Tag Archives : Bebis 11 månader


Vink Vink! 18

Åh jag blir stressad! Jag hinner ingenting! Jag vill göra det och det men dagarna går i raketfart och de få timmar jag orkar  vara uppe efter Linnéa lagt sig, typ två stackars 60-minutare, hinns det ju inte mycket på. Jag hade så mycket planer för min föräldraledighet, jag bah kommer ju hinna resa jorden runt nu bah! Ungefär så. ? Men en liten Linnéa tar all tid i världen och jag älskar det. ? jag var bara inte beredd på hur mycket tid såpass små folk faktiskt tar, inte alls beredd. Och ju större och rörligare hon blir desto mer fullt upp får jag. ? men det blir även desto roligare för var dag. ❤

Denna vecka har jag försökt hinna så mycket som möjligt med fotona jag fotade i lördags, rensat och gått igenom och  rensat och försökt välja ut ett fåtal och åter rensat säkert 400 bilder som jag knäppte med både systemkameran och kompaktkameran. Jag fotade en konfirmation och konfirmanderna ska få bilderna som ett minne sedan av prästen och övriga, prestationsångest yes, och jag känner mig såklart stressad över att jag tar tid på mig att bli klar, jag har dock inte hört ett pip från dem än så förhoppningsvis är det ingen panik. Men jag är så gott som klar, jag ska rensa lite till så det inte blir för mycket samma och samma bara. Ljuset är ju inte det bästa i en kyrka och blixt använder jag helst inte för jag tycker ibland att det kan ta bort en del av stämningen/känslan i bilden. Jag har en extern blixt som jag inte orkat lära mig och därmed aldrig använder, kanske dags nu?! Och de inbyggda blixtarna ger inte så stor möjlighet att rikta ljuset osv som man kan med en extern, så jag undviker som sagt helst att använda den med följd att bilderna kan bli rätt gryniga i dåligt ljus. Men jag hoppas att de blir nöjda i vilket fall, jag skulle ju mest bara dokumentera hela konfirmationen samt ta en gruppbild utanför kyrkan. Dock fick jag dessutom en väldigt dålig plats, bakom flygeln och predikstolen så jag såg ju inte allt, men tur som jag har så finns det snälla Ronniesar som hade bättre plats och en kamera som ville dela med sig av sina bilder från de vinklar som jag inte fick med. Så jag håller på att gå igenom hans 200+ bilder också. ?
.
Jag hinner inte läsa bloggar, eller jag kastar små getögon på dem jag följer men hinner knappt kommentera. Instagram är nästan ett minne blott och snabbscrollas med tre fingerdrag i sängen innan jag dormar av, kanske hinner jag dubbelklicka en ”like” på ett par bilder, resten av internet får vara, jag irriterar mig mest bara ändå. Jä hala itt ma! Bloggar är ändå det jag verkligen tycker är kul att läsa, så jag prioriterar dem. ? men känner mig så jävla tråkig när jag inte kommenterar för jag vill ju göra det. Aja, jag kommer nog ikapp. Sommar och sol och möjlighet att vara ute mer och kunna gå dit jag vill brukar kunna liva upp mig, ge mig energi. Och förhoppningsvis så kanske jag orkar mer på kvällarna när medicinen är inställd så som den ska vara, jag går fortfarande på 54mg Concerta på morgonen och 18mg till lunch, hoppas på en ökning av lunchdosen till veckan. Och förresten, prisa gud för högkostnadsskyddet! Annars hade jag varit ruinerad och kastad till kloakerna vid andra pillerburken.
.
Älskade lilla prinsessan har ju fyllt ett år! I måndags, lilla älskade. ❤ Jag trodde så stort att jag skulle hinna göra ett inlägg till henne då, men det får komma sen. Kalaset har hon nu på söndag så det är ju inte färdigfirat än, dock har hon fått öppna paket från oss, faster, farmor och mormor och morfar redan. ❤ Visar såklart allt sen.
.
En annan anledning till min lokala radioskugga är att vi inte har något internet! Hur man överleva detta?! Nog är det ovant allt! De har ju kopplat in fiber här för några månader sen och sista maj så gick det mobila bredbandet ut och vi skulle börja med fiber istället. Kopplade in sladdar och *tyyyyyystnad* ittnå!? Det verkar helt enkelt som att det är något fel på självaste modemet, vilket är oanvänt. ? så de lärde tvista och kivas om när internet egentligen kommer tillbaka. Suck. Jag har ett behov av det, jag ska skriva Buzzadorinlägg, jag vet knappt hur man bloggar utan bilder så detta kommer bli jätteknepigt i mitt huvud, jag orkar sällan kommentera några längre utlägg via mobilen och har jag missat flera blogginlägg så orkar jag inte kommentera på nåt av dem för jag vet inte vart jag ska börja och jag blir bara förvirrad ? allt blir så mycket mer överskådligt på en dator. Jag behöver handla smink och hudvård för 1000kr som jag vunnit! ? jag behöver bilder i mina inlägg! Och jag behöver lägga bilderna exakt där jag vill ha dem och exakt så stora som jag vill ha dem, det kan jag inte via mobilen och då stör jag ihjäl mig och kan knappt publicera inlägget utan svåra smärtor i kontrollbehovssinnet. Dessutom tar jag nästan alla bilder med kameran nuförtiden vilket gör det ännu krångligare att blogga med mobilen. Crap. Jag har SÅ många och stora problem. ?
.
Linnéa hade jättesvårt att somna ikväll, jag vet inte alls vad det var. Hon bara skrek och hade det jättejobbigt vad än vi gjorde, övertrött förmodligen men hon har inte sovit sämre idag än annars och vi har inte gjort nåt överdrivet speciellt heller. Det tog över en timme för henne att somna, så fruktansvärt trött men kroppen var som en överspänd banan som inte kunde ligga still och hyperventilerade, stackars liten. ? Det är tänder på gång, nyss har en 4e kommit upp nere och en första är på väg i överkäken. Hon har även fått börja äta samma mat som oss till stor del de senaste dagarna. Vi är fortfarande försiktiga med saltad mat och socker är typ nolltolerans, men det kanske är mycket nu ändå för en så liten. Det är en ny årstid också som hon inte direkt upplevt förr, hon var ju näst intill nykläckt förra sommaren, stark sol, kvav värme, allt ser annorlunda ut, djur hon aldrig sett förr, hon kan ta sig fram alldeles själv på sina små ben och gå dit hon själv vill. Måste ju vara urhäftigt men samtidigt överväldigande! ❤ Så ikväll la jag mig direkt med henne, så hon inte vaknar och blir ännu oroligare av att hon är ensam i rummet när det var så jobbigt att somna.
.
Nu kan jag själv inte somna, haha, så därför skriver jag en massa dravel här. Jag är uppihejsan i tårtplanerandet, jag måste handla och fixa tårtfyllningar och göra tårtdekorationer imorgon. Det ska hinnas städas dessutom. På söndag är det som sagt kalas för världens bästa tjej. ❤ Vi har begränsat det till att folk får komma som de vill men inom en tretimmarsperiod, känns skönt, för då får Linnéa sin vila och har chansen att vara pigg och alert när hon blir uppvaktad istället för att det kanske kommer folk då och då oplanerat under hela dagen när hon kanske egentligen behövt vila.
.
Några bilder i alla fall:
Jag hann som sagt fira två morsdagar innan Linnéa fyllde ett år. ? Hon gav sin mamma fantastiska saker som en bukett rosor, en vågtång som jag inte riktigt kommit underfund med hur jag ska undvika att se ut som ett troll efter att ha använt, men det kommer väl. ?och ett par helt fantastiskt sköna och snygga mysbyxor som jag levt i sen jag själv beställde dem för några veckor sen. ? Som jag längtat efter ett par mjukisar som inte är 15 år gamla, stora som 5-mannatält och fladdrar otäckt runt benen, de lär väl fastna på bild de med inom en snar framtid.
image
Vi var och hälsade på ett par solande mormor och morfar i Ruvallen i veckan. Linnéa lekte med vatten med hela kroppen, pratade med fåglar, raglade i gräset och fick känna på en mask för första gången, förmodligen det vidrigaste hon varit med om ? nästan lika äckligt som glassen jag gjorde av en klämmis häromdan, en mer äcklad min har jag aldrig sett förr på henne ? och så fick hon testa utedass för första gången, pappa har fixat en frigolitsits till mitt gamla hål som morfar gjorde till mig när jag var liten ?
image
Det har ju varit fantastiska dagar ? nästan lite väl då det blir så fruktansvärt kvavt här i lägenheten, speciellt i sovrummet.
image


