Category Archives : Mina Paradis


Jag ogillar dig verkligen, Martes Martes 2

Det finns få varelser som jag ogillar mer än spindlar, folk undantagna men det finns en rackare som börjar gå mig på nerverna på riktigt, en sunkig jävel med total avsaknad av folkvett, men nu hoppas jag att vi stängt honom ute för gott. Klart det är en karl, ett kvinnfolk skulle inte ställa till med denna oreda utan att städa efter sig då den flyttar ut.

.

Jag har inte varit i älskade Anåro på snart 2 år, den 8 oktober 2014 var jag där sist, men idag så fick jag äntligen komma dit i sällskap av mamma. Blev skapligt lättad då den enda råttskit som fanns inne i stugan var ovanpå skafferiet och i våra ulltofflor som låg på golvet, fantastisk vinterbostad kan jag förstå, de hade provsmakat lite på ventilen som sitter i jämnhöjd med skafferiet och fått upp den såpass att de kom in. Som tur var hade de varken varit i sängarna eller tagit sig in i skåpen. Det var råttfritt där de senaste åren då vi var där så ofta, men nu har de hittat tillbaka. Sommaren 2014 så upptäckte vi att en mård använt nätboden, som ligger vägg i vägg med stugan, som vinterbostad, det var isolering och skit överallt och en och annan pippifågelkvarleva som den mumsat på. Röjde rejält där inne på flera år gammalt skräp som samlats på hög och mårdsnusk och sanerade så gott det gick utan rinnande vatten. Trodde att vi hittat ingången och pluggade igen med en vedklamp. ICKE! märkte vi ju idag när vi öppnade där, på gränsen till ännu värre oreda och snusk än förra gången! Han hade använt sig av uttrarna som toalett även denna gång och det låg en massiv hög med skit mitt i dem och hela stugan är säkerligen utan isolering i taket vid det här laget då det rymde en halv sopsäck som han rivit ner på golvet. Mamma upptäckte entrén han skapat åt sig själv, på motsatt vägg, under taket, där har han gnagt hål på insektsnätet upp mot ”vinden”, tagit sig in mellan brädorna och upp under taket och vidare till nätboden vilkens golv tydligen skulle isoleras enligt hans tycke. Det låg åror, håvar, yxor, fiskespön huller om buller. Vi fann en plåtbit som vi la över hålet i nätet och trädde in en gammal vaxduk bakom brädorna och spikade på takpapp utanpå, så nu du din snuskjäveläckel får du jobb om du tror du ska bo där även kommande vinter!

.

Men det var ändå en supermysig dag, alldeles lagom temp när vi gick på morgonen och solen visade sig även några gånger och värmde på bra. Vi drack kokkaffe (ja, jag hade glömt att ta medicinen så jag vågade mig på koffeinet utan risk för duracellkaninshjärta) och fikade, röjde lite och drack lite mer kaffe, gick ner till sjön och kollade till båten och bäverhyddan och mådde gott. Jag hade kunnat stanna där, men då hade det blivit pådrag från byn. Jag är glad att jag fick sällskap av mamma. Dock funderade vi lite på kvalitén för den här Guldturen, som man följer en bit på vägen dit, trasiga spångar, en relativt ny bro (som inte var där då jag var dit sist 2014), med avbrutna multna(?) brädor som stod rakt upp och med stora hål såklart som både djur och folk kan trampa ner i. Undrar vad turister tänker då de går där och det ser ut sådär.

20160820_132254_28485824104_o

Anåro
Här har mormor, morfar och morbror med främmande haft det gott genom åren

DSC01453 DSC01457

En mårdtoalett strategiskt placerad inuti utterbrädan…. trevlig grabb. Och kossorna som är på sommarbete till fjälls mumsade saftigt gräs nere på myren när vi gick hemåt.

20160820_104900_29002269212_o DSC01467

Bäverhyddan vid inloppet och Roaldstöten.

DSC01465

Och så lite random:

.

20160816_201243_28411094933_o

.

<— En glad farbror som fick lite kvällstid med sin matte häromkvällen. Han sprayade lite på sin mormor och morfars träd som tack. Jag förstår inte varför han börjat med det de senaste åren, han är liksom 15 år gammal och har varit utan bollar i 14,5 år. Har han hamnat i barndom? Är han dement? Borde han månne flytta till Förgätmigej på Fjällsol?

.

Första gången Linnéa fick smaka min favoriträtt – öring (som svärfar fångat) i grädde- och gräslökssås och potatis mosad i smör. Tror hon tyckte det var riktigt gott faktiskt.

20160819_173238_28983742812_o

20160819_175208_28984058512_o


Fb-terrorplaner & åsnelammkaniner 8

20160818_163024_28781046190_oJag gillar inte att blogga såhär sällan, sade hon för trettifemhundra2788e gången, det blir för mycket (ointressant) att skriva om och för många bilder så jag mest bara blir matt när jag väl sätter mig och tappar sugen och vet inte vart jag ska börja. Jag tror jag ska ta bort inställningen i bloggen som skickar inläggen till Facebook, för det blir nån slags spärr för mig, en känsla att jag måste ha nåt vettigt att skriva om för att publicera och det har jag ju sällan. Jag vill kunna kasta in små korta inlägg nu och då istället för ett i veckan eller varannan vecka, men då känns det som jag terroriserar Facebookflödet och irriterar folk ännu mer om det skulle komma inlägg varannan timme. Vore skönt att slippa trynboken, men å andra sidan så är det många som hittar till de nya inläggen just därifrån också och kommenterar där, så det är kluvet, det är ju kul att folk läser och kommenterar, så frågan är om de som mot förmodan vill läsa ”hittar” igen bloggen. Bloglovin är ju en bra grej för att prenumerera på bloggar med då alla nya inlägg kommer upp i appen, men alla använder u inte det heller. Jag får se hur jag gör. Bla bla bla.

