en schablon till den som inte är klar än, jag ska göra klart Bebisboken och framkalla den bara jag sorterat alla bilder på Linnéa veckovis och lagt in dem på rätt ställe i boken, pappas present ska ordnas med osv osv osv… Men nu ska jag ska börja med att stryka kläder…

.

Den här nyvakna trollungen med världens bästa nyvakenhumör har jag redan visat på andra ställen, men alltså Haha, vilket tryne hon har! För att inte tala om kalufsen. Och såhär tror hon att man gör när man står still, säger vi åt henne att stå still så sätter hon sig på huk. xD

20160625_140302_27793974912_o 20160625_140300_27818411261_o 20160618_173111_27675171401_o


Midsommarafton i Ljusnedal 4

DSC00921 copy

Linnéas andra Midsommarafton. Vi gick ner på Bruksområdet som traditionen är, lite sent ute var vi då mat- och sovklockan inte alltid timear resten av världen, så stången var redan rest när vi kom ner. Det spelades musik och det dansades runt stången, nästa år är det Linnéas tur att dansa Små Grodorna. Köpte ankor till ankracet och fikade på nyöppnade Storhagen Gårdsbutik & Café i Gamla Prästgården som hade kak- och tårtbuffé dagen till ära. Mums! Det såldes kolbulle och korv och det var ponnyridning och mjölkkrukekastning Linnéa hälsade på skräckslagna kaniner och såg får och hästar och träffade flera hundar av olika storlek som hon fick klappa på, så kul för henne som tycker så mycket om djur. Farmor hade med sig picknickfilt så vi satt på gräset och Linnéa fick sin första korv med bröd. Det var så väldigt mycket folk! Och uppehåll i vädret, om än mulet. Så kul! Dock orkade inte Linnéa med att stanna över prisutdelningen på ankracet m.m så vi vet inte hur det gått än.

DSC00919 copy DSC00926 copy

DSC00923 copy

(update! höll på glömma den här fantastiska bilden) Jag undrar vad dom håller på med här?

DSC00937

Gamla Prästgården där nyöppnade Storhagen Gårdsbutik & Café ligger. Här hade mamma café en gång i tiden också. Det är så roligt att de vågar satsa här i byn.

DSC00927

Spatserarn som inte kunde sitta still när vi fikade. Kaninerna var lite uppjagade av allt spring och skrik  så de låg mest och tryckte i boet, vi får gå hit en lugnare dag istället och titta ordentligt. Och fåren låg och gömde sig i höggräset.

DSC00931 DSC00933 DSC00936

Mjölkkrukekastning på avstånd. Bilderna är en aning dimmiga eftersom jag upptäckte när vi nästan var hemma att det var spår efter misstänkta klåfingrar på linsen.

DSC00939

Ankorna på väg i mål.

DSC00944

DSC00949

DSC00946 copy

De Alldelessnartblivandeföräldrarna aka bror och Sanna. Och Svärmor och Inger S.

DSC00941 copy

Dimmig närbild

DSC00941 copy2

Svängde förbi mamma och pappa en snabbis innan vi gick hem.

DSC00951 DSC00952 copy

Stina och jag på bron imorse. Och de andra Midsommarfirarna i kattgården.

20160624_113843_27261533333_o 20160624_113940_27772249122_o DSC00956


Utseendefixering, tonårsförvirring & Pamela A & Graaf-ideal 21

Åh jag har varit så dålig på att hänga med på slutet, i bloggar och Instagram och annat hej kom och hjälp mig -sociala media bla bla bla. Jag känner mig på nåt sätt kass när jag inte hinner med att kommentera/gilla eller ens ser alla inlägg som mina vänner gör, på slutet har jag stresscrollat Instagram endast på kvällen när jag lagt mig, lika med resten så jag missar massor. Men det har varit lite småjobbigt med att ställa in medicinen nu, jag har ju tagit 54mg på morgonen och sedan 18mg till lunch, vilket gjort att jag förvisso kunnat skjuta fram dippen ett par timmar men blivit ännu tröttare och energilös efter medicinen gått ur mot vad jag var innan, vet inte om det beror på att det är den billigare varianten jag tar vid lunch. Hoppas få Concerta till veckan även på den dosen. Igår var jag i alla fall ute och tog en promenad till Tefsjön för att rensa kraniet och röra lite på mig. Är så fruktansvärt stel mellan skuldrorna, axlarna och i nacken sedan en vecka tillbaka, värken strålar ända fram till bröstet?! jag har försökt med massage, spikmatta, liniment, Ipren och värmekudde men det blir inte bättre. Jag brukar aldrig ha såna här problem annars så jag fattar inte, kanske för att jag burit runt på Linnéa i ett års tid? Krupit runt på golvet och sovit/suttit/legat i diverse utomjordiska ställningar framförallt under amningen, detta år utan en enda hel natts sömn. Men ändå.

Vårflod i Tevån.

DSC00616

Kossorna har fått komma ut i stora hagen som går runt oss och det är massor med små kalvar. Dock är de lite fega ännu så ömsom stod de och våldsfunderade på vad jag var för nåt och ömsom så sprang de i vild panik.

DSC00637

Jag minns inte riktigt hur jag kom in på det, men jag följer Magdalena Graafs blogg för att jag tycker hon skriver så fruktansvärt roligt och fullkomligt ärligt vad det än gäller, så det lär ju varit därför. I alla fall, så kom jag att tänka på hur det var när jag växte upp och när jag precis flyttat till stan, 16 år gammal på forntiden, för att börja gymnasiet. Allt var nytt, alla människor var nya förutom ett par från klassen här i Funäs, jag hade varit i stan ungefär 1 gång per år tror jag innan dess, Innan jag flyttade hade jag ett obefintligt intresse för både kläder och smink, sånt gjorde man inte här, på sin höjd maskara när det var disco. Visst, jag började använda foundation på högstadiet, som jag tjuvlånade av mamma i början har jag för mig för jag blev retad för att jag var röd om kinderna hela tiden ”titta Jennie rodnar jämt, äru kär eller, höhöhö!” på moget småpojksmanér. ? Så på sätt och vis så började väl utseendefunderingarna redan då, jag var ju så blyg och tog såklart till mig de orden, innan hade jag inte haft en tanke på eller reflekterat så mycket alls över hur jag såg ut. Jag blev kär för första gången i högstadiet, huvva så jobbigt det var, pojkspolingen var ju dessutom upptagen Men inte då heller funderade jag på hur jag såg ut, det fanns liksom inget ”undrar om han tycker att jag ser fet ut i det här”, eller att jag började sminka mig och fixa frisyren för att han kanske skulle få upp ögonen för mig, det fanns inte i tankebanorna, så jävla skönt det måste varit! Men då visste jag ju inte annat, jag hade inte varit med om annat, ingen sminkade sig, de flesta gick runt i vanliga t-shirtar/collegetröjor och jeans som man kunde köpa på det ljuva 80-90-talet, på gott och ont.