Utseendefixering, tonårsförvirring & Pamela A & Graaf-ideal 21

Åh jag har varit så dålig på att hänga med på slutet, i bloggar och Instagram och annat hej kom och hjälp mig -sociala media bla bla bla. Jag känner mig på nåt sätt kass när jag inte hinner med att kommentera/gilla eller ens ser alla inlägg som mina vänner gör, på slutet har jag stresscrollat Instagram endast på kvällen när jag lagt mig, lika med resten så jag missar massor. Men det har varit lite småjobbigt med att ställa in medicinen nu, jag har ju tagit 54mg på morgonen och sedan 18mg till lunch, vilket gjort att jag förvisso kunnat skjuta fram dippen ett par timmar men blivit ännu tröttare och energilös efter medicinen gått ur mot vad jag var innan, vet inte om det beror på att det är den billigare varianten jag tar vid lunch. Hoppas få Concerta till veckan även på den dosen. Igår var jag i alla fall ute och tog en promenad till Tefsjön för att rensa kraniet och röra lite på mig. Är så fruktansvärt stel mellan skuldrorna, axlarna och i nacken sedan en vecka tillbaka, värken strålar ända fram till bröstet?! jag har försökt med massage, spikmatta, liniment, Ipren och värmekudde men det blir inte bättre. Jag brukar aldrig ha såna här problem annars så jag fattar inte, kanske för att jag burit runt på Linnéa i ett års tid? Krupit runt på golvet och sovit/suttit/legat i diverse utomjordiska ställningar framförallt under amningen, detta år utan en enda hel natts sömn. Men ändå.

Vårflod i Tevån.

DSC00616

Kossorna har fått komma ut i stora hagen som går runt oss och det är massor med små kalvar. Dock är de lite fega ännu så ömsom stod de och våldsfunderade på vad jag var för nåt och ömsom så sprang de i vild panik.

DSC00637

Jag minns inte riktigt hur jag kom in på det, men jag följer Magdalena Graafs blogg för att jag tycker hon skriver så fruktansvärt roligt och fullkomligt ärligt vad det än gäller, så det lär ju varit därför. I alla fall, så kom jag att tänka på hur det var när jag växte upp och när jag precis flyttat till stan, 16 år gammal på forntiden, för att börja gymnasiet. Allt var nytt, alla människor var nya förutom ett par från klassen här i Funäs, jag hade varit i stan ungefär 1 gång per år tror jag innan dess, Innan jag flyttade hade jag ett obefintligt intresse för både kläder och smink, sånt gjorde man inte här, på sin höjd maskara när det var disco. Visst, jag började använda foundation på högstadiet, som jag tjuvlånade av mamma i början har jag för mig för jag blev retad för att jag var röd om kinderna hela tiden ”titta Jennie rodnar jämt, äru kär eller, höhöhö!” på moget småpojksmanér. ? Så på sätt och vis så började väl utseendefunderingarna redan då, jag var ju så blyg och tog såklart till mig de orden, innan hade jag inte haft en tanke på eller reflekterat så mycket alls över hur jag såg ut. Jag blev kär för första gången i högstadiet, huvva så jobbigt det var, pojkspolingen var ju dessutom upptagen Men inte då heller funderade jag på hur jag såg ut, det fanns liksom inget ”undrar om han tycker att jag ser fet ut i det här”, eller att jag började sminka mig och fixa frisyren för att han kanske skulle få upp ögonen för mig, det fanns inte i tankebanorna, så jävla skönt det måste varit! Men då visste jag ju inte annat, jag hade inte varit med om annat, ingen sminkade sig, de flesta gick runt i vanliga t-shirtar/collegetröjor och jeans som man kunde köpa på det ljuva 80-90-talet, på gott och ont.

.

Men med alla reklampelare i stan med bikinimodeller som var omöjligt att undvika i alla busskurer och i affärer och vart man än vände blicken så blev självmedvetenheten större och jag började jämföra mig, jag såg folk överallt som såg ut som jag ville se ut, alla hade de något som jag ville ha. I skolan likadant, nästan alla sminkade sig, färgade och fixade håret och hade snygga kläder varje dag, tighta kläder som avslöjade det mesta. Så hade jag aldrig klätt mig. Jag visste inte att man ”skulle” klä sig så som tjej, jag hade alltid bara tagit nåt plagg hemma utan att bry mig speciellt mycket och inte var det det minsta tight eller urringat. Jag var nog väldigt skyddat här hemma på landet, jag minns dock när vi fick parabol och vi hade MTV och VH1 bland annat och jag vet att jag reagerade även på hur alla artister och videos såg ut. Andra året på gymnasiet så utvecklade jag social fobi, jag har säkert haft det liggandes jämt som med ADD:n. Jag ville inte visa mig för folk, jag klarade inte längre att äta lunch i skolrestaurangen, jag levde på godis, jag mådde fruktansvärt dåligt av att tvingas åka buss till och från skolan, allt innebar en enda panikkänsla. Det kändes som alla tittade på mig och tyckte att jag såg konstig ut, gick konstigt, betedde mig konstigt and so on. Jag hade så otroligt mycket föreställningar om vad folk eventuellt tyckte och tänkte om mig. När jag skulle ta körkortet så var jag mer på körskolan och läste teori (på min tid fanns teorin bara att läsa i pärmar inte i någon dator ) än att gå på skolan, det var ju mindre folk där, jag kunde gömma mig.