.

Igår var vi ute hela dagen, det blev ju sommar igen i två dagar. For på affären, svängde in hos svärmor och Joanna en sväng, stannade till hos kaninerna och fåren och gungade och lekte lite med bollar som fanns där på området. Efter vilan gick vi ut i kohagen en sväng och letade kottar och åt lav från stenar. Den svarta trådliknande laven är tydligen en riktig delikatess som inte på några som helst villkor skulle spottas ut. Och så fick hon smaka vinbär för första gången och det var hur gott som helst, hon skulle bara ha mer och mer.

20160818_162256_29067238945_o

Äta mossa är smaskens

20160818_1631050_29067303185_o

Hungriga kaniner i måndags när vi också var där, som fick en smaskig morot att gnaga på.

DSC01436

Äntligen fick vi träffa fåren också för första gången i måndags, det var spännande! Speciellt när dom pratade och lät precis som i pekböckerna.

DSC01444

Helgen bestod av firande av svärmor som fyllde år på lördagen, vi hjälptes åt att göra en tårta med Linnéas fotavtryck på. Sen kom svärfar förbi med öring från Anådalen! Lyx! Den ska vi njuta av ikväll! Och på söndagen blev vi bjudna på våfflor i Ruvallen, Linnéa åt och åt och åt, men kom det grädde eller sylt på så blev de oätliga direkt. x)

20160813_125919_28331791774_o DSC01432

20160814_113319_28688078800_o 20160814_114035_28897601721_o

Köpte en gigantisk Ior av Linnéas tremänning. Hon blev kär direkt och ska sitta på honom framför TV:en och bära runt på honom och visste på en gång vem vi menade när vi frågade vart Ior var och gick och hämtade honom! ? Giraffen hon tuggar på där hon snyggt ligger nakenfis köpte jag på Apoteket eftersom den ska vara så poppis, Sophie The Giraff, och den är skitgod att tugga på när man håller på att få tänder, tips! Kostade en hel förmögenhet, 199:- för ett gummidjur, men bra är den som sagt. Den är även fruktansvärd emellanåt då man råkar kliva eller slå ner sin lilla lövvilövvilövv på den och den gallskriker.

20160814_170803 20160815_085114_28889119162_o

I måndags var hon äntligen snorfri också, fy vilken jobbig och segdragen förkylning, stackars liten så hon fått kämpa med både mat och sömn och Såcka Lår har magrat av också då hon inte haft nån matlust och haft svårt att äta. Inte ens den goa gonattvällingen gick ner ett tag. Men nu äter hon som aldrig förr igen som tur är så Såcka Lår återfår nog snart sin ursprungliga form.

20160813_072330 20160815_0921330_28889498152_o

Alltså dessa lockar Vilket hår hon kommer få! Och har redan förstås.

20160812_113720_28897740726_o 20160812_113655_28897734636_o

Nu har äntligen den här soptippen nästan städats klart, det har slarvats för länge nu iom att jag jobbat flera helger och det varit en massa annat när jag varit ledig. Så lortigt, skräpigt, dammigt och äckligt. Jag mår helt allvarligt psykiskt dåligt när det är stökigt, skräpigt, smutsigt där jag bor. Jag blir skitlåg och trött. Hur det ser ut hos andra reflekterar jag däremot sällan över lustigt nog. Sen hoppas jag skylten kommer upp nån dag i helgen, det var ett tag sen den blev klar nu. Har i alla fall lyckats bestämma vart den ska sitta så det underlättar ju.

.

Jag beställde även två par rejäla vinterskor som jag fann på väldigt bra REA-pris, hatar att shoppa skor, men båda var för små för att få ner tjocksockar i trots att jag tog min vanliga storlek, suck. Alltså det jobbiga i att skicka tillbaka saker och vänta på nya! Så nu har jag beställt en halv storlek större av den ena modellen, den andra har sålts slut så det blev ett par kängor istället som kanske passar att jobba i så jag slipper ha tårna skallrandes i skorna varje vinter då de ständigt lossnar av min övernaturliga frusenhet för första gången i mitt liv, om jag har tur. Men med min tur är dessa också för små… passar de kommer jag bo i dem de närmsta 5 åren, för så länge bör de hålla MINST med tanke på vad de kostar ordinarie. Rånare där!