.

Men med alla reklampelare i stan med bikinimodeller som var omöjligt att undvika i alla busskurer och i affärer och vart man än vände blicken så blev självmedvetenheten större och jag började jämföra mig, jag såg folk överallt som såg ut som jag ville se ut, alla hade de något som jag ville ha. I skolan likadant, nästan alla sminkade sig, färgade och fixade håret och hade snygga kläder varje dag, tighta kläder som avslöjade det mesta. Så hade jag aldrig klätt mig. Jag visste inte att man ”skulle” klä sig så som tjej, jag hade alltid bara tagit nåt plagg hemma utan att bry mig speciellt mycket och inte var det det minsta tight eller urringat. Jag var nog väldigt skyddat här hemma på landet, jag minns dock när vi fick parabol och vi hade MTV och VH1 bland annat och jag vet att jag reagerade även på hur alla artister och videos såg ut. Andra året på gymnasiet så utvecklade jag social fobi, jag har säkert haft det liggandes jämt som med ADD:n. Jag ville inte visa mig för folk, jag klarade inte längre att äta lunch i skolrestaurangen, jag levde på godis, jag mådde fruktansvärt dåligt av att tvingas åka buss till och från skolan, allt innebar en enda panikkänsla. Det kändes som alla tittade på mig och tyckte att jag såg konstig ut, gick konstigt, betedde mig konstigt and so on. Jag hade så otroligt mycket föreställningar om vad folk eventuellt tyckte och tänkte om mig. När jag skulle ta körkortet så var jag mer på körskolan och läste teori (på min tid fanns teorin bara att läsa i pärmar inte i någon dator ) än att gå på skolan, det var ju mindre folk där, jag kunde gömma mig.

.

När jag flyttade till Tandsbyn och blev sambo för första gången i slutet på gymnasiet så började jag även jobba på Husqvarna där efter skolan och monterade ihop kapsågar. Även där blev jag bombarderad med idealet om hur man skulle se ut. På tex en arbetsstation så satt en stor plansch med Pamela Anderson i en Baywatchscen rakt framför ögonen på mig, detta var alltså runt 1998. Så skulle man se ut om man skulle duga. Jag såg inte ut så, inte det minsta. Jag krympte mer och mer i självkänsla, för jag tyckte inte att jag dög, vem skulle vilja ha mig, de har mig väl bara i väntan på något bättre. Något ”sånt där” som sticker som en pil rakt in i hjärtat på mig. Internet fanns ju också, det var rätt nytt då, det var svindyrt att surfa, man kunde inte sitta många minuter för då steg telefonräkningen till månen, modemet som ringde upp en anslutning tog ungefär 10 minuter på sig innan det kopplat upp sig mot internet via telefonlinjen och lät samtidigt som en hes kaffebryggare. På löpsedlarna utanför affärerna syntes systrarna Graaf i olika poser med tuttarna uppe vid hakan och blonderat hår, så såg jag heller inte ut, men det var så man skulle se ut. I mitt huvud.

.

Jag mådde så fruktansvärt dåligt över mig själv under så många år, jag såg inget bra. Jag började köpa kläder som besatt bara för att passa in, se ut som de där andra snygga tjejerna som alltid hade allt jag ville ha. Jag började sminka mig mer och mer, jag färgade håret och jag blekte och jag färgade igen och jag blekte. Då kanske jag kan känna mig nöjd. Jag kände mig aldrig nöjd. Köper jag just det här sminket kanske det får mig att se ut som den och den, men jag gjorde ju aldrig det, jag såg bara ut som Jennie Grinde. Samtidigt så slets jag med svårigheterna med min sociala fobi och problemen som ADD medförde, utan att jag förstod att det var det som gjorde mig till den jag är, plus min hörselskada som gör det nästan omöjligt för mig att höra vad som sägs när många pratar samtidigt, när det är bakgrundsljud och TV och radio hör jag oftast aldrig vad som sägs, så jag har känt mig utanför på många olika sätt, utan att jag visste varför jag var som jag var. Jag förstod inte varför jag inte orkade vara social i flera timmar varje dag som alla andra, när jag höll på svimma av trötthet av alla intryck efter en vanlig dag, Jag förstod inte varför inte jag kunde komma ihåg handlingen av en film, varför faktafilmer i skolan aldrig fastnade utan jag svävade iväg i tankarna utom kontroll istället och kände mig stendum.

.

Funderar på om det blev lite av en chock med allt nytt i stan, jag som mest höll till i skogen innan liksom, och därför tog jag åt mig så mycket av allt? Men det är ju inte bara jag som flyttat från ett sådant här ställe till en stad, så jag måste varit extra känslig. Undrar hur jag varit och hur livet sett ut om jag stannat här hemma istället? Funderingar funderingar. Alla år med dåligt mående och försök att hitta mig själv, förstå mig själv, svårt att komma till ro, impulsiviteten som styrt mig hit och dit till både det bättre och det sämre, all packning jag dragit på mig under åren. Alla erfarenheter jag faktiskt fått av att vara jag, hur jag utvecklats och hur jag hamnat här där jag är idag, i en Jennie som jag faktiskt tycker om. ADD-diagnosen fick mig att äntligen förstå mig själv, äntligen förstod jag varför jag är som jag är och varför jag varit som jag varit. Bara att få ett ord som beskriver mig var en enorm lättnad, äntligen visste jag att jag inte var ensam och jag var inte heller speciellt konstig, nåja. Och att det finns hjälp att få för att fungera som en normal människa och det finns strategier som jag själv kan tillgå för att underlätta min vardag. Nu trivs jag bra, jag gillar den jag är och alla självdestruktiva, förvirrade, jobbiga år med ett antal depressioner har ju faktiskt lett mig hit och impulsiviteten fick mig dessutom att komma hem till mitt älskade Ljusnedal igen efter 17 år i stan. Här är jag hemma, här mår jag bra. Och här föddes älskade lilla Linnéa! Jag är så glad över att hon får växa upp på samma plats som mig.

