Tag Archives : barn och sömn


Bittra mammor & fläskreducering 19

Tydligen finns det många bittra föräldrar, jag har inte märkt av det supermycket tycker jag men visst finns det några som klagar över allt, det får mig att undra vad de egentligen förväntade sig när de skaffade barn? När det är så synd om dem själva som aldrig får sova, det är synd om dem när barnen är sjuka, det är synd om dem när barnen är trotsiga. Inte bara en gång, utan vid minsta lilla och vareviga gång ungarna inte beter sig som nickedockor. Och varför i hela friden skaffar dessa människor ändå fler barn då de redan från graviditeten verkar lida helvetets alla kval? Vissa får tydligen höra bara skit om livet med småbarn, som stackars svägerskan som ligger inne på BF: närfansomhelst och är näst intill livrädd för att det är som att flytta ner en våning till Herr Jävel him self när man får barn. ?
.
Jag tog åt mig lite eftersom jag i mitt senaste inlägg skrev att jag inte hinner med nånting numera sedan Linnéa kom och att det kanske kunde uppfattas som att jag är bitter? Men det är jag ju absolut inte, inte på en fläck! Linnéa är det absolut bästa som hänt mig, jag älskar att tillbringa nästan alla dygnets timmar med henne , det är helt fantastiskt och en sån gåva, jag är så tacksam att jag får vara hennes mamma. ? Det som fortfarande kan slå mig är hur mycket tid det faktiskt tar med en sån här miniatyrmänniska, jag hade aldrig kunnat föreställa mig det och hade ju planerat hejvilt allt jag skulle hinna göra på min mammaledighet, jag kan ju säga att jag knappt gjort en bråkdel. ?
.
Trots att nätterna då hon sovit en ”hel natt” nog går att räkna på ena handens fingrar, så funkar det ju ändå, man orkar otroligt mycket. Vissa barn är ju så, andra sover hur bra som helst hela nätterna oftast medan andra sover sämre, de är ju unika personligheter. Linnéa vaknar fortfarande flera gånger nästan varje natt och ibland kan det ta en timme eller mer innan hon kommer till ro igen. Men det är ju så det kan vara, sånt man får räkna med när man skaffar barn. Det blir ju inte direkt bättre av att stressa upp sig och gnälla och klaga och kasta bitterhet över stackars små barn som inte kan rå för att de vaknar och kanske är oroliga, drömmer mardrömmar, behöver närhet osv. Och trots att jag knappt sovit en hel natt på över ett år så lever jag ju uppenbarligen ? jag fixar dagarna, jag är inte nära döden och jag klagar aldrig för varje dag med Linnéa är underbar. ❤ visst, jag gör kväll tidigt, men vi gör även morgon runt 5-5:30 oftast.
.
Vissa dagar är gnälliga, klängiga, protestfyllda, ska inte sova, maten kastas på golvet och surläppen och proteströsten kommer så fort hon inte får precis som hon vill. Men det är ju så det är, det är ju så de tar reda på och lär sig vad som är okej eller inte och testar oss vuxna för att se hur långt de kan tänja gränsen. Det är inte alltid lätt att veta hur man ska bete sig i alla situationer när man aldrig varit där förr, klart det blir förvirrande, skrämmande och de tar till de känslouttryck de kan för att se vad som funkar. Det kommer perioder då de är i behov av extra närhet, kärlek, uppmärksamhet och bekräftelse och separationsångesten är stor och det kommer perioder då de övar på att bli självständiga. Det är såklart jobbigt att vara så liten och så ny, ha så mycket att lära och hela världen är full med intryck att ta in och de utvecklas varje dag. Klart sömnen kan bli orolig och klart att de inte orkar med riktigt allt varje dag. Små älskade människor. ❤ Det är ju bara att ta allt med ro och försöka förstå dem hur de tänker och hantera situationen på ett lugnt och sansat sätt, varför jaga upp sig och bli hysterisk på ett litet barn? De förstår ju inte allt ännu. ❤
.
Jag får nästan ångest när jag tänker på att jag snart måste lämna henne på dagis och vara ifrån henne flera timmar, flera dagar i veckan. Jag vill inte. ? jag känner absolut inget behov att lämna bort henne till barnvakt heller för att ”komma ifrån” som det ibland påpekas att det är sååå skönt. Jag önskar att jag kunde jobba deltid, gå ner nån procent, vara ledig en dag extra i veckan eller så för att få mer tid med Linnéa. Jag vill ha all tid i världen med henne, all tid jag kan få. Jag är så rädd att något ska hända henne eller mig så jag inte får se henne växa upp. ? världens bästa finaste underbaraste tjej. ❤