Strömgôbben & Hjärnsmälta

Men tänk att idag så jobbade jag minsann! Det är lagom långt mellan gångerna. Det var så ovant så jag blev alldeles matt i mitt kranium innan jag var hemma igen, kan ha berott mycket på näst sista skjutsen jag gjorde. Jag hämtade i Röros och körde ända till Käringssjön och den där Käringsjövägen behöver inga ord, får den ens kallas väg? Typ 25 km/h i 7 kilometer för att undvika vibrationsskador och en bil uppdelad i molekyler. Jag var inställd på att det skulle pratas tyska bak i bilen för det var vad som informerades mig, vilket jag icke förstår ett jota av. När kunderna sätter sig i bilen och en av dem börjar rabbla på nåt enormt på ett foreign language så säger jag ”I don´t understand” och han börjar då prata engelska med mig, frågar var jag kommer från och säger till sin kompis att det nog ”berodde på hans dialekt” att jag inte förstod. Det visade sig att de var norskar..,! Men då jag var helt inställd på att höra tyska ur deras talorgan blev det bara rappakalja i mina öron när de började prata, jah bah fatta ingenting. Jag fortsatte prata engelska av någon anledning och likaså han, tills jag inte kunde göra mig förstådd och han bad mig helt enkelt att ta det på svenska, varför pratade jag inte svenska från första början!? Min hjärna nådde nåt slags syntax error, jag är inte van med så mycket folk, jag kan mest Bäbiska och Kattiska numera. Så där satt vi i 12 skakiga mil och pratade ömsom svenska, ömsom norska och engelska. Herregud vilken pärs. Dessutom jävlades uttagsbankomaten när jag skulle ta ut växelpengar och gav mig två 200-ingar när jag väntat mig 100-ingar, så där fick jag ställa mig i början på min arbetsdag och ta ut hundring för hundring för få som jag ville, jösses. Jösses.

.

Den här skylten som sitter efter Käringssjövägen säger allt. ;)  Längre fram finns en till skylt som säger ”HÅLL UT!”, haha!

20160723_165946_27876747104_o

Det var kul att ut och jobba lite för det var jobb hela dagen och jag fick långa körningar och så hann jag tack och lov ta med mig lite lunch och äta den med Linnèa som var med pappa hos farmor så jag fick träffa henne lite mer. Det var så himla jobbigt att lämna en mammig liten Linnéa hemma på morgonen. Fy alltså, hur ska det gå att lämna den här trollungen på förskolan!? Fattar inte. Jag vill verkligen inte det, för det första så kommer det göra så himla ont i mammahjärtat att lämna henne och bara gå om hon är ledsen nån dag, hur klarar man sånt?! Och för det andra så vill jag verkligen inte vara utan henne hela dagarna, det är så fantastiskt att få umgås med den här underbara lilla tjejen varje dag och se hur hon utvecklas och växer och hur mycket hon redan kan och förstår, blir imponerad varje dag. Hur ska jag klara att bara få några få timmar?! Hur ska jag klara att kanske inte få träffa henne alls nån dag då jag inte har en aning om när jag slutar vissa dagar, det är det som är så jobbigt med det här jobbet, att man inte vet om man får gå hem efter 8 timmar. Förr var det väl lite sak samma, nu känns det skitjobbigt på riktigt och jag har redan nästan lite ångest över vintern. Jag önskar verkligen att jag kan gå ner lite i arbetstid sen för att få mer tid med Linnéa.

.

För det tredje och värsta så är jag så jävla livrädd att nåt ska hända henne, att tex personalen på förskolan/skolan inte har koll en minut och så händer det nåt hemskt, att hon fastnar nånstans och blir hängande, att de gräver snögrottor och snön rasar ner över henne (vilket hände i Östersund i fjol, visserligen på en camping, så en 10-åring klämdes ihjäl), att hon ska komma ut på vägen för att nån slarvat med grindarna, vilket hände på en förskola här omkring alldeles nyligen då en liten pojke tog sig ut och gick över vägen och personalen märkte ingenting! Eller att hon ska skada sig inne på tex förskolan vilket hände en fd klasskompis son då han sprang rakt igenom en glasdörr och höll på bli spetsad, tack och lov gick det otroligt nog bra. Och när jag gick i skolan och en klasskompis skar upp hela kinden på en kaffemaskin som hängde i korridoren. Man kan läsa/höra om så mycket hemskt som händer. Jag vet att jag inte kan ha koll på allt jämt eller vara hemma med henne hela livet, jag har ett kontrollbehov, men jag kan inte låta bli att vara rädd varje jävla dag. Hon är ju det bästa som någonsin hänt. Jag är rädd att om hon är med nån annan och den inte har koll så hon springer ner i nån bäck, ramlar ner i ån eller i sjön, eller att hon försvinner i skogen eller ut på vägen. Livrädd inför den dagen när hon kommer cykla/åka kälke på vägen och nån kommer och kör för fort. Helt sinnessjukt vilka scenarion jag kan få framför mig. Och sen när hon blir äldre, jodå jag ser även 10-15 år framför mig. och hon börjar vara med kompisar och hitta på saker, kanske är obetänksam och är vid vattnet, jag vet inte vad det är med vatten som gör mig så rädd, den är ny. Jag fattar liksom inte hur mina och mina kompisars föräldrar vågade låta oss bygga flottar och åka på i ån och hur vi kunde få gå ut på stenhällarna mitt i Ljusnan med forsar runt om när vi var så små helt själva utan att få hårlugg. Jag blev ju skrämd för strömgôbben när jag var liten så det är kanske han som dyker upp igen. Är det bara jag som är så rädd och orolig?

.

Jobbarsson. – Och så snodde jag en bild från Sanna från när vi firade pappa uppe i Ruvallen förra söndagen. Med en liten avundsjuk Linnéa nere på golvet, huffas.

20160723_125547_28205620700_o Skärmbild (31) copy

I fredags var vi till Ruvallen igen, pappas present kom så precist när vi skulle åka också så han kunde få den. Inte för att han hade så stor användning av en högtryckstvätt i sätern men, jag vet inte hur bra det funkar med vatten från bäcken och solcellsström, kanske borde testas? Mamma och jag for på byn och handlade och Emil och Linnéa stannade kvar med morfar, hon blev så trött tillslut medan vi var borta så hon la sig och vilade på sin morfars bröst.