Ja, det var dagens funderingar.

.

Några bilder från förra helgen. Det var ju fantastiskt väder på kvällarna i alla fall. Stina blir helt utom sig av lycka när hon får sällskap ute och blir helt galen, lika Farbror Tilt, de springer runt och jagar varandra och springer uppför träd och ner och så blir de kära och måste mysa med matte en stund och sen sätter det igång igen.

DSC00564 DSC00536

Fantastiskt att vara kattdjur.

DSC00543 DSC00558

Nytt till prinsessan, den randiga från oss och de tv¨å andra från mormor och morfar. Nu går hon så gott som obehindrat, hon började i lördags med att hellre gå än krypa, krypa har ju hittills gått fortare så, och nu gör hon mest inget annat än att gå runt i lägenheten hela dagarna. Vad kul det måste vara! :<3 Och så är nog 4:e tanden på väg, i överkäken denna gång, till vänster om de blivande framtänderna så det blir ett lite skevt bett ett tag.

DSC00583 DSC00587 20160525_180200_27244472915_o

I helgen så blir det lite jobb faktiskt, jag fick frågan om ett litet fotouppdrag på lördag, så det ska bli skoj. Hoppas jag kan leverera bara. Och så ska 30-årsbroderskapet firas på nåt vis samma dag. Vi hade avslutning på kyrkis i onsdags också förresten, lite trökigt. Vi var här i Ljusnedal på äventyrsholmen, Marianne grillade hamburgare och det gick hästar i hagen som Linnéa tyckte var väldigt spännande, blev väldigt besviken när hon inte fick pipa dem. Och en vovve som fick springa lös var också väldigt fascinerande, hon försökte pipa även den men inte heller den kände sig speciellt lockad till det. Goa lilla tjej. Vi var inte ensamma denna gången, utan hela två föräldrar och två barn var vi och så Marianne då förstås Lite trist är det ju att inte fler kan dyka upp en sån här gång när M ställer i ordning en massa och det är sista gången inför sommaren. Men gott som tusan var det med grillade hamburgare, Linnéa fick också smaka och älskade det! Men det var jättemysigt ändå såklart att sitta där i gräset, höra vårfloden som brusade förbi runt om, solen som sken, småprata lite och bara må gott i ett par timmar. Dock gjorde jag misstaget att dricka en halv mugg kaffe och efter vi kommit hem kom hjärtklappningen som på beställning…. så det är bara att fortsätta hålla mig ifrån det uppenbarligen.

20160525_100733_27204638506_o 20160525_1007280_26963568990_o

20160525_100746_27141674582_o


Skitkalas & kalaskul 4

Stackars lille Lillsitas har magsjuka Ända sedan i torsdags har det bara sprutat en härlig sörja ur lillrôvven flera gånger per dag både i blöjan och pottan. Kan inte tänka mig annat än att det är pannkakan och banangrädden hon fick till middag i onsdags och till lunch i torsdags som är boven, för mycket mjölk, mjöl och grädde för nya lilla magen förmodligen då det var första gången hon fick äta en riktig portion med just pannkaka. Men att det ska hålla på så länge!? Fjärde dagen nu ju, eller är det riktig magsjuka, eller nåt annat? Förstår inte vad det ska bero på annars. Men igår fick hon lite blåbär- och äppelpuré och idag ska ni veta att det skitits, SVART skit, som ser ut som skit ska. For your information liksom. Så om det gick över av sig själv eller om det var blåbären som gjorde det förtäljer icke historien. Älskade lilla tjej.

DSC00396

Bus med pappa

DSC00399 DSC00393

Tog en promenad med nya kameran i lördags kväll, bara för att testa den och lära känna den. Men alltså, jag har kört på endast manuella inställningar på min systemkamera sedan 2009, i 7 år, så nu är jag helt väck när det kommer till alla dessa förinställda autolägen som man kan välja mellan på denna. Jag hade tänkt att undvika att hålla på ställa in manuellt på denna, det går ju det med om man vill, och ha den som en lättillgänglig snabbfotokamera att dokumentera vardagen med till största del. Jah bah fatta ingenting. Det finns såååå många lägen att välja, så det tar nog ett tag innan jag testat mig fram till det jag gillar bäst som jag kan ha den inställd på större delen av tiden. Fokusinställingarna är dessutom knepiga, jag fattar inte riktigt, ibland kan man fokusera manuellt och ibland gör kameran det helt själv och bestämmer vad som ska fokuseras på, störigt. Ska jag verkligen behöva ta fram instruktionsboken? Va va va va?! Reheheheally!? Jag älskar däremot hur snabbt, smidigt och enkelt det går att överföra bilder från kameran till mobilen via Wifi, när jag väl läste instruktionerna hur man skulle göra efter att ha svurit mig blå över varför jag inte fick till det i en timme, jag behövde bara ladda hem en app så gick det smärtfritt. Lika enkelt och snabbt är det att föra över dem till datorn, dock med sladd, och programmet man använder till importen är awsome! Det delar upp bilderna efter datum och man kan lätt öppna dem direkt därifrån till Photoshop om man vill redigera och sedan bara dra dem direkt från importprogrammet och till bloggen utan att behöva leta upp dem i nån mapp som man sparade ner de redigerade bilderna i men inte använde hjärnan till att registrera vart på datorn de hamnade. Phu.

.

Jag gick i alla fall till Tefsjön och höll på frysa sönder fingrarna till molekyler. Och där var det massor med svanar, jag har aldrig sett så många på samma gång, 13 stycken! Och på iskanten så satt det en massa mindre fåglar med röda/orangea bröst. Just där och då skulle jag haft systemkameran så jag kommit lite närmare. Typischkt.