.

När jag flyttade till Tandsbyn och blev sambo för första gången i slutet på gymnasiet så började jag även jobba på Husqvarna där efter skolan och monterade ihop kapsågar. Även där blev jag bombarderad med idealet om hur man skulle se ut. På tex en arbetsstation så satt en stor plansch med Pamela Anderson i en Baywatchscen rakt framför ögonen på mig, detta var alltså runt 1998. Så skulle man se ut om man skulle duga. Jag såg inte ut så, inte det minsta. Jag krympte mer och mer i självkänsla, för jag tyckte inte att jag dög, vem skulle vilja ha mig, de har mig väl bara i väntan på något bättre. Något ”sånt där” som sticker som en pil rakt in i hjärtat på mig. Internet fanns ju också, det var rätt nytt då, det var svindyrt att surfa, man kunde inte sitta många minuter för då steg telefonräkningen till månen, modemet som ringde upp en anslutning tog ungefär 10 minuter på sig innan det kopplat upp sig mot internet via telefonlinjen och lät samtidigt som en hes kaffebryggare. På löpsedlarna utanför affärerna syntes systrarna Graaf i olika poser med tuttarna uppe vid hakan och blonderat hår, så såg jag heller inte ut, men det var så man skulle se ut. I mitt huvud.

.

Jag mådde så fruktansvärt dåligt över mig själv under så många år, jag såg inget bra. Jag började köpa kläder som besatt bara för att passa in, se ut som de där andra snygga tjejerna som alltid hade allt jag ville ha. Jag började sminka mig mer och mer, jag färgade håret och jag blekte och jag färgade igen och jag blekte. Då kanske jag kan känna mig nöjd. Jag kände mig aldrig nöjd. Köper jag just det här sminket kanske det får mig att se ut som den och den, men jag gjorde ju aldrig det, jag såg bara ut som Jennie Grinde. Samtidigt så slets jag med svårigheterna med min sociala fobi och problemen som ADD medförde, utan att jag förstod att det var det som gjorde mig till den jag är, plus min hörselskada som gör det nästan omöjligt för mig att höra vad som sägs när många pratar samtidigt, när det är bakgrundsljud och TV och radio hör jag oftast aldrig vad som sägs, så jag har känt mig utanför på många olika sätt, utan att jag visste varför jag var som jag var. Jag förstod inte varför jag inte orkade vara social i flera timmar varje dag som alla andra, när jag höll på svimma av trötthet av alla intryck efter en vanlig dag, Jag förstod inte varför inte jag kunde komma ihåg handlingen av en film, varför faktafilmer i skolan aldrig fastnade utan jag svävade iväg i tankarna utom kontroll istället och kände mig stendum.

.

Funderar på om det blev lite av en chock med allt nytt i stan, jag som mest höll till i skogen innan liksom, och därför tog jag åt mig så mycket av allt? Men det är ju inte bara jag som flyttat från ett sådant här ställe till en stad, så jag måste varit extra känslig. Undrar hur jag varit och hur livet sett ut om jag stannat här hemma istället? Funderingar funderingar. Alla år med dåligt mående och försök att hitta mig själv, förstå mig själv, svårt att komma till ro, impulsiviteten som styrt mig hit och dit till både det bättre och det sämre, all packning jag dragit på mig under åren. Alla erfarenheter jag faktiskt fått av att vara jag, hur jag utvecklats och hur jag hamnat här där jag är idag, i en Jennie som jag faktiskt tycker om. ADD-diagnosen fick mig att äntligen förstå mig själv, äntligen förstod jag varför jag är som jag är och varför jag varit som jag varit. Bara att få ett ord som beskriver mig var en enorm lättnad, äntligen visste jag att jag inte var ensam och jag var inte heller speciellt konstig, nåja. Och att det finns hjälp att få för att fungera som en normal människa och det finns strategier som jag själv kan tillgå för att underlätta min vardag. Nu trivs jag bra, jag gillar den jag är och alla självdestruktiva, förvirrade, jobbiga år med ett antal depressioner har ju faktiskt lett mig hit och impulsiviteten fick mig dessutom att komma hem till mitt älskade Ljusnedal igen efter 17 år i stan. Här är jag hemma, här mår jag bra. Och här föddes älskade lilla Linnéa! Jag är så glad över att hon får växa upp på samma plats som mig.

Ja, det var dagens funderingar.

.

Några bilder från förra helgen. Det var ju fantastiskt väder på kvällarna i alla fall. Stina blir helt utom sig av lycka när hon får sällskap ute och blir helt galen, lika Farbror Tilt, de springer runt och jagar varandra och springer uppför träd och ner och så blir de kära och måste mysa med matte en stund och sen sätter det igång igen.

DSC00564 DSC00536

Fantastiskt att vara kattdjur.

DSC00543 DSC00558

Nytt till prinsessan, den randiga från oss och de tv¨å andra från mormor och morfar. Nu går hon så gott som obehindrat, hon började i lördags med att hellre gå än krypa, krypa har ju hittills gått fortare så, och nu gör hon mest inget annat än att gå runt i lägenheten hela dagarna. Vad kul det måste vara! :<3 Och så är nog 4:e tanden på väg, i överkäken denna gång, till vänster om de blivande framtänderna så det blir ett lite skevt bett ett tag.

DSC00583 DSC00587 20160525_180200_27244472915_o

I helgen så blir det lite jobb faktiskt, jag fick frågan om ett litet fotouppdrag på lördag, så det ska bli skoj. Hoppas jag kan leverera bara. Och så ska 30-årsbroderskapet firas på nåt vis samma dag. Vi hade avslutning på kyrkis i onsdags också förresten, lite trökigt. Vi var här i Ljusnedal på äventyrsholmen, Marianne grillade hamburgare och det gick hästar i hagen som Linnéa tyckte var väldigt spännande, blev väldigt besviken när hon inte fick pipa dem. Och en vovve som fick springa lös var också väldigt fascinerande, hon försökte pipa även den men inte heller den kände sig speciellt lockad till det. Goa lilla tjej. Vi var inte ensamma denna gången, utan hela två föräldrar och två barn var vi och så Marianne då förstås Lite trist är det ju att inte fler kan dyka upp en sån här gång när M ställer i ordning en massa och det är sista gången inför sommaren. Men gott som tusan var det med grillade hamburgare, Linnéa fick också smaka och älskade det! Men det var jättemysigt ändå såklart att sitta där i gräset, höra vårfloden som brusade förbi runt om, solen som sken, småprata lite och bara må gott i ett par timmar. Dock gjorde jag misstaget att dricka en halv mugg kaffe och efter vi kommit hem kom hjärtklappningen som på beställning…. så det är bara att fortsätta hålla mig ifrån det uppenbarligen.