20160722_125611

De här har jag glömt att visa, när vi var på väg till Holmvallen för att fira Malla. Linnéa har ju hittat näsborrarna och det är såklart skitkul att gräva efter snorkusar, Vi brukar leta såna med en tops annars men tydligen går klåfingrarna minst lika bra. Sen vill hon gärna hjälpa oss andra med saken också, så här sträcker hon sig efter min näsa efter att ha grävt klart i sin egen. xD

DSC01102 DSC01104


Rôvvfärg, blå cancerbollar & säterhäng 4

Gômmôl man gla ändå ;)Jag påbörjade projekt: måla om den uråldriga hallbyrån i onsdags, det har jag nog funderat på sen ifjol minst. Jag köpte den på Jysk för 16-17 år sen, så den har ett gäng flyttskavanker och så är det så mörkt i vår hall då golvet är nästan svart och jag är även dödligt less på träfärg. Hallspegeln håller också på att få sig en omgång.

.

Som jag redan yttrat för eder via sociala medier så började det som sig bör, en nyfiken kissemiss välte den nära nog nyöppnade färgburken så hälften rann ut på gräset, smart som jag är (och snål?) så tog jag i vild panik penseln och tog färg från gräsmattan och målade med. Klipskt. Det fick jag sluta med rätt omgående. Och när jag hade grundat lådfronterna skulle jag ge mig på ett andra lager på skänken och placerar således min ändalykt på desamma när jag hukade mig ner, då jag strategiskt hade placerat dem inom sitthåll från skänken. Det var nästan så jag sa tack och gonatt på sekunden. Well well, jag hade fått till 3 lager på skänken igårkväll trots allt, grundat knopparna och fötterna och även spegeln. Fick ju en klapp på axeln av mig själv då jag Uppfinnar-Jockade mig med pizzakartongen som tidigare innehöll min middag och skruvade fast knopparna på den så jag kunde hålla i dem underifrån och även snurra på dem medan jag målade, ibland glimmar det till även här.

.

Det känns som att jag gått i dvala de här första sommarveckorna men nu plötsligt har jag vaknat till liv och då ska jag helst göra klart allt jag trodde jag skulle gjort klart vid det här laget på en dag. Men fröken Grinde har inte mycket till tidsperspektiv så det är en smärre surprise att det inte går att måla klart en byrå och en spegel och göra en varningsskylt med tilläggsskylt, fixa klart Bebisboken som är (blir) på närmare hundra sidor (än så länge 98 stycken som ska renskrivas och fler blir det), det eviga projektet pappas bilder, pappas present, välja ut och bestämma pappas present efter att han bestämt vad han ville ha, med mera på en vecka samtidigt som det finns en liten väldigt söt och mammasjuk Linnéa här också. Men nu har jag lagt i högväxeln i alla fall, känns skönt.

.

.

.

.

Emil har snickrat ihop en myggdörr också äntligen med både handtag, hasp och magnetlås, så nu kan vi ha korsdrag dagarna i ända utan att Lille Sej kör dragracing mot ytterdörren vid första möjliga glipa, vi har satt hönsnät längst ner också så jag hoppas myggnätet klarar sig från klor i alla fall denna sommar. Det är näst intill ständiga 24 grader här inne på somrarna trots noll element, markisen nere och altandörren ut till kattgården öppen så ofta det går och fönster på glänt, i går kväll var det 26 grader inne kl.22! Det var som att komma in i en bastu efter jag varit ute och målat. Farbror Tilt ser lite upprörd ut på bilden.

20160721_123454_28370804971_o 20160721_203916_28378273041_o DSC01376

Vi var ner och kikade på traktorn som gör stora blå bollar nedanför oss också igår, mycket fascinerande! Jag läste förresten att de är blå i år just för att stödja forskningen om prostatacancer. Ifjol var de tydligen rosa för bröstcancerforskningen, inget jag lade märke till tyvärr, nu googlade jag helt random bara för att se om det fanns nån anledning till att de är annat än vita. Så 15 kronor per rulle blå plast går till Prostatacancerförbundet, fantastiskt!

20160721_172154

Myste uppe i Ruvallen hos mamma, pappa och hårbollarna i onsdags.

20160720_130403 20160720_130356

Kul att plaska i dammen, framförallt att kasta ner allt som står på kanten i vattnet.

DSC01357 copy

Gunga hängmatta var sjukt kul

DSC01373 copy

Ådi och Misse i kattgården.

DSC01365 copy

Hoppas det här vädret fortsätter ett tag nu. Tjyxorna (Lavskrikorna) var förstås framme och kalasade på matrester.

DSC01367 copy

DSC01350 copy


70 år, 13,5 månader & 8 dagar och Skägglasögonskräck 6

pappa rim 3 blogg

I söndags for vi upp till Ruvallen med Johan, Sanna och Alexander för att fira pappa på födelsedagen, på fel dag, Inger och Conny dök också upp. Det var presenten som bestämde det, så han skulle få det mesta av sommaren på sig att bestämma sig beroende på vad han skulle välja att han ville ha. Hänger ni med?. Pappa är ju ingen som vill ha kalas eller nån större uppvaktning över huvud taget, så därför skulle han få slippa gruva sig ända till dagen D tänkte vi också, det är ju ändå en siffra som många vill fira med hejdundrande kalas och kanske inte förstår att andra hellre vill ha lugn och ro som vilken dag som helst.

.