DSC00423

DSC00433 DSC00424

Mamma och pappa kom förbi i fredags med en present, LInnéa hade ju sin allra första namnsdag! Ett litet kit till födelsedagskalaset. Och så jämförde dom foppatoffelstorlekar. Pappas storlek 47(!) jämfört med mammas 36(37?):or och Linnéas 24:or som dock är för stora. Hon har bara 21 än så länge.

DSC00370 DSC00358

Farbror Tilt hjälper matte blogga. – Och den fina orkidéen jag fick av Emil för 1,5 månader sen som fortfarande har alla blommor kvar?! Hur är det möjligt?!

DSC00367 DSC00355

I lördags for vi och hälsade på bror och Sanna för första gången sedan 1300-talet och såklart blivande kusin Ojsan som kan tänkas kravla ut vilken dag som helst nu egentligen. Jag fick presenter! Nyfunna favoriten, den flytande bronzern Dew the Hoola från Benefit och en ansiktsmask, tack! Linnéa fann sin plats direkt och testkörde Ojsans blivande säng och leksaker och recenserade för morbror sin.

DSC00446 20160514_132129

Och så har vi fått tag på en vagn att ha på dagis sen, när nu den dagen kommer…. en Emmaljunga Classic med mycket plats att ligga på, skönt gung i den och en mjuk madrass var det med. Fick även med ett parasoll som passar perfekt till vagnen hon har nu, så bra då det jag köpte ifjol fäller ner sig på halvstång om en knott flyger förbi. Fick även med lite sandleksaker till den dagen hon har en sandlåda, hoppas hon kan få en i sommar redan. Och allt var GRATIS! Folk är så himla givmilda.

.

Och så slog jag på stort och gjorde egna köttbullar för första gången i mitt liv tror jag, så att Linnéa skulle kunna äta samma som oss. Tyvärr var det nog ett misstag då de tydligen var så goda så att köpeköttbullar hotades att bli ratade. Hade i ägg, grädde och lite pofiber istället för ströbröd, salt och peppar. Jag gjorde miniminiköttbullar till henne, innan jag tillsatte salt i smeten, som jag kokade i vatten först och sedan i en skvätt grädde med svartpeppar och basilika. Hon älskade dem! Så kul! Och hon älskar att kunna äta själv också.

.

Lägg märke till nästan-blåögat på kinden Nu börjas det, hakan fick sig en törn i helgen då hon hackade den mot klösträdet på nåt vänster så hon har ett styggt sår där och idag snubblade hon ståendes på knä med nån slags vinkelvolt och slog sig mot hyllan under soffbordet. Hon är i alla fall helt otroligt duktig på att klättra ner från soffan och sängen nu, kryper baklänges över kanten eller lägger sig på sidan och sträcker ner ena benet tills hon når golvet. Så jag känner mig näääästan lugn över att förhoppningsvis slippa se/höra när hon gör en djuphavsdykning med huvet först. Pruttunge.

DSC00448 DSC00465


Ensamhet 32

Sånt som kan störa mig så jag nästan går upp i ånga och transformeras till ett åskmoln är när företag är långsamma på att skicka varor. Det finns många företag som skickar samma dag som man lägger beställningen, medan andra av rent jävelskap väntar flera dagar. Jag trodde att att en så liten simpel sak som ett minneskort skulle gå att få på ett par dar. Nä men inte det… så nu har jag väntat tre fjärdedelars evighet på att få testa min nya kamera! Ni förstår ju frustrationen med ett tålamod som inte är av denna värld. ? NetOnNet står inte som högsta prioritet nästa gång jag ska beställa något liknande, det är ett som är säkert.

.

I onsdags så tillbringade vi Kyrkistimmarna vid gamla badplatsen i Funäsdalen. Det var bara jag och Linnéa denna gången, sist var vi ju i alla fall två föräldrar. Linnéa åt upp nästan alla krokar själv, den damen har ingen skam alls i kroppen utan tiggde majskrokar högljutt som om det ej fanns någon morgondag, det hjälpte inte att Marianne hade gömt undan dem i picknickkorgen på min begäran efter krok nummer 7, Linnéa visste allt vart dom fanns och för majskrokar kan man göra vad som helst. ? Marianne hade även köpt munkar för ett helt kompani och så var det bara vi där som fick hugga in på heeela härligheten. Inte nog med att man fick tjata till sig majskrokar på det där stället, det var även elaka barr i sanden så det stacks varje gång hon satte handen utanför filten så det blev grålåt, inte lätt att vara liten. Själv hade jag fullt upp med att se till så hon inte åt uåå all sand, gräs, barr, bark, gamla löv, stenar osv. Hon fick även två leksaker, en liten rosa plastbåt och en sandform i form av en båt av Marianne som hon. själv valde. Så snällt. ?

.

Det är en hel del is kvar på Funäsdalssjön och snö i fjällen, men men, det är ju bara sommar mellan juli-augusti så.

2016-05-11-01.28.47-1.jpg.jpg 2016-05-11-01.28.48-1.jpg.jpg

Emil spelade gitarr för solnedgången en fin kväll – Och Linnéas nya spegel är upphängd till linslusens stora förtjusning, här är ryggsäcken jag vann till henne också på en Instagramtävling hos SweetMini!

2016-05-10-11.10.12-1.jpg.jpg 20160510_143407_26327750433_o

Ibland kan jag känna mig ensam, ibland kan jag känna den där längtan efter att ha ett helt gäng med kompisar att hänga med, att alltid ha nån som är villig att umgås vad det än må vara, på tu man hand eller med hela gänget. Å andra sidan har jag aldrig haft behov av en massa människor runt mig och tycker ofta att det är jobbigt med för mycket liv och rörelse, jag trivs bra med mig själv och jag trivs bra med att vara hemma eller att strosa i skogen/fjällen i tystnad. Familjen och övrig släkt och kollegor och de kunder jag kör räcker oftast gott och väl för mig och mitt lilla sociala behov. Jag har absolut inga problem med att vara ensam, jag skulle mycket väl kunna bo i en stuga mitt ute i ingenstans. Men ibland slår den där känslan mig ändå. Jag har vänner, få men otroligt bra vänner som jag kan prata om allt med, som är precis som jag.

