It’s aliiiiive!!!! 5


Men nu är www-världen tillbaka efter två veckors väntan! Så länge så jag har nästan glömt hur man gör med en dator som har internet, därför bloggar jag med mobilen ändå, jag måste värma upp för jag har nästan glömt hur man bloggar också. ? Vi sa upp det mobila 4G-bredbandet till sista maj för att istället ha via fibern som de grävde in åt oss i höstas, döm om THAT förvåning när det visade sig vara totalt stendött och ingen visste vad som var fel. Men nu så, två veckor senare som sagt, så verkar det funka.
.
Jag ska skriva om Linnéas födelsedag, men det får bli när jag har tid att sitta vid datorn för att fixa in alla bilder. Jag har blivit helt off, jag har knappt ens knäppt några bilder under den här internetlösa tiden och det är ett märkligt beteende hos denna här. ? och när jag inte knäpper kort så har jag inte heller något minne av vad jag gjort om dagarna. Jag ska även skriva om och visa vad jag köpte för de 1000 kronorna jag vann ytligheter för. ? Men först ska konfirmandfotona prioriteras och även födelsedagspresentkortet (kan man säga så?) till pappa som jag ska göra på datorn.
.
Annars har vi lekt i sanden på Risnäset, det var kul i ungefär 5 minuter efter att hon studerat sand som rann genom fingrarna klart. ? och letat djur att titta på, vi fann ett par getter som gömde sig bakom lagården och höns på vägen det var det enda. Men häromkvällen fick hon i alla fall träffa två nya, en liten sötastejagsettpålänge-8-veckorskattunge ? som skuttade runt i gräset när vi kom hem från hästletning med vagnen  (nä vi fann inga såna den här gången heller) Tilt som tyckte det var oerhört spännande när den lille miniatyren kom med tjocksvans och krokrygg gåendes i sidled och blev lekfarbror.  ? Lille Sej undrade nog mest vad det var för tingest och fräste sturskt från andra sidan hönsnätet när minin hotade upp henne. ? Linnéa försökte pipa den flera gånger och gick efter den när den sprang runt hörnet. ? Senare gick vi ner till Niklas med ett hundhalsband och då fick hon ju träffa den vovven för första gången riktigt också. Det var lite läskigt i början då han är rejält stor men sen vågade hon sig på att klappa honom och försökte även ge honom en pip. ? Sen gick hon självmant fram till honom när han låg på gräset längre bort, helt orädd. ? En riktig blötpuss bjöd han henne på också. ? hon älskar djur så mycket. ❤ Det kommer förmodligen finnas kaniner att klappa på gårdsbutiken och cafet som öppnar här på byn nästa helg och kanske även får, hoppas hoppas!
.
De har börjat förbereda för husbygge nu här på det nya området bredvid oss, så det är en himla rusch av dumprar, lastbilar och diverse grävmaskiner här förbi, linnes tycker det är jättespännande att titta på. ? Och förra veckan sprängde de sten, den överraskningen! Det är ungefär 20 meter från husknuten och det kan jag säga dundrade så Grinde nära nog flög ut ur lägenheten med Linnéa på magen. Mina stackars nerver har ju varit rätt förskonade det här året jag varit hemma och har nog legat i sleep-mode riktigt. Det fick de känna på nu i dagarna två kan jag säga. ? Jag visste dessutom att det skulle sprängas då de körde hit grejerna kvällen innan, men vad spelar det för roll när man som sagt har nerverna utanpå kroppen och tankarna i yttre rymden.
.
Tyvärr måste jag säga att jag blir smånervös och orolig för hur en del kör efter den här vägen, inte alla såklart, men en del gasar tex på som satan här förbi på parkeringen och det märks ju såklart extra väl nu när mer folk rör sig här. Jag blir orolig för katterna framförallt, de är inte vana den här trafiken och mer kommer det ju bli ju mer det byggs och folk flyttar in. Och sen när Linnéa börjar röra sig mer självständigt och springer runt och cyklar osv då kommer jag oroa ihjäl mig. Varför tar inte folk det lugnt i ett bostadsområde?! Där det finns både barn, ibland lösa hundar och flera lösa katter. Det finns ingen anledning att behöva köra så fort på en så smal väg där man knappt kan mötas, och som sagt, inne i ett bostadsområde. Jag funderar allvarligt på att sätta upp en ”kör sakta”-skylt, med risk för att verka surkärring. ? Men jag är bara så nojig och orolig. Tyvärr är de rätt dyra.
.
Fadern har rymt till stan i eftermiddag så Linnéa och jag är helt allena till inatt nån gång. Ovant!
.
Egopix i klänningen som blev en morgonrock istället och som jag bor i. Det ser inte ut som en klänning tycker jag. Eller? Linnéa och jag övade i bärstolen genom att leta kor. Och en bild på Linnéa från Fornminnesparken på nationaldagen.
image


Leave a comment

E-postadressen publiceras inte.

5 thoughts on “It’s aliiiiive!!!!

  • Cecilia

    Vad jag kan se så är det en jättefin klänning det där! ?

    Varför är det så svårt för en del människor att begränsa hastigheten när man kör i bostadsområden? Helt sjukt?

    Grett att intrörnättet äntligen är igång. Man blir ju handikappad för mindre ?

    Kram?

    • Jennie Inläggsförfattare

      Ja den är fin ? jag tror det är det att man stänger den omlott (så den är som en kimono eller morgonrock i modellen) samt att det är knytskärp man drar runt som gör att jag tycker det är en morgonrock. ?

      Känns som att de tycker att de är häftiga när de bränner på ?

      Kram ❤