Der blev längre än jag tänkt detta. ? Linnéa hade iaf sitt första födelsedagskalas i söndags. ? Och så uppvaktad hon blev och sååå trött när dagen var slut. ? jag är så glad att vi bestämde att folk fick komma inom en 3-timmarsperiod, men trots det så drog det över tiden en halvtimme och Linnéa var jättetrött redan innan kalaset var slut efter all uppmärksamhet och allt folk som ville uppvakta henne. ❤ Vi har fortfarande inget internet ? så jag kan inte lägga in bilder från kalaset och på presenterna, så det får komma ett födelsedagsinlägg senare när vi nu får komma ut i cyberspace, ingen som vet. Ett stort tack till alla som uppvaktat Linnéa på hennes första födelsedag! Hon har fått så mycket fint och bra. ❤

wp-1465502805278.jpg

Dagen efter, på nationaldagen, så var vi på Fornminnesparken där det delades ut smycke från kommunen till alla nya medborgare. Linnéa hann inte med ifjol då hon bara var en vecka gammal den här tiden. ? Det var ett jättefint halsband i form av livets träd, avbildat från Överhogdalstapeten. En så fin gest. Det var massor med folk och bl.a så uppträdde farfar och Ingrid och Linnéa dansade såklart till musiken. ? Det visades även upp lite agility och det var väldigt spännande! Linnéa stod och skrek och pekade och viftade mot hundarna, hon ville nog hemskt gärna klappa och pipa dem. Hon älskar djur så mycket. ❤

wp-1465502751388.jpg

I tisdags var det dags för ettårskontroll och ännu två sprutor i såcka lår. Huvva. ? Men det gick bra, hon gnydde lite och surläppen kom fram och darrade såklart, det såg ut som att hon verkligen kämpade för att hålla tårarna borta. ? Men det gick över fort, så duktig. ❤ hjärta, puls och lungor lät bara bra och hon utvecklas precis som hon ska. Hon väger 10930 gram nu och är 77.3cm lång. ?
.
När vi var på BVC så passade jag på att springa in i hälsorummet och kolla blodtrycket och såklart kunde jag inte låta bli vågen heller. Det var ett oväntat resultat må jag säga. När jag skrev in mig på MVC när jag väntade Linnéa så vägde jag 67kg, när vi kom in på förlossningen så stod vågen på stadiga 85 (!!!) kilo, 18 plus, bra jobbat. ? När jag var in till Östersund för att påbörja medicineringen med Concerta så stod vågen på 67.6kg och jag har förlikat mig med att stanna där då jag inte riktigt orkar bry mig jättehårt i att gå ner i vikt nu, jag ser ut som jag gör och det är helt okej. ? Jag har aldrig heller ägt en våg utan har gått på hur kroppen ser ut och känns istället, så vad jag har för trivselvikt har jag inte en blek om. Nu visade vågen 63.3 kilo! När hände det?! Det var ju ändå en positiv känsla att se att jag faktiskt blivit mindre trots att ett gäng kroppsdelar transformerats efter graviditeten. ? En förklaring kan ju vara att jag bär runt på 11 kilo Linnéa och springer efter densamma hela dagarna på golv, väggar och möbler. På två ben, på ett ben, alla ben i luften och på alla fyra samtidigt. Dessutom har jag inte tid att småäta hela dagarna, så jag hoppas det håller i sig några minuskilon till. ? Mitt sötsug är faktiskt long gone, jag åt inte ens upp min fredagschipspåse senast som jag köpte trots att jag inte var sugen, utan sparade mer än hälften till helgen efter utan att ens nalla av den under veckan! ? jag brukar liksom hälla i mig hela påsen direkt efter middagen i vanliga fall. Och så äter jag ju väldigt lite kolhydrater för jag känner inget sug efter dem heller, inget bröd, ris, pasta, potatis osv.
.
Igår fick jag en riktig överraskning, det plingade på dörren och där var bud från självaste chefen med jordgubbar och rosévin! Men gulle så snällt! ? säg om jag ens törs våga mig på att smaka alkoholhaltiga drycker jag som haft kritvita månader sedan augusti 2014! Dyngrakheten kan mycket väl bli ett faktum. ?

wp-1465550305688.jpg

Huvva vad handikappande det är utan dator. Jag har ingen aning om hur det här inlägget ser ut eller hur bilderna ligger. Vet inte hur jag ska bära mig åt med Buzzadorbloggningen jag måste göra klart i helgen, får kanske ta med datorn till mamma och pappa och snika deras internet. Bha! Bahnof eller Härjeåns eller de som monterade fibern eller vilka det nu är som felar! Måste det ta sån tid?! Gha!