När jag flyttade hem efter 17 år i stan så försökte jag sporadiskt ta lite kontakt med folk, men det är uppenbarligen svårt att komma in som ”ny” i befintliga grupper i en liten by, speciellt om man är som jag och är lite blyg och inte vågar ta för mig och skapa kontakter som ”alla andra” verkar vara, som det känns. Jag önskar att jag var mer framåt bland folk, att jag vågade visa att jag är intresserad av vänskap och umgänge. Jag kan bli lite avundsjuk och ledsen ibland när jag ser/hör gäng med vänner åka på en skid-, skoter- eller vandringstur eller bara träffas över en middag hemma hos nån och mysa på, träffa såna med barn i Linnéas ålder så hon får träffa andra även utanför kyrkis, eller bara ta en kaffe eller hänga hemma på gräsmattan och snacka skit eller hålla käft.

Samtidigt så är jag inte sån att jag behöver det sociala i speciellt hög grad, jag trivs som sagt bra själv i hemmets lugna vrå och min låga energidepå räcker ofta inte till så mycket mer än att klara dagen heller, speciellt inte när jag jobbar, så det är ju inte ofta jag känner behovet av att umgås med folk som sagt. Men ibland kommer den där längtan. Det känns tråkigt att det ska vara så svårt, jag har försökt på mitt sätt men det funkade inte och jag önskar att jag var mer rättfram i att ta kontakt. Jag märker att många inflyttade kommer in i kompisgrupper, och jag undrar hur, men förmodligen för att de jobbat som säsongare i skidbackar, krogar, affärer osv och träffar många andra människor automatiskt, både bybor och andra säsongare.

Därför kan jag ibland längta tillbaka till stan, jag bodde ju där i 17 år från att jag var 16 år så det är ju såklart där de flesta av mina vänner och bekanta finns, men jag vill ju inte bo där, det är ju detta som är hemma, mitt paradis. Och det byter jag inte mot nåt. ? Nu har jag ju dessutom Linnéa som fyller mina dagar gott och väl. Det är säkert för att jag inte jobbat på så länge, träffar kollegorna väldigt sällan och kunderna inte alls förstås, alla de där som kan tjata och prata hål i huvet på mig vissa dagar. Oftast längtar jag inte alls efter allt detta, det finns inte ens i tankarna liksom, eftersom jag är och förblir en ensamvarg. Men ibland, som sagt, ett fåtal dagar per år önskar jag mig ett stort vänskapsgäng.


Lockrop & tisseltassande folk & Glossybox 2

2016-04-28-11.03.38-1.jpg.jpgI onsdags hade vi nog den mest rushiga dagen i Linnéas liv. Vi började med kyrkis mellan 10-12 och sen hem för en powernap för att sedan strax innan 14 åka till Härjedalskök, som hade öppet hus, tillsammans med mamma och pappa. Det blev lite mer än vad minisen orkade med det, vi var inte hemma förrän efter 15 och efter halva den guidade rundturen började hon hoppa från famn till famn på oss var 5e minut och sen blev det mest bara rastlöst och jobbigt. Trodde det skulle ta högst en halvtimme eller så.

.

<— Alla fick en mössa med tassar på. Jippie sa Jennie trots att det inte var en kattass!

.

Jag har ju varit dit förr och kikat men inte mamma och pappa, och som vi sa och även Emil, så hade det varit mycket roligare om folk faktiskt hade jobbat på riktigt vid stationerna och att guiden berättade vad som hände istället. Men det är ju såklart svårt det med iom bullret från alla maskiner och ventilation osv, pappa hörde inte ett ord av vad som sades ändå tyvärr och även jag hade väldigt svårt att höra vissa gånger. Men det var bra ändå och kul att se.

.

Öppet hus var i samarbete med Bassestiftelsen så det var en bra grej tycker jag. ? dock saknade vi en insamlingsbössa i fabriken, hade ju varit lämpligt med en sån även under dagen. Det är ju långt ifrån alla som var på öppet hus som skulle på Patriks Combo – som har samlat in massor med pengar till fonden genom sina spelningar, på kvällen där insamlingen gjordes.

.

.

.

Jag tog hela två bilder, en på bror och en på Emil när Linnéa fick följa med honom fram när de presenterade hans station.

2016-04-28-11.03.37-1.jpg.jpg 2016-04-28-11.03.36-1.jpg.jpg
Det blev i alla fall för mycket för lillsitas, så hon kunde inte alls komma till ro och sova efter vi kommit hem, så innan det var godnatt på riktigt så hade hon varit vaken 6 timmar! Men ändå så lossnade det rejält med gåendet där på eftermiddan och hon släppte självmant hela tiden och kom med världens största och stoltaste flin när jag lockade på henne och det var inte bara 2-3 steg längre utan flera meter! ?? Lika idag, hon har så bra balans och kan stå jättelänge och släpper och går självmant eller när vi säger åt henne att gå hit eller dit. Så, man kan nog säga att onsdagen  (27:e) var dagen då hon började gå, inte ens 11 månader gammal, älskade! Klicka HÄR om ni vill se videon när hon går, den finns ju på Instagram med men.

.
Usch, jag vet inte vad det är för fel men när jag stöter på vissa personer så känns det som jag utfört varenda en av de sju dödssynderna mot dem, typ. Jag får knappt en blick och ett väldigt ansträngt tyst hej när jag hejar. Jag vet inte om det är jag som inbillar mig detta eller om personen har issues med mig på riktigt, om det är på riktigt så vore det väldigt roligt att veta vad jag gjort eller vad jag gör fel, för varje gång får jag samma reaktion. Och ibland kan det tisslas och tasslas och göras underliga miner och konstiga blickar som om vore vi 14 år. Det är inte ofta jag reagerat på sånt här, det hände nån gång när jag nyss flyttat hem, det tittades och tisslades och tasslades, men folk spekulerade väl i vem jag var gissar jag och den jag var tillsammans med förmodligen, då kunde jag också känna de där speciella blickarna, sådär som småflickor i grupp kan göra. Det finns ju olika slags blickar, klart man får titta, men ibland känns det bara konstigt. Men jag bryr mig inte på så vis, man behöver inte bete sig sådär när man är en vuxen människa, herregud. Get a life, som de säger över där. ? Det som stör mig är att jag inte vet vad jag gjort, eller vad jag gör som är så störande, så jag vore tacksam att få det förklarat för mig faktiskt. OM det nu är som jag känner eller helt enkelt inbillning.