20160525_100733_27204638506_o 20160525_1007280_26963568990_o

20160525_100746_27141674582_o


Avgiftning & Jante 5

DSC00514Inte för att skryta men, min unge är nog den smartaste som finns. One of a kind, underbarn, redan medlem i Mensa och universitetet är klarrt å betarrt. Inte ens ett år och är i utvecklingen som en 13-åring. Hold your hästar! Ptro Ptro! Kanske jag överdriver en mikroskopisk smula, men hon är ändå den mest fantastiska som finns, inifrån och ut. ❤ Det är så otroligt hur mycket hon förstår trots att hon inte ens funnits ett år här i världen utanför magen. Hon utvecklas varje dag med sina färdigheter och sin fantastiska personlighet.

.

<— vingelpelle.

.

Som tex idag så höll jag på packa ihop ett paket som Linnéa ”hjälpt till” att öppna i sovrummet, så kryper hon ut i hallen och blir genast väldigt bekymrad – hon har hittat ett skräp! Och det är minst lika bekymmersamt som när det kommer en droppe vatten på bordet/golvet när hon dricker och hon måste genast få ett papper och torka upp det. Skräp sitter hon och håller fram mot oss i handen så vi ska ta det samtidigt som hon låter förtvivlat ”heeheeehee!!!” Idag sa jag åt henne att hon kunde komma till mig och lägga det i kartongen jag höll på med istället. Men hon kom aldrig utan när jag tittade ut i hallen nästa gång så var hon borta och det var misstänkt tyst. Hittar henne i köket, då har hon öppnat sopskåpet och är i full färd med att slänga det lilla skräpet hon hittat i soppåsen! ? Hon brukar även hjälpa till att plocka upp matrester från golvet och lägga dem på sopskyffeln när jag sopar, hoppas städglädjen håller i sig for ävvah. ?

.

Och ännu en sån där grej som jag blev helt till mig över hände häromdan, vi har en gigantisk fodertunna till katterna i garderoben i hallen och den brukar hon öppna och kolla på katterna som är på tunnan och hon ser ju även när vi fyller på matskålarna där. Så hade vi fått en 12kg-säck med kattmat levererad av postisstackarna som jag bara ställde i hallen. Det var bekymmersamt även det förstås och jag förklarade att det var kattmat och att vi skulle hälla den i den stora hinken i garderoben sen. Då gick hon raka vägen till garderoben och öppnade och försökte få ut tunnan! Alltså, jag tycker det är helt otroligt så mycket de förstår såna här små människor! Det är så fascinerande och fantastiskt att få följa en sån här liten människa i utvecklingen. ❤ en liten en som pratar ett helt annat språk än oss men ändå förstår nästan allt vi säger! Hon förstår verkligen det mesta vi pratar om för det märks ju på henne och hennes kroppsspråk och hon tittar efter saker man frågar efter och gör saker man säger åt henne att göra. Så otroligt. ?

.

Trollunge som plockat ur pappas kalsonger ur garderoben och kör omkring med dem. Eller det var snarare en katt som plockade ur dem ur garderoben och sedan ”städade” Trollungesson upp dem i sin vagn.

DSC00502 DSC00507

Detta är första dagen helt utan kaffe! Det har inte hänt sedan Tutankhamon balsamerades så detta är historiskt. Jag var strategisk i går kväll och kastade alla delar av kaffebryggaren som tål maskindisk och lite till i diskmaskinen så det skulle vara en omöjlighet för mig att råka göra en kopp kaffe, jag förbereder alltid bryggaren kvällen innan så jag bara behöver använda förståndet till en knapptryckning i morgondimman. Det blev en underlig morgon, så länge jag kan minnas har jag druckit kaffe i sängen när jag är ledig, det är min enda drog jag någonsin haft och ritual i livet liksom. Hur gör man när man inte dricker kaffe på morgonen?! Hur gör man när man inte dricker kaffe när man hälsar på folk!? Jag får börja om mitt liv på nytt. Lära gamla katter dansa and so on. Men i alla fall, det har gått förvånansvärt bra, jag fick lite ont i huvet på förmiddagen men inte så farligt ändå. Dock känns det fortfarande som att nåt fattas med dagen.

.

Det bästa med avgiftningen är dock att jag faktiskt inte haft hjärtklappning! Hoppas inte den kommer ikväll heller, för igår kunde jag inte somna på grund av det och det kan ju ha berott på kaffet jag drack hos mamma och pappa på eftermiddagen. Så imorse tog jag 54mg Concerta och ökade på med 18mg klockan 12. Jag har mått väldigt bra idag, känt mig vaken och orkat med det mesta. Jag fick en dipp som vanligt även i eftermiddags dock, men inte alls så djup som jag brukar få. Ska bli intressant att se hur det blir mot kvällen nu. Jag är hemskt torr i munnen, det har jag varit sedan jag började med Concerta, och måste dricka kolsyrat vatten hela tiden för det känns som det blir en äcklig beläggning på tungan och det är bara kolsyra som kan fräsa bort den känslan. Hoppas även det är en biverkning som går över efter ett tag, Jag hoppas dock att jag kommer kunna ta en kopp kaffe i alla fall nån gång ibland när jag fått rätt dos inställd och kroppen vant sig. För det är gott och det är även en social grej, det blir ju krångligt med koffeinfritt också även om jag såklart kan ha det hemma, men det är ju om man är ute och fikar nånstans eller hälsar på folk det blir krångligt med det. Undrar om det ens finns koffeinfritt kaffe att köpa här i byn? Alltså, för att brygga själv. Jag har glömt att kolla.

.

Har hittat fantastiska glassformar som jag fick idag, de har droppskydd så små händer slipper bli så kladdiga. Hade tänkt fylla dem med såna där fruktsmoothies, klämmisar, först och främst och göra glass av, om det blir nån sommarvärme i år?! Och sedan ska jag göra egen glass och ha i, tex den fantastiska Philadelphiaglassen som jag brukar göra i glassmaskinen, kan ju bara bli fantastiskt! Och ballonger till födelsedagen med… *Tadaaaaaa!” …katter på! Jag kommer förresten att hinna fira TVÅ Mors Dag innan Linnéa fyller ett år, lite kul. Min första Mors Dag var dagen efter Linnéa föddes hon föddes lördagen 30:e och Mors Dag var på söndagen den 31:a maj. Och i år är Mors Dag den 29:e maj och Linnéa blir ju då ett år på måndagen efter.