Jag knåpade ihop den här dikten, på härjedalska, så hälften av er förstår väl inte halv 7 ens. Och så laminerade vi den och la den i ett kuvert som han fick tillsammans med en blomma och ett kort. Den handlar om att han får välja mellan en 30-minuters helikoptertur eller en högtryckstvätt. Eftersom han ”inte vill ha nåt” så tänkte vi att han i vart fall kunde få lite valfrihet och bestämma själv mellan två saker som han blev ”påtvingad”. Han valde högtryckstvätten, då han tydligen tänkt länge på att köpa en sån och för att den är mer beständig än en flygtur, och det har han ju rätt i. Så nu är den beställd så jag hoppas den kommer den här veckan. Känns kul att vi kom på nåt som han faktiskt själv har velat ha för en gång skull.

.

.

Och i lördags fick vi finfrämmande av kusin Benny och hans Linda som kom förbi efter en natt i Lillvallen. Så roligt då vi inte träffats på 10 år! Och i oktober får även de tillökning och Inger och Conny blir farmor och farfar. Härligt att släkten fortsätter några generationer till.

.

I lördags kom även Hillhage förbi när Linnéa satt och åt lunch och hon blev så skräckslagen att hon satt och sänkte huvet mot tallriken och snyftade förtvivlat! Så har hon aldrig reagerat förr på nån! Det var förvisso länge sen hon såg Hillhage och han hade dessutom glasögon på sig vilket hon inte sett honom i förr och så är han skäggig. Glasögon var hon livrädd för när hon var mindre men det har ju övergått till i det närmsta glasögonfetish och skägg ser hon ju hela dagarna, måste varit nån kombination ändå annars fattar jag inte alls vad det kan ha varit. Jag var tvungen att ta med henne ut ur rummet och trösta henne länge innan det gick över, lilla vän. Men efter att han bjöd på majskrok så gick det över, majskrokar löser alla världens problem.

 

.

.

Pipas med morfar

DSC01345 copy
En 8 dagar gammal liten Alexander.

DSC01342 copy DSC01341 copy DSC01337

En mycket skeptisk Figge ”jag är rädd för mina egna ungar” Lilltroll.

DSC01336 copy

Läser Kattliv (åffkårrs) med morfar.

DSC01344 copy


Surkärringsskylt & Speedo 2

 

DSC01291 copyHär är surkärringskylten jag slitit med hur länge som helst, tänk att allt tar så mycket längre tid än jag tror jämt?! Förvisso så har jag inte så många minuter per dag som jag kan sätta mig ner heller så då tar det ju tid. Men leta bilder och lyckas välja ut vad jag ska ha, hur de ska placeras, välanvända vad det ska stå och vad det ska vara för typsnitt. Och färg måste uppenbarligen torka innan man kan måla ett lager till. Schablonen till själva varningsskylten gjorde jag i Photoshop och skrev ut i 4 delar på 4 stycken A4-papper för att få rätt storlek som jag sen tejpade ihop och klippte ut för att sen rita av den på skylten. Och måla måla måla. Lacka lacka lacka.

.

Så nu hoppas jag att vi kan sätta den på ett bra ställe så den syns och framförallt att de som har så jävla bråttom på den här lilla vägen reagerar och saktar ner innan det händer nåt. Det är så dålig sikt här dessutom när man svänger in mot oss, det går en väg rätt upp och från den svänger man vänster in mot oss och nyområdet och där är det så igenväxt av träd som fått växa som de vill sen 1981, så det finns inte en chans att de som kommer med bil får syn på en katt eller ett litet barn när de svänger in här, speciellt inte de som, som sagt, har så jävla bråttom.

.

Jag har kommit en bra bit på väg på Bebisboken också äntligen, så jag hoppas att jag snart kan skicka in den för framkallning. Den finns HÄR om ni vill se upplägget. Har sorterat alla bilder jag har på Linnéa vecka för vecka så jag vet i vilket avsnitt på boken jag kan lägga in vilka bilder, inget som gick på en kvart direkt. ? boken är väl inte optimal egentligen då man inte kan lägga in bilder på alla sidor och inte heller bestämma formatet på dem, men men, det kommer ändå att bli ett fint minne och roligt för både Linnéa och oss att titta i, speciellt när hon blir äldre och kan läsa bl.a historien om hur hon kom till, dagboken vi skrivit vecka för vecka om vad vi gjort osv, hur hon växt och utvecklats, sånger och favoritleksaker. Dopet, första julen och första födelsedagen ska finnas med givetvis på egna sidor osv. Ska bli kul att se slutresultatet. Om jag nu blir klar nån gång, problemet är att så länge jag inte gjort klart alla sidor och lagt in bilder så fortsätter jag skriva i dagboken, moment 22… det är ju så kul att skriva bara till henne som hon kan läsa sen, egentligen vill jag aldrig sluta. Så det kan ju tänkas att den blir klar först till Linnéas 4:e födelsedag. ? Jag tror att jag ska fortsätta på en låst blogg att skriva hennes dagbok sen, så går det ju att skriva ut de sidorna sen om man vill och lägga med i boken.

.

Ormruet, Anåfjället, Häckelberget, Häckelsjön, Gråstöten, m.m.

DSC01311 copy

Idag var det sommar igen, den är sällsynt i år tycker jag. Så vi tog en promenad och hälsade på kaninerna igen nere på området och sen for vi in till byn och åkte upp med gondolbanan på berget och sa hej till Erik. Det var Linnéas andra gång i gondolbanan, första gången var hon bara 1 månad gammal, 2 juli, och sov sig igenom hela upplevelsen. Det var lite småläskigt på uppvägen när det ruskades och gungade, men på nervägen så stod hon och lutade sig mot fönstret och knackade och tittade sig omkring. Ingen höjdrädsling där inte. :

)DSC01315 copy

Lutar sig orädd över kanten – Bergsklättrare på väg upp till toppstugan.