.

Nog om det. Jag har fått en ny Glossybox! Ytligheter kan alltid få mig på bra humör, det är kanske det som är problemet hos vissa? Bara bra saker denna gången, så kul! En bronzer i krämform, så kul då jag varit nyfiken på sådana då jag försöker att inte använda så mycket puderprodukter längre på mitt fnösketryne. Color Refresher, ska fräscha upp hårfärgen, ska också bli skoj att testa men jag är syyyr över att jag ändrade min profil till brunhårig nu när jag har lite röda toner i det igen så jag fick en brun färg. Dessa I-landsbekymmer. Ett serum, jag älskar serum, mitt tryne älskar serum! Ansiktsmask, är som sagt sämst på att använda såna men jag försöker skärpa mig och använda upp det enorma lager jag samlat på mig, detta märket har jag som Face Mist också och den är riktigt bra. Nagellacksborttagning i form av servett, såna gillar jag. Love Love Love Glossybox!

2016-04-28-11.03.39-2.jpg.jpg 2016-04-28-11.03.39-1.jpg.jpg

Åh det är så kul, vi har ett stackars ensamt rådjur här som vi kastar ut matrester till, det har följt oss ända sedan vi bodde i förra lägenheten och Linnéa tycker det är så kul när hon kommer och blir helt uppi hejsan och ropar och pekar. ? För några veckor sedan så började vi att vissla en speciell melodi då vi gick ut med maten för att se om hon kunde lära sig att känna igen den och koppla ihop den med mat och det verkar faktiskt funka! Flera gånger per dag oftast så går jag/vi ut med mat och visslar och senaste två veckorna så har hon kommit kort därefter och mumsat. Ibland springer vi ut på bron när hon står och äter 5-6 meter bort och då sprätter hon förstås till (jag är nog släkt med rådjur) men visslar jag melodin så stannar hon upp och jag kan kasta iväg päron/bananskal eller vad det nu är till henne utan att hon springer iväg. ? I tisdags morse när jag gick ut så knakade det till i skogen alldeles intill direkt jag visslade och hon kom fram innan jag ens hunnit innanför dörren! ?

.
Det är så konstigt, för hon går oftast ensam, ifjol hade hon ett litet kid med sig som försvann efter ett tag, förmodligen taget av lodjuret som hade synts, för hon själv hade rivmärken på sidan. ? Ibland kommer det ett till rådjur och gör henne sällskap en liten stund men oftast är hon själv. Detta rådjur går även till mamma och pappa, däremot är det ett gäng på tre stycken som går till grannen alldeles ovanför men aldrig till nån av oss, så skumt att de inte håller ihop? Tycker så synd om henne som är ensam. ? Hon kanske inte ens bryr sig, men vad vet jag, jag är bara sådär fjantig. ?

.
Lille Sej tycker också att Bambi är spännande. ?

image

image

Några bilder som Emil tagit som jag glömt sno och lägga upp. Hemma hos farfar och tant Ingrid och hjälpte farfar att spela dragspel i söndags.

2016-04-28-11.15.36-1.jpg.jpg 2016-04-28-11.15.35-1.jpg.jpg

Jag får effektiv städhjälp. Notera min oerhört snygga outfit är ni snälla. Och en bild från då vi var ute hela familjen, 4-beningar och tvåbeningar.

2016-04-28-11.15.39-1.jpg.jpg 2016-04-28-11.15.37-1.jpg.jpg

Lille Sej torrglodde hur länge som helst med stirrblick in i ett hörn, det bor nog en råttfamilj i väggen där. Och en uuuurgammal bild på oss.

2016-04-28-11.01.12-2.jpg.jpg


Svalkande Sommardrink 10

20160418_175958_26414510292_o copyJag har genom Buzzador fått testa en ny juice – Rynkeby Fruit Drink som finns i tre smaker; Elder Flower, Pear Licious och Pome Granate. 

.

.

Pome Granate – 3% granatäpple. Denna var först ut och den smakar som en sommardrink. Smakar fräscht och riktigt gott! Detta var min favorit bland de tre som jag fick testa, detta paket gick åt väldigt snabbt och var lätt beroendeframkallande.

Pear Licious -10% päron. Smakar piggelin, som det mesta med päron gör i min mun. Den var också riktigt god men det känns dock väl att det är tillsatt socker i denna och  det blir en underlig bismak som stannar kvar på tungan länge eftråt.

Elder flower – 3% fläderblom. Även denna var god, dock minst god av de tre jag fick testa. Sambon som inte gillar fläder testade också men den gick inte hem där.

.

.

Alla tre smakar väldigt lätt och fräscht, de har lagom mycket smak och kommer vara fantastiska törstsläckare i sommarvärmen. Hade det inte varit för att det är tillsatt socker i dessa (8 gram vilket ger ca 3 sockerbitar per deciliter dryck, aja baja!) så hade jag lätt köpt dem igen. Men kanske nån av dem slinker ner i kundvagnen fler gånger ändå, för de är riktigt goda! Det är bra storlek på förpackningen, 1,5 liter och de kostar bara runt 15:-. Det enda negativa, förutom sockret, är att öppningen är alldeles för liten och det är näst intill omöjligt att hälla ur utan att det skvätter. Det blir ingen fin stråle utan drycken kommer i klunkar, eller hur jag ska förklara.

.

Ica i Funäsdalen har nyligen fått hem dessa, tips!

.

.
.

Linnéa har packat gåvagnen med Rynkeby Fruit Drink i smaken Elder Flower och är på väg till mormor och morfar för att låta dem smaka.