DSC00519 DSC00521


6th sense glossy & drugs 16

En uppdatering om avsaknaden av bra att ha-ämnen i kraniet kanske är på sin plats. Jag har ätit 54mg Concerta nu i 2 veckor ungefär, den riktiga sorten och inte den billiga varianten som jag gnagde i mig först vilken jag tyckte gav 0 effekt plus förlamande illamående, så egentligen har jag knaprat 54mg i en månads tid. Men visst fasen är det lite skillnad nu när jag äter Concerta, förmiddagarna går oftast jättebra, jag vaknar till och kommer igång bra på morgonen, det känns inte som jag behöver uppskjutningskraften av en månraket för att komma igång med dagen. Ofta är det annars på eftermiddagarna och främst kvällarna jag får saker gjorda, om ens nåt blir mer än halvgjort då heller iom att jag påbörjar 7 projekt samtidigt och pendlar mellan dem, lååång startsträcka där. Dock så känner jag tyvärr fortfarande av energidippen som kommer vid 13-14-tiden, jag blir så trött så det flimrar framför ögonen, känns som hela kroppen vibrerar och jag skulle göra allt för att vila, få tystnad, men det kan jag ju inte med Linnéa här hemma och inte heller då jag är på jobbet. Det är bara att försöka bita ihop och sedan tvärdö så fort jag får chansen.

.

Så igår pratade jag med ENP som föreslog att jag skulle öka på med 18mg mitt på dagen för att se hur det funkar, eftersom morgondosen uppenbarligen går ur kroppen redan då. Och jag måste nog även försöka sluta helt med kaffe ??? även fast jag dricker det på morgonen innan medicinen så påverkas jag förmodligen av det ändå genom att jag får hjärtklappning, kaffe ligger kvar ganska länge i kroppen. Jag läste att det kan bli så och att kaffe dessutom kan öka biverkningarna av Concerta. Så jag måste definitivt testa att även skippa morgonkaffet nu (HERREGUD!) och se hur det känns. Det är lite obehagligt med hjärtklappningen såklart och det är ju svårt att slappna av då också, men även så kan det rätt vad det är liksom bubbla innanför skinnet (aaaalien!) på ett märkligt sätt lite varstans runt bröstkorgen, någon som känner igen den känslan? Sedan så sa hon att man kan må lite underligt medan man håller på att ställa in rätt dos, så det kan ju även bero på det, det tar tid för kroppen att anpassa sig till hur man beter sig när man har rätt mängd kemikalier i hjärnan.

.

Mysbyxmode i helgen i världens mest flurtilldragande soffa.

20160515_163927_27070746955_o

Stina håller på tappa vinterpälsen och är smal på vissa ställen och ett enda tuffs på andra och Lille Sej som hemskt gärna vill ut i sin utomhusgård.

DSC00482 DSC00488

Och så dom här typerna, 3 av 4 lurvbollar hos mamma och pappa.

20160518_132821_26996206552_o

Jag äälskar Glossybox limited edition boxar och brukar nästan alltid se till att snappa åt mig en sån när de släpps. Denna månad så fick jag min originalbox gratis dessutom så då var det ju inget att fundera på om jag skulle köpa Mors Dagsboxen eller ej. ?  Det är tur att jag aldrig behöver känna att jag saknar en hjälpande hand numera.

DSC00467 DSC00471

Till rubriken, alltså innehållet är perfekt! Glossybox måste ha ett 6:e sinne:

  • Fransböjare – nog för att jag fick en sådan med förra boxen, men den rent ut sagt sög, nyps i skinnet och fransarna blir som en torr rosenbuske och spretar åt olika håll och böjen blir framme vid topparna typ om jag ska undvika att böja även skinnet så jag undviker oftast att idka självplågeri med den. Denna är fantastisk! Det är näst intill omöjligt att knipsa av sig skinnet med den, perfekt formad för mina ögon och så har den sammetsskaft. ?
  • Maskara – Jag konstaterade häromdagen att min nuvarande börjar klumpa sig och snart är skräp, funkar dock ett litet tag till efter en droppe vatten i flaskan.?
  • DD Cream för håret – mitt fantastiska Maria Nila-värmeskydd/leave in-balsam räcker till högst en hårtvätt till och denna ska förutom att den är vårdande bl.a funka som leave in-balsam, värmeskyddande och hålla frisyren längre. Purrfect!
  • Lip & cheek-stain – jag har fastnat för dessa efter att alltid ha ratat dem och gett bort eller kastat när jag fått dem förr. Ända tills jag fick ett prov på Benefits Benetint i en box och blev helsåld, förvisso i samma veva som jag bestämde mig för att dra ner på puderprodukter så det kan ju bero på det, provflaskan är snart slut och ni förstår ju paniken över det. Hur överlever man? ? Benetint har en perfekt röd färg för mig tycker jag och jag kör den både som rouge och på läpparna. Denna är mer rosa, ger en lite mer vinterfrostig färg på kinderna tycker jag. Är superhärlig att applicera, behövs bara en dutt med applikatorn på varje kind och den smälter in fint och den har ett svagt fint skimmer. Dock är den tyvärr väääldigt starkt parfymerad och ingen färg jag trivs med på läpparna.
  • Ögonbrynskit – Jag har svurit över mitt lääänge nu, vaxet är slut och själva färgen i paletten så gott som vägrar fastna på penseln hur mycket och i hur våldsamt raseri jag än gnuggar av någon anledning, så ännu en fullträff! Denna är gigantisk, rätt bra pigment dessutom och kan användas lika bra på ögonen också. ? dock är som oftast inte penseln så mycket för världen, de pratar dessutom om en vinklad och en spolformad i beskrivningen, båda ändarna på den som följde med min palett är snedställda? Följer även med en liten pincett som jag inte testat ännu.
  • Läppstift, det var enda grejen som jag inte wowade över, jag använder inte läppstift. Det är för kladdigt, för mycket färg, försvinner på en gång, föredrar läppenna, jag trivas icke och detta är en riktigt röd färg, ljust röd färg. Så om nån känner sig lockad att adoptera det så är det bara att hojta, it’s free!
  • DSC00489

DSC00495 DSC00493


Skitkalas & kalaskul 4

Stackars lille Lillsitas har magsjuka Ända sedan i torsdags har det bara sprutat en härlig sörja ur lillrôvven flera gånger per dag både i blöjan och pottan. Kan inte tänka mig annat än att det är pannkakan och banangrädden hon fick till middag i onsdags och till lunch i torsdags som är boven, för mycket mjölk, mjöl och grädde för nya lilla magen förmodligen då det var första gången hon fick äta en riktig portion med just pannkaka. Men att det ska hålla på så länge!? Fjärde dagen nu ju, eller är det riktig magsjuka, eller nåt annat? Förstår inte vad det ska bero på annars. Men igår fick hon lite blåbär- och äppelpuré och idag ska ni veta att det skitits, SVART skit, som ser ut som skit ska. For your information liksom. Så om det gick över av sig själv eller om det var blåbären som gjorde det förtäljer icke historien. Älskade lilla tjej.