DSC01323 DSC01310 copy

DSC01313 copy

Ljusnedal, Ljusnedalssjön, Lossen, Röstberget & Funäsdalen.

DSC01312 copy

Vi köpte en toalettinsats till Linnéa, tänkte att den kanske skulle kunna gå att ta med när vi ska iväg och hälsa på och så så att hon kan gå på ”pottan” även borta. För det känns som det kan bli lite förvirrande att gå på pottan hela dagarna hemma men är man borta så går det bra att kissa i blöjan. Men tyvärr är den lite för stor så lilllövvilövv halkar ner och det blir en inte alltför bekväm sittställning. Såg sen att det stod 24mån+ på den, vilket inte stod i beskrivningen på hemsidan. Aja, bara att vänta.

DSC01283 DSC01286 DSC01285


Före detta vänskap och en ny 12

Jag läste en text hos Paula som väckte minnen till liv, jag är inte säker på att den handlar om mig men det känns som att det gör det, jag har inte frågat för att det känns inte viktigt att veta. Men ändå så väckte det tankar som jag inte tänkt på många många år. Det handlade om en vänskap som fick ett snabbt avslut utan att jag hängde med alls. Jag lärde känna en tjej på nätet, jag minns inte alls vart, kan ha varit allt från Wilda Webben, Lunarstorm eller kanske Nightlife, på stenåldern förstår ni, communityns barndom. Det var många år sedan i vilket fall, jag har så få minnen från mina tidigare år, de finns inte, så jag har mest fragment kvar. Vi blev i alla fall vänner och började träffas i verkliga livet efter att jag var och köpte en klösmöbel av henne och hennes sambo och vi umgicks och vi festade ibland och hade trevligt och jag bodde i deras hus mitt ute i ingenstans i flera dagar en sommar för att vakta deras hundar när de var på semester. Hon var en så snäll och söt och rar tjej som älskade djur och tog hand om flera katter som behövde nytt hem.

.

Men mitt i idyllen så fick jag då och då hemska samtal, mail, sms där hon var helt ifrån sig då hennes sambo misshandlade henne både psykiskt och fysiskt och hon berättade bland annat om att han slängt in henne i elementet en gång. Jag erbjöd henne hela tiden att komma till mig, att hon fick bo hos mig några dagar om hon ville, att hon skulle dra ifrån idioten som misshandlade henne, att hon skulle polisanmäla honom, de hade ju en son tillsammans dessutom. Men hon gjorde aldrig det. De gör väl så har jag hört. Jag försökte och försökte men hon gick alltid tillbaka. Fullkomligt kuvad. Tillslut blev jag så trött på att kämpa och försöka för hennes skull, för jag försökte verkligen få henne därifrån. Men hon tog aldrig tag i det, hon tog aldrig emot vad jag erbjöd under alla dessa år som vi var vänner. Så jag skrev i ett blogginlägg en kort text om att jag inte orkade mer och att nu fick personen klara detta på egen hand, jag hängde inte ut henne på något sätt. Då tog det helt utan förvarning hus i helvete! Jag fick höra både det ena och det andra, som att –  hur kunde jag komma och påstå att hon blev misshandlad!? – Jag var falsk och en fullkomlig lögnare! – Jag skulle omedelbart ta bort alla foton där hon och jag var med på samma bild från nätet! Det var som att det var en helt främmande människa som skrev till mig, jag fattade verkligen ingenting, var det hon som ljugit för mig om att hon blivit misshandlad? Varför skulle hon göra det?! Vad vinner man på det? Jag var ett tag säker på att det var hennes sambo som skrev till mig, men jag vet inte? Jag fattade som sagt inte ett dugg vad som hände. Hon var helt förändrad. läskigt förändrad. Vore faktiskt kul att få veta vad som egentligen hände, vad var sanning och vad var lögn?

.

Back to the saker som betyder något. I söndagskväll tog vi oss äntligen ner på området för att kika på kaninungarna, hela 23 stycken är det tydligen! Linnéa tyckte det var kul och försökte känna på dem och pipa dem. ? Det var inte alls speciellt rädda utan kom fram till nätet flera gånger och nosade. De stora kaninerna var mer som de vuxna de var och chillade mest raklånga på sin fläck. ?

DSC01249

DSC01250 DSC01266

DSC01263 DSC01260

screenshot_20160712-150049png_28184756141_o copy

.

.

.

.

.

.

.

Och i går kväll kom lilla kusinen Björn Widar Alexander hem! Så vi var ettriga som få och for dit redan idag för att snusa på honom och ge gröt. Så liten! Helt otroligt att Linnéa varit i exakt den där storleken för bara ett år sedan, kan verkligen inte fatta det. Han vägde ju ingenting, det var som att hålla i en bomullstuss. Jag ville inte släppa, nevööör. Helt otroligt gullig. Linnéa blev faktiskt lite svartis när jag syttade en annan bebis så jag fick så lov att lämna ifrån mig honom till slut, lilla Linnéan. Men om några månader så har hon alldeles säkert en jättebra liten kompis där. Jag fick tyvärr inte till nån bra bild alls, snodde dessutom en från Sannas Instagram på när jag syttar lille Alexander för första gången, ynka 3 dagar gammal.