20160419_123124_26428365962_o 20160417_074439_26203893570_o copy

20160417_124240_26386122282_o copy 20160419_123129_26454616971_o


Bengrävare 22

20160421_131554_25952479874_oIbland kan jag verkligen ångra att jag inte tog tag i den där drömmen jag hade som liten, eller yngre, att bli arkeolog. Jag praktiserade ju till och med hos arkeologerna på Jamtli när jag gick i högstadiet, men sen blev det inget mer. På gymnasiet valde jag helt enkelt en linje som jag tyckte lät kul istället för att välja Natur eller Samhälle eller annat bra att ha-program för att få jobb, som det sägs, jag har ju för det mesta alltid haft jobb ändå på nåt underligt vänster. Jag gick den Estetiska linjen med inriktning Konst och Formgivning, nu heter den nåt annat, eftersom jag älskade att teckna och måla. Och det ångrar jag inte ett dugg trots att den inte gav mig arbete i just det facket och jag hade nog inte för avsikt att jobba med det då heller. Jag fick hålla på med lera och glas, arkitektur, fotografi och testa alla möjliga tekniker inom målning och teckning. Men jag blev så otroligt skolless under den tiden trots att det var roligt, allt var inte kul såklart, så att plugga vidare fanns inte i mitt vokabulär då inte.

.

Jag har just hittat en sida där arkeologerna från Jamtli lägger ut små filmsnuttar från sina inventeringar osv och även bilder där de skriver och förklarar och uppdaterar när arbetet fortgår, så jäkla intressant! Så där fastnade jag ett bra tag häromkvällen. Jag älskar ju allt sånt där fortfarande och nu har det ju alldeles nyligen upptäckts ett nytt område med hällmålningar här i närheten också. Så nu vill jag förstås bli arkeolog igen.

.

<—- VÅR!

.

Jag känner även att det var väldigt bra att jag jobbat lite så jag får välkomna extrapengar denna månaden som jag hade tänkt kanske ge mig själv ett frisörbesök med, eller köpa nåt till Linnéa som snart fyller ett, eller för all del en present till min bror som blir 30 typ samtidigt… Men NÄ! Jag ska istället betala NÅN ANNANS parkeringsböter!!!! Happy happy yeeey yeeey! Skitstövel.

.

.

.

Lille Sej tyckte gåvagnen var en ypperlig viloplats. Ack så fel hon hade. :P  Tog en promenad idag då det var käpp rätt omöjligt att somna inne pga av galna hårbollar som skrek och slogs och en blomkruka som for i golvet i tuuuuuusen bitar. 5 timmar var hon vaken, nära nog rekord. Jag pinnade på med mina sladdriga förslappade promenadpinnar i en timme och flåssjöng nån egenpåhittad vaggvisa medan jag kippade efter luft. Och prinsessan i fråga sov 20 minuter av den tiden! TJUGO!

20160418_134713_26475787636_o 20160421_133700_26491383371_o

Igår for vi på BVC-träff på bibblan istället för kyrkis, vi hade kunnat åka på kyrkis med förvisso då det är mellan 10-12 och BVC-träffen började 13:30, men med tanke på att sovandet ofta blir omkullkastat kyrkisdagarna och att hon dessutom brukar vara jättetrött vid 14 så kändes det lite overkill att chansa. Hon hade skitsvårt att somna på förmiddagen, så endast mellan 12:45-13:15 sov hon (förutom 1:20h imorse.) och sen blev det spurt iväg för att hinna i tid, för jag ville verkligen komma iväg med henne dit. Så det var en skapligt mör tjej som kom hem sen. ? det var många barn och föräldrar där, flera jag aldrig träffat förr och Karin läste ramsor och sagor så alla satt med bollögon och berättade om barnavdelningen och lite om språket och sedan fick vi fika och alla barn fick en egen bok som det är massor av olika sagor, ramsor och sånger i som kommer passa i flera år framåt. ?

2016-04-20-04.19.27-1.jpg.jpg

Vi fick ärva lite sängkläder från bror och Sanna också, tack! Eller ja, Linnéa fick. Lite för små dock, men jag tror att vi ska sy om hennes täcke så det blir mindre för som det är nu så drunknar hon i det då det är både för brett och för långt för sängen så hon hamnade mest under det hela hon de gånger vi använt det. Så vi får köpa ett nytt täcke sen när hon ska ha större säng istället, det är ju nåt år till dess.

På väg till sin mormor och morfar med lite fruktdrink, de har äntligen sopat vägen nu så vi slipper vibrationsskador, där fick hon testa morfars glasögon.
20160419_123124_26428365962_o 20160419_130204_26454932801_o


P-böter 100 mil bort & bakslag 20

2016-04-17-09.03.49-1.jpg.jpg 20160419_105037.jpgJag har glömt att berätta att förra veckan fick jag ett brev från Transportstyrelsen, en påminnelse på en obetald parkeringsbot!? Inte nog med det, så har min bil tydligen befunnit sig på en gata i MALMÖ! Den 16 mars mellan 9:52:02-10:05:54, how is that possible?! Och hur ska jag kunna motbevisa det? jag var exakt den tiden på kyrkis med Linnéa och jag hade hantverkare här hemma som bytte ventilationssystemet just den dagen och dem träffade jag ju och pratade med, men hur bevisar jag att min bil var här?! Jag har ju liksom noll anknytning till Malmö och har ingen som helst anledning att vistas där heller och har aldrig ens varit där i hela mitt liv. Det märkliga är att Lena också hade fått en likadan påminnelse igår! Fast då var det deras skoter istället som på nåt lustig vis olovligt parkerat sig på en gata i Göteborg och dragit på sig böter. Alltså vad är det frågan om? Så jävla ledsamt. Jag måste ju betala dessa 600 spänn och sen bara hoppas på att min överklagan går igenom. Trött!

.