DSC00396

Bus med pappa

DSC00399 DSC00393

Tog en promenad med nya kameran i lördags kväll, bara för att testa den och lära känna den. Men alltså, jag har kört på endast manuella inställningar på min systemkamera sedan 2009, i 7 år, så nu är jag helt väck när det kommer till alla dessa förinställda autolägen som man kan välja mellan på denna. Jag hade tänkt att undvika att hålla på ställa in manuellt på denna, det går ju det med om man vill, och ha den som en lättillgänglig snabbfotokamera att dokumentera vardagen med till största del. Jah bah fatta ingenting. Det finns såååå många lägen att välja, så det tar nog ett tag innan jag testat mig fram till det jag gillar bäst som jag kan ha den inställd på större delen av tiden. Fokusinställingarna är dessutom knepiga, jag fattar inte riktigt, ibland kan man fokusera manuellt och ibland gör kameran det helt själv och bestämmer vad som ska fokuseras på, störigt. Ska jag verkligen behöva ta fram instruktionsboken? Va va va va?! Reheheheally!? Jag älskar däremot hur snabbt, smidigt och enkelt det går att överföra bilder från kameran till mobilen via Wifi, när jag väl läste instruktionerna hur man skulle göra efter att ha svurit mig blå över varför jag inte fick till det i en timme, jag behövde bara ladda hem en app så gick det smärtfritt. Lika enkelt och snabbt är det att föra över dem till datorn, dock med sladd, och programmet man använder till importen är awsome! Det delar upp bilderna efter datum och man kan lätt öppna dem direkt därifrån till Photoshop om man vill redigera och sedan bara dra dem direkt från importprogrammet och till bloggen utan att behöva leta upp dem i nån mapp som man sparade ner de redigerade bilderna i men inte använde hjärnan till att registrera vart på datorn de hamnade. Phu.

.

Jag gick i alla fall till Tefsjön och höll på frysa sönder fingrarna till molekyler. Och där var det massor med svanar, jag har aldrig sett så många på samma gång, 13 stycken! Och på iskanten så satt det en massa mindre fåglar med röda/orangea bröst. Just där och då skulle jag haft systemkameran så jag kommit lite närmare. Typischkt.

DSC00423

DSC00433 DSC00424

Mamma och pappa kom förbi i fredags med en present, LInnéa hade ju sin allra första namnsdag! Ett litet kit till födelsedagskalaset. Och så jämförde dom foppatoffelstorlekar. Pappas storlek 47(!) jämfört med mammas 36(37?):or och Linnéas 24:or som dock är för stora. Hon har bara 21 än så länge.

DSC00370 DSC00358

Farbror Tilt hjälper matte blogga. – Och den fina orkidéen jag fick av Emil för 1,5 månader sen som fortfarande har alla blommor kvar?! Hur är det möjligt?!

DSC00367 DSC00355

I lördags for vi och hälsade på bror och Sanna för första gången sedan 1300-talet och såklart blivande kusin Ojsan som kan tänkas kravla ut vilken dag som helst nu egentligen. Jag fick presenter! Nyfunna favoriten, den flytande bronzern Dew the Hoola från Benefit och en ansiktsmask, tack! Linnéa fann sin plats direkt och testkörde Ojsans blivande säng och leksaker och recenserade för morbror sin.

DSC00446 20160514_132129

Och så har vi fått tag på en vagn att ha på dagis sen, när nu den dagen kommer…. en Emmaljunga Classic med mycket plats att ligga på, skönt gung i den och en mjuk madrass var det med. Fick även med ett parasoll som passar perfekt till vagnen hon har nu, så bra då det jag köpte ifjol fäller ner sig på halvstång om en knott flyger förbi. Fick även med lite sandleksaker till den dagen hon har en sandlåda, hoppas hon kan få en i sommar redan. Och allt var GRATIS! Folk är så himla givmilda.

.

Och så slog jag på stort och gjorde egna köttbullar för första gången i mitt liv tror jag, så att Linnéa skulle kunna äta samma som oss. Tyvärr var det nog ett misstag då de tydligen var så goda så att köpeköttbullar hotades att bli ratade. Hade i ägg, grädde och lite pofiber istället för ströbröd, salt och peppar. Jag gjorde miniminiköttbullar till henne, innan jag tillsatte salt i smeten, som jag kokade i vatten först och sedan i en skvätt grädde med svartpeppar och basilika. Hon älskade dem! Så kul! Och hon älskar att kunna äta själv också.

.

Lägg märke till nästan-blåögat på kinden Nu börjas det, hakan fick sig en törn i helgen då hon hackade den mot klösträdet på nåt vänster så hon har ett styggt sår där och idag snubblade hon ståendes på knä med nån slags vinkelvolt och slog sig mot hyllan under soffbordet. Hon är i alla fall helt otroligt duktig på att klättra ner från soffan och sängen nu, kryper baklänges över kanten eller lägger sig på sidan och sträcker ner ena benet tills hon når golvet. Så jag känner mig näääästan lugn över att förhoppningsvis slippa se/höra när hon gör en djuphavsdykning med huvet först. Pruttunge.

DSC00448 DSC00465


Ensamhet 32

Sånt som kan störa mig så jag nästan går upp i ånga och transformeras till ett åskmoln är när företag är långsamma på att skicka varor. Det finns många företag som skickar samma dag som man lägger beställningen, medan andra av rent jävelskap väntar flera dagar. Jag trodde att att en så liten simpel sak som ett minneskort skulle gå att få på ett par dar. Nä men inte det… så nu har jag väntat tre fjärdedelars evighet på att få testa min nya kamera! Ni förstår ju frustrationen med ett tålamod som inte är av denna värld. ? NetOnNet står inte som högsta prioritet nästa gång jag ska beställa något liknande, det är ett som är säkert.

.

I onsdags så tillbringade vi Kyrkistimmarna vid gamla badplatsen i Funäsdalen. Det var bara jag och Linnéa denna gången, sist var vi ju i alla fall två föräldrar. Linnéa åt upp nästan alla krokar själv, den damen har ingen skam alls i kroppen utan tiggde majskrokar högljutt som om det ej fanns någon morgondag, det hjälpte inte att Marianne hade gömt undan dem i picknickkorgen på min begäran efter krok nummer 7, Linnéa visste allt vart dom fanns och för majskrokar kan man göra vad som helst. ? Marianne hade även köpt munkar för ett helt kompani och så var det bara vi där som fick hugga in på heeela härligheten. Inte nog med att man fick tjata till sig majskrokar på det där stället, det var även elaka barr i sanden så det stacks varje gång hon satte handen utanför filten så det blev grålåt, inte lätt att vara liten. Själv hade jag fullt upp med att se till så hon inte åt uåå all sand, gräs, barr, bark, gamla löv, stenar osv. Hon fick även två leksaker, en liten rosa plastbåt och en sandform i form av en båt av Marianne som hon. själv valde. Så snällt. ?

.

Det är en hel del is kvar på Funäsdalssjön och snö i fjällen, men men, det är ju bara sommar mellan juli-augusti så.