DSC01275

DSC01278 DSC01282 DSC01280

Och så ett par bilder från Emil när de varit iväg och hälsat på, jag har stannat hemma för att passa på att försöka få undan saker jag har liggandes på hög. Först hos farfar och tant Ingrid och fick fika på altanen. De hade köpt ett litet bord och stolar som passade små Linnéor perfekt. Och hos farmor och la pussel.

20160709_125058

20160702_150607


Hästskräck, sätertur & ny titulering 6

Först och främst så måste jag ju berätta att jag blivit faster! Fast det vet nog alla vid det här laget. Vad konstigt det känns, ännu konstigare känns det att min lillebror numera är pappa, ett år efter att jag blev mamma. Hur knäppt som helst. En liten Alexander var det som tittade ut inatt sent omsider, sådär 17 dagar över tiden. En riktigt envis en som hellre ville stanna i mamma Sannas mage.

.

Igårkväll sprang vi ner till Sandra för hon hade hästarna i hästfinkan här, så Linnéa skulle få träffa hästar på nära håll. De var nog större än hon hade väntat sig för ögonen blev som tefat och hon vågade inte riktigt känna på dem. Plötsligt så gnäggar/frustar ena hästen till jättehögt och Linnéa höll på flyga ur famnen på mig, hon blev helt skräckslagen och började gråta helt förtvivlat, huvva. Men efter att de åkt iväg och vi satte oss uppe på gården igen så pekade hon och tittade flera gånger och undrade vart de tagit vägen, så de var kanske inte så farliga efter chocken lagt sig. Så vi ska väl ge dem några försök till.

Linnèas födelsedag drar ut på tiden den med, i går kom Iris och Christer förbi med fina presenter då de var bortresta då hon hade sitt kalas. Jättefin klänning, en pekbok och en telefon. Tack! Och senare på kvällen fick vi leverans av två gigantiska påsar med begagnade kläder helt gratis! Så himla snällt, för det behövs alltid nåt.

DSC01186 20160705_092047_28021698271_o

Tog och gick, en för mig, ny väg till Lillvallen idag. Emil och Linnea for till farfar och hälsade på så då passade jag på att frilufta mig lite, jag har inte varit till fjälls sen Linnéa kom. Tänkte att fyrhjulingvägen som går från strax ovanför Ruvallen och till Buhrvallen/Ånnfjällsvallen skulle vara lättare att gå med en Linnéa på ryggen, där det finns en bro över ån, än att klättra upp den vanliga vägen som går rätt upp första biten, alternativt att vada över Ormån nedanför Ruvallen vilket inte känns sådär helt säkert. De tre fäbodvallarna ligger nästan i linje med varandra. Men det var en jäkla tur att jag testade vägen utan 11-12 kilo miniatyr på ryggen först, för det skulle jag aldrig ha orkat! Så det får helt enkelt bli att vada över Ormån när/om det är lågt vatten i vadet om Linnéa ska kunna följa med när hon är såhär liten. Sen efterlyser jag ett stycke kondis?! Några muskler på väl valda ställen!? Lungor!? Jag har ju rört mig, ytterst lite, på plan mark i 1,5 års tid. Jag tog dessutom en genväg dit och en senväg hem då jag var osäker på vart jag skulle gå, hade föredragit att jag gjort tvärtom.

.

Ormån och Anåfjället

DSC01188

Buhrvallen/Ånnfjällsvallen, utsikt mot Ljusnedal.

DSC01199

Funäsdalsberget skymtas till vänster.

DSC01202

4-vägskorsning.

DSC01208

Lillvallen och Gråtstöten. Farmor och farfars fäbodvall, där jag var massor när jag var liten.

DSC01215

DSC01222

DSC01224

DSC01225

Minnen. Farfars, farmors, pappas, fasters m.fl initialer inristade på trädstammarna längs stigen för länge sedan.

DSC01210 DSC01231 DSC01236

På bänkstenen vid flaggstången – Ejnar (farfar) & Karl 1936.

DSC01226

Det var sååå skönt att få komma ut och röra på kroppen lite äntligen, i skogen och i fjällen. Längtar tills Linnéa blir såpass gammal så hon kan gå själv på såna här utflykter. Hoppas att jag kan få komma iväg på i alla fall en dagsutflykt till Anåro också i sommar.


Nakenfisbad, dikesdopp & klara oklarheter 5

Ääääntigen är pappas present färdig. Eller grejen han ska få så han förstår vad det är han ska få, ja…jo… grejen han ska få skulle vara oerhört problematisk att slå in i ett paket så jag har tråcklat ihop en grej på ett papper som jag skrev ut på bibblan idag, så ska vi försöka samla ihop oss alla som är med på presenten snart så alla kan vara med när vi ger den till honom så han kan få den innan han fyller. Mycket solklart, Vi vet inte ännnu helt klart vad han ska få heller, det kan bli två saker, som vi bestämt, men det är han som får välja. Phu! Dåså. Förklaring kommer. Jag skrev även ut en schablon till skylten jag ska göra. Panduropaketet kom idag också med färg till skylten och hej och hå vad många mer saker jag hade shoppat. Massa roliga såna bubbliga klistermärken, bokstav- och ordklistermärken, fönsterstickers och glitter och juldekorationer och presentpapper och och och. Allt på rea.

.