Som jag sagt förr så går det så mycket bättre med humöret den här vintern, jag blir inte förbannad/jagmåstefåsovaheladagenless/åskmolnstryne så fort det kommit snö. Magiskt! Is it The New Grinde? Eller är det för att ingen tvingar ut mig i arla morgonstund i skiten för att skotta bilar och bli blöt om fötterna? Vi får nog svar på den frågan till nästa vinter. ? Vart jag ville komma var att idag kom vårens andra eller tredje bakslag – det är vitt på backen efter att ha varit vårkänslosamt med våldsamt tinande av snön några dagar. Dock är det 2 plusgrader så den blir nog inte långvarig denna gången heller. (Innan jag hann publicera detta hann det bli 6 grader och snön är väck ?) Tur för den för nu vill jag ha vår och sommar, har känt mig lite isolerad denna vinter iom att Linnéa varit så liten och inte förstått tjusningen med att vara ute, eller förstått, hon har inte haft så mycket användning av snö rättare sagt. ? Eller så är hon sin mors dotter. Kan vara. Men nästa vinter! Oj vad vi ska åka spark och pulka och bygga snögubbar och snögrottor (fast jag har fobi för snögrottor sedan jag läste om en liten tjej som avled i Östersund i vintras av att grottan rasade ihop ?) och snölyktor och göra snöänglar. ? Kan det rent av vara så att jag längtar efter vintern?! Låter inte sunt i Grindeperspektiv. ?

.

Bäbisuppdate: tänk förresten, om 1.5 månader så klassas hon inte som bäbis längre, utan barn! Nänänä, kommer icke på fråga! Linnéa kommer vara min bäbis fårävvah. ? I alla fall, så är det nu en 3:e gadd på väg upp! Bredvid de andra två i nederkäken såg vi i söndags, vanligast är tydligen att det kommer två nere först och sedan två där uppe, men inte på denna modellen då. Och samma dag så gick hon 1.5 meter själv, utan stöd! Hon blir modigare och modigare nu och släpper självmant taget flera gånger om dagen och ser samtidigt så nöjd och stolt ut när hon klarar och vågar stå själv. ? Så plötsligt tar hon för sig så mycket mer, vågar testa. ❤

.
Det var så härligt väder i söndags så vi kastade ut både tvåbenta och alla fyrbenta sömntutor en sväng. Linnéa blir dock helt ställd när hon blir placerad på gräset och vet inte riktigt vad hon ska ta sig till, sitter mest och låter frågande och pillar på gamla löv. ? Lördagen var inte heller dum, vi var och handlade och stannade sedan till hos svärfar och Ingrid som satt och mös på balkongen och där blev vi kvar en bra stund, så härligt var det! Linnéa vågade knappt röra sig där heller för det blev otäckt när hon såg marken långt där nere mellan plankorna verkade det som. Hon fick även en privatkonsert med dragspel och sång där ute, mycket fascinerande. ?

2016-04-18-09.20.10-1.jpg.jpg

Jag var ute med Tilt och Stina i skogen en kväll. Bara älskar Tilts min! ?

2016-04-18-093022-1_26498644265_o

2016-04-18-093747-1_26432606141_o

Stackars Lille Sej, men ibland måste man. Och inte bryr hon sig speciellt mycket heller utan spankulerade runt som vanligt, hon tog och hotade upp Stina i utstyrseln till och med och trodde nog att hon såg enormt farlig ut. ? Söt rumpa fick hon i alla fall. ?

Untitled-1 copy


På jakt 5

Häromkvällen var jag på jakt, med mig hade jag min största pjäs med det minsta siktet. Jag gick bara och strosade i skogen runt lägenheten och ut i kohagen en sväng i jakt på vårtecken, fann mest fjolårets salladsbar som är på god väg att tina fram men även ett fint ljus i solnedgången.
.
En gammal ene kan även den bli snygg i rätt ljus.

IMG_9260 copy

Stina Kamofleradsson hängde förstås glatt på och hoppade uppför trädstammar och rejsade runt.

IMG_9256 copy

Vår ensamma ”Bambi” som kommer varje dag och äter upp våra matrester som vi kastar ut gick nere på gärdet nedanför lägenheten och mumsade.

IMG_9191

Dessa två hårbollsherrar satt i fönstret hos mamma och pappa och spanade ut på kvällssolen.

IMG_9283 copy

Igår kom vi iväg till kyrkis åter igen, fantastisk bedrift! Det blir alltid sån stress att komma iväg, jag verkar aldrig lära mig klockan, alltså hur lång en minut verkligen är och minuten verkar ha blivit kortare sen Linnéa kom, underligt. Men det är ju tur att man får glida in lite när som helst. Linnéa älskar det som sagt, så jag vill verkligen komma iväg de få gånger som är kvar innan sommaren. Igår älskade hon det kanske inte fullt lika hårt då hon drog min kaffekopp rakt över sig när vi skulle fika. ? jag borde lärt mig vid det här laget att hon har 5-metersarmar! Som tur var så hade kaffet hunnit svalna en aning, men ont gjorde det ju säkert när det brände till, men säkert blev hon mest rädd och det blev väl inte bättre av att jag rev upp henne ur stolen när jag panikade. Så det var nog en blandning av allt och så blev det dubbelt så hemskt i och med att hon sovit så lite och var trött redan när vi kom dit. ? hon hade som tur var haklappen som skyddade magen och bröstet men ena handen och såcka lår fick kaffe över sig. *ont i mammahjärtat* ? Som tur var så fick hon låna byxor av bättre förberedda föräldrar, det tackar vi för, så himla snällt. ? Det gick snabbt över i alla fall och hon lekte och tullade på som vanligt efter att fått på sig torra kläder och lite pussar och kramar. Lilla vän ❤
.
Innan kyrkis svängde vi in på jobbet för att hämta kryddor och grillolja som jag köpt för sponsring av klassresa. Ska bli riktigt spännande att testa dessa. ? grilloljan köpte jag mest för de små gulliga dunkarnas skull. ? Och så är det en sån där pip med dessutom så man kan spruta grilloljan direkt in i köttet om man vill. Grannen kom in med kattmat också, så snällt! Ska bli spännande att se vad hårbollarna tycker om den här. ?

20160413_164525 20160413_164616

20160413_164503 20160413_164418

Det har varit några riktigt härliga kvällar och dagar nu. Så jag tog med mig Linnéa ut i kattgården så hon skulle få känna på utelivet lite häromdagen. Lille Sej blev ju överlycklig, de är ju bästa vänner och de lekte med ett grässtrå som Linnéa viftade med. Linnéa visste inte hur hon skulle bete sig först utan satt stilla på bron och funderade innan hon förstod att man kunde röra sig även på det där underliga stället. ?

20160412_140121 20160412_141021

20160412_140430 20160412_140123