2016-05-11-01.28.47-1.jpg.jpg 2016-05-11-01.28.48-1.jpg.jpg

Emil spelade gitarr för solnedgången en fin kväll – Och Linnéas nya spegel är upphängd till linslusens stora förtjusning, här är ryggsäcken jag vann till henne också på en Instagramtävling hos SweetMini!

2016-05-10-11.10.12-1.jpg.jpg 20160510_143407_26327750433_o

Ibland kan jag känna mig ensam, ibland kan jag känna den där längtan efter att ha ett helt gäng med kompisar att hänga med, att alltid ha nån som är villig att umgås vad det än må vara, på tu man hand eller med hela gänget. Å andra sidan har jag aldrig haft behov av en massa människor runt mig och tycker ofta att det är jobbigt med för mycket liv och rörelse, jag trivs bra med mig själv och jag trivs bra med att vara hemma eller att strosa i skogen/fjällen i tystnad. Familjen och övrig släkt och kollegor och de kunder jag kör räcker oftast gott och väl för mig och mitt lilla sociala behov. Jag har absolut inga problem med att vara ensam, jag skulle mycket väl kunna bo i en stuga mitt ute i ingenstans. Men ibland slår den där känslan mig ändå. Jag har vänner, få men otroligt bra vänner som jag kan prata om allt med, som är precis som jag.

När jag flyttade hem efter 17 år i stan så försökte jag sporadiskt ta lite kontakt med folk, men det är uppenbarligen svårt att komma in som ”ny” i befintliga grupper i en liten by, speciellt om man är som jag och är lite blyg och inte vågar ta för mig och skapa kontakter som ”alla andra” verkar vara, som det känns. Jag önskar att jag var mer framåt bland folk, att jag vågade visa att jag är intresserad av vänskap och umgänge. Jag kan bli lite avundsjuk och ledsen ibland när jag ser/hör gäng med vänner åka på en skid-, skoter- eller vandringstur eller bara träffas över en middag hemma hos nån och mysa på, träffa såna med barn i Linnéas ålder så hon får träffa andra även utanför kyrkis, eller bara ta en kaffe eller hänga hemma på gräsmattan och snacka skit eller hålla käft.

Samtidigt så är jag inte sån att jag behöver det sociala i speciellt hög grad, jag trivs som sagt bra själv i hemmets lugna vrå och min låga energidepå räcker ofta inte till så mycket mer än att klara dagen heller, speciellt inte när jag jobbar, så det är ju inte ofta jag känner behovet av att umgås med folk som sagt. Men ibland kommer den där längtan. Det känns tråkigt att det ska vara så svårt, jag har försökt på mitt sätt men det funkade inte och jag önskar att jag var mer rättfram i att ta kontakt. Jag märker att många inflyttade kommer in i kompisgrupper, och jag undrar hur, men förmodligen för att de jobbat som säsongare i skidbackar, krogar, affärer osv och träffar många andra människor automatiskt, både bybor och andra säsongare.

Därför kan jag ibland längta tillbaka till stan, jag bodde ju där i 17 år från att jag var 16 år så det är ju såklart där de flesta av mina vänner och bekanta finns, men jag vill ju inte bo där, det är ju detta som är hemma, mitt paradis. Och det byter jag inte mot nåt. ? Nu har jag ju dessutom Linnéa som fyller mina dagar gott och väl. Det är säkert för att jag inte jobbat på så länge, träffar kollegorna väldigt sällan och kunderna inte alls förstås, alla de där som kan tjata och prata hål i huvet på mig vissa dagar. Oftast längtar jag inte alls efter allt detta, det finns inte ens i tankarna liksom, eftersom jag är och förblir en ensamvarg. Men ibland, som sagt, ett fåtal dagar per år önskar jag mig ett stort vänskapsgäng.


Vinster, redheads & kameraköp 10

Tänk att ibland vinner man faktiskt sådana där Instagramtävlingar! Så jäkla kul då det ofta är så himla enkelt att tävla också. Förra och första gången jag vann en sån tävling var förra påsken då jag fick ett påskägg från Glossybox Instagram fyllt med smink. ? Och nu har jag vunnit en liten rosa ryggsäck till Linnéa från Sweetmini! Blir ju perfekt till förskolestarten, vilken jag egentligen vill förtränga. ?
.

Mamma och pappa kom förbi igår kväll med en pekbok med massa djur i och en liten spegel. Linnéa älskar att försöka ta på sig alla mössor och kepsar som ligger på hatthyllan själv och sen kolla hur hon ser ut i spegeln. ? Hon kämpar även på med att prova alla hårband och hårspännen hon har, med skiftande resultat som syns på bilden med hårbandet här nere. ? Ska sätta den under hallspegeln så hon kan stå/sitta på golvet istället och beundra sig själv, en 10.5 kilos minimänniska är inte lätt att kånka runt på längre, hello puckelrygg, och att prova outfits det tar tid det ska ni veta. ? Hon har lärt sig göra slängpuss nu också. ? Och vet vart ögon, öron, mun och näsa är.

20160506_165238_26279496583_o 20160507_103744_26797278491_o

Pekboken & spegeln. – Farbror Tilt fann en pälsfäckt säng på lammskinnet i Linnéas vagn. ?

2016-05-08-07.21.25-1.jpg.jpg 2016-05-08-07.21.26-1.jpg.jpg

Och så håller jag på terrorisera mitt hår igen… Jag som så stort för nån månad sen skulle spara ut min naturliga färg, låta hårstackarn vila yadda yadda… Hur kunde jag tro på en så tokig idé?! Jag hällde i en röd färg för några veckor sedan, som det knappt blev skillnad av då den mörkblonda jag hade i innan och trodde jag skulle bli the old me i blev i det närmaste svart, en gråbrundassig stygg otrivsam färg. Så nu jävlar köpte jag en förpackning blondering och slingade lite på måfå över kraniet, med detta resultat:

20160507_141141_26261986734_o 20160507_143957_26262327904_o

Sen i med en röd färg på det. Men blekningen blev för… effektiv… så det blev för ljust för min smak, trivs inte våldsbra i detta, så jag måste inhandla en (eller fem?) förpackning  annan rödfärg som är lite mörkare och kasta i innan jag är klar. Vilket härligt inlägg, med mest en massa bilder på mig själv. Jag var tvungen att fixa håret efter den där terrorattacken, för det såg annars ut som en gammal enbuske träffad av en landmina. När det är såhär så ser mitt egna hår ut att vara gaaanska mycket hår (allt är relativt), annars kan man likna det vid en nertrampad trasmatta där trasorna sticker ut lite här och där och ett och annat råttätet hål. Jag har som tur är bestämt mig för att unna mig ett frisörbesök när skatteåterbäringen kommer. Om de rekommenderar en peruk därefter så må det vara hänt då.

20160507_163457_26776003192_o 20160507_162310_26596429760_o

Äntligen har jag skaffat mig en bra (förhoppningsvis) kompaktkamera också! Som jag längtat! Fann en begagnad knappt använd på annons här i byn så jag var ju tvungen att slå till för att inte gå miste om den chansen. 1.5 års garanti kvar och 1000:- billigare än när den var ny och Emil sponsrade dessutom med en slant som tidigare morsdagspresent. ? Det är en systemkamera i kompaktkamerafodral kan man säga, objektivet går att byta ut nämligen, det som sitter på nu är ett 16-50mm. Dock följde det inre med nåt minneskort så jag hoppas NetOnNet har utomjordiskt snabba leveranstider så jag får testa den innan mitt obefintliga tålamod tar kål på mig. ? dessutom är skärmen vridbar i 180 grader, vilket gör att man kan ta aaaamazing selfies, som ni kan se här nedan. ?
.
När jag shoppat kameran så drog jag upp till Ruvallen en snabbis för att hälsa på mamma och pappa som var där och mådde gott och solade. Det är bra mycket mer snö kvar där än nere på byn. Själv travade jag genom snön med sandaler. ?
2016-05-08-07.16.34-1.jpg.jpg 2016-05-08-07.19.39-1.jpg.jpg


Avgiftning 15

Jag har insett att jag förmodligen måste avgifta mig själv om detta ska kunna fortsätta. Tanken slog mig i helgen när vi hade varit hos svärmor och jag åter fick en så obehaglig känsla i kroppen, som att hjärtat och blodet rusar och jag känner mig yr och orkeslös. Så jag kontaktade min vän Google vilken berättade för mig via flera olika länkar att koffein kan förstärka eventuella bieffekter av Concerta! Spot on! De dagar jag druckit mer än min morgonspann med kaffe, vilken jag häller i mig 1-1,5h innan jag tar Concerta, så har jag fått samma reaktion! Så nu måste jag testa om det verkligen är så och helt enkelt undvika kaffe efter jag tagit dem. Morgonkaffet, mitt livselixir oh sweet lord thank you for this blessed drug, är jag icke redo att ge upp riktigt ännu. ? men det är ju sååå gott!

.

Är ni medlemmar på Bonusbay förresten? Kom på att jag skulle tipsa om det igen nu när jag drog iväg en beställning från Nelly via dem häromdan. Där man får bonus på köp man gör via de butiker som är reggade hos dem? Det är ju svinbra tycker jag, finns massor av butiker att välja mellan också. Så man går helt enkelt in på Bonusbay och reggar sig där, trooor man får en välkomstbonus dessutom direkt! Jag fick iaf 100:- i bonus när jag reggade mig för ett tag sedan. Sedan söker man upp butiken man vill handla från på Bonusbays hemsida alltså och klickar på länken till vald butik där för att köpet ska registreras. Man får olika procent beroende på butik, Eleven ger tex hela 10% tillbaka.
.
Emil börjar bli riktigt snabb med kameran nu. Linnéa och jag tullade på golvet och sen tog hon helt sonika och kröp med alla kroppsdelar rakt över min strupe. Därav ser det ut som jag är på gång att strypa mig själv. ?

20160506_080510.jpg20160506_080441.jpg

Innehåller annonslänkar


Snabba psykopater 6

Eller, neuropsykiatriker. Jag pratade med min kontakt på ENP i fredags eftermiddag, strax före 17 och på måndag morgon hade jag receptet på 54mg Concerta! Impregnerande! Så innan Apoteket här i byn ens hade öppnat för dagen så ringde jag (och de svarade till och med!) och bad dem beställa hem Concerta, så den hämtade jag ut i tisdags. Självklart så kunde jag inte hålla mig från att ta första tabletten samma dag, tålamodet är således än så länge oförändrat grejen var att jag inte var hemma förrän 13:30 och en amöba hade kunnat förutspå hur oerhört oklokt beslut det skulle visa sig vara att ta en sån slags medicin och i den dosen den tiden på dygnet.

.

Så, jag var så jävla klarvaken som jag aldrig någonsin varit när klockan var mitt i natten, jag låg där i mörkret när klockan passerade midnatt med ett par vitt uppspärrade ögon som vägrade hålla sig stängda någon längre stund. Och det känns som att jag låg där till klockan 2 i alla fall innan jag kände mig redo för natten, lagom till Linnéa Rotorbladsson kom kravlande upp i sängen och av döma av snurrandet och sparkandet och skallandet på sin mamma som följde därefter gjorde sig redo för en uppstigning med sin helikopterkropp. Så att eh, sömnen den natten var ju sisådär.

.

Dock kan jag känna att jag får en svacka på eftermiddagen/kvällen ännu, men inte alls i samma förlamande styrka som innan medicinering/eller med Metylphenidate Sandoz. Men jag funderar på om jag kanske ändå skulle behöva en påfyllning av en lägre dos mitt på dagen kanske för att det ska bli optimalt. Får kolla med ENP nästa gång. Men, jag mår inte illa längre! Så.Jäkla.Skönt! Så det var Sandoz som orsakade det utan nån inverkan från nåt annat, mat tex, skönt det. Hade aldrig stått ut att bli sådär varenda dag mycket längre till, så illamående och helt orkeslös, plus noll och ingen effekt av medicinen. Började tappa hoppet litegrann där då jag knappt kände nån skillnad trots att dosen ökades, men med Concerta kan jag faktiskt känna positiva effekter och Emil sa redan första dagen att det var skillnad på mig.

.

Vi imorse innan vi drog till kärmora för att spana in hennes nya lägenhet. Sist vi var där så var det mitt i flyttkaoset, men Linnéas favoritmänniska tillika gudmor/faster och hennes Aviel var ju där då och det var ju det viktigaste. Linnéa är fortfarande så kär i sin faster trots att de ses så sällan, det var hon som fick det första riktigt långa och lyckliga leendet från Linnéa. Så fantastiskt att se. – Linnéas min på högra kortet, haha! xD

20160505_094825_26828077575_o 20160505_094922_26222750544_o

Innan medicinuthämtningen så var vi på BVC, mamma följde med denna gången. Och lille storsitas har ökat nästan ett kilo sedan förra månaden, från 9,44 till 10,36kg och skjutit iväg ännu 2cm på längden till 76cm. Hon växer som hon ska och följer alla sina kurvor perfekt, så för lite mat behöver jag inte oroa mig för att hon får i alla fall. Skönt!

.

Igår eftermiddag så satt vi ute i kattgården jättelänge tillsammans med en lycklig Lille Sej.

20160504_140612_26810329315_o 20160504_141319_26717330932_o

Igår var det kyrkis igen också, men denna gången var vi nere på Risnäset då de påbörjat att renovera en (troligtvis) fuktskada på församlingshemmet. Det var bara vi, Marianne som har hand om det och en mamma till, vars lille 4.5-månaders låg och sov i vagnen hela tiden. Linnéa tyckte det var jättespännande att vara i sanden där nere på lekplatsen, den var god att äta också förstås… undrar hur mycket grus