Stina kom hem utan sin GPS igår kväll. Det kändes ju som väl investerade pengar, som förvisso svärfadern sponsrade med. Tack! Så idag fick mamma och pappa barnvakta medan vi gick ut på skattjakt. Kändes ju inte som att hoppet var sådär jättestort när vi drog iväg, men vi visste ju ungefär vart den var tack vare att det är en… gps. Så vi började vår vandring och genade över kohagen här nedanför. Helt plötsligt så försvinner vi båda två från jordens yta, som uppslukade av ett svart hål! Jag är mycket glad över att husbyggarna alldeles ovanför precis hade åkt på lunch, annars hade de nog fått en syn för livet när både jag och Emil samtidigt försvann ner i ett dike i mitten på gärdet. Ett dike som jag påminde honom om när vi började gå… huvva vilken syn. Stina hade varit på sitt sedvanliga jaktställe i alla fall så det var bara nere vid storvägen vid en lada med meterhögt gräs. GPS:en visar ju inte exakt position utan den ska befinna sig inom 5 meters radie från där den visar, stämmer väl inte helt det heller så. Men efter att ha vevat ner gräs med stövelbeklädda ben i 20 minuter som började smått mjölksyra sig så fann jag den! Otroligt! Vi hade den på ett halsband med säkerhetsknäppe som ska lösa ut om katten fastnar nånstans, felet är att vi knäppt upp spännet varje gång vi tagit av det då det är avklippt alldeles för kort och sen ihoplimmat för att det skulle kunna träs på GPS:en, man ska istället släppa på det så det går att trä över huvudet annars så slits spännet och lossnar tillslut utan problem, men det kunde vi ju inte då det är limmat exakt efter Stinas hals. Det är bevisat att det funkar att slita ut det i alla fall.

.

Idag blev det äntligen lite sommar igen, förlorade nästan hoppet ett tag för det har varit sååå kallt. Igår var det blåst, regn och åska och hagel. Men imorse så tog vi och fyllde upp poolen hon fick i present av farmor för kanske 3:e gången i hopp om att det skulle bli premiärbad under dagen. Och efter en heeeel dag så var det näääästan ljummet vid klockan 18. Varmt som bara den i solen trots att det var så sent så Linnéa fick nakenfisa sig ute för första gången, väl insmord med solskyddsfaktor 50 så hon såg ut som ett spöke. Varför måste man bli kritvit av solskydd?? Kunde ju såklart inte låta bli att doppa ner henne i vattnet, fötterna var skönt att svalka, men när hela lillkroppen hamnade i kallvatten blev det ett stelt ansiktsuttryck.

DSC01065 copy DSC01063 copy

DSC01070

DSC01083 DSC01091 copy

DSC01093 copy

Och så den här…

20160703_151044_27776938830_o 20160704_145808_28002948911_o


Äntligen!

SOMMAR!

Det är verkligen sommar när man kan plocka sin alldeles egna bukett alldeles utanför dörren och se och höra korna som går i hagen alldeles intill.

DSC01004

20160613_170623_27657334372_o

Idag har äntligen djungeln här ute blivit nermejad, Emil slog på stort och klippte med TVÅ gräsklippare. xD Först med vrålapan som låter som att den drar med naglarna mot en griffeltavla som står till vårt och alla andras förfogande här i området och sedan for han och hämtade Ingrid och svärfars klippare och körde en omgång till. Sen körde jag en sväng med pappas trimmer, så nu ser det ut som en gräsmatta och inte början till en regnskog här ute i alla fall. Nu känns det som det är sommar på riktigt på nåt vis, jag vet inte varför. Och det är så skönt att Linnea kan hänga med på saker så mycket bättre nu, att hon tycker det är kul att se lite nytt, att gå och titta på djur tex, springa runt på gräsmattan som hon vill och att hon förstår så mycket när man berättar och förklarar för henne och vet vad det mesta heter.

.

Helt okej väder idag men det började blåsa rätt kraftigt på eftermiddan. Vi tog en tur till Storhagens Gårdsbutik & Café igen också och fikade så Linnéa skulle få se kaninerna igen, Och det var faktiskt lite folk som var där och fikade, kul! Någon eventuell sommardiet är ju bara att glömma med ett såhär lättillgängligt café med så mycket gott. Det ligger ju så otroligt fint mot sjön och man kan sitta inne, eller vid nåt av borden ute eller på gräsmattan. Inga får såg vi idag men det ska tydligen komma kaninungar framöver. De serverar kaffe,saft, småkakor, fikabröd och lättare lunch. Man kan också köpa ekologiskt kött, ost, fisk, choklad, kryddor, olja, bröd, kakor m.m.

DSC01023

DSC01025

Jag har en lååång lista på saker jag tänkte hinna med i sommar, så jag är nästan sönderstressad redan nu. En sak kan jag iaf bockat av, och det är kläderna som skulle ut på annons, det fixade jag igår otroligt nog. Sen återstår det att se om någon vill ha dem. Ikväll måste jag skriva ännu en Buzzadorrescension som jag knäppt kort till idag, måste få ordning på pappas bilder på hans sida som bara blev skräp efter jag bytte dator, jag ska tillverka en skylt men måste beställa färg först och skriva ut en schablon till den som inte är klar än, jag ska göra klart Bebisboken och framkalla den bara jag sorterat alla bilder på Linnéa veckovis och lagt in dem på rätt ställe i boken, pappas present ska ordnas med osv osv osv… Men nu ska jag ska börja med att stryka kläder…

.

Den här nyvakna trollungen med världens bästa nyvakenhumör har jag redan visat på andra ställen, men alltså Haha, vilket tryne hon har! För att inte tala om kalufsen. Och såhär tror hon att man gör när man står still, säger vi åt henne att stå still så sätter hon sig på huk. xD

20160625_140302_27793974912_o 20160625_140300_27818411261_o 20160618_173111_27675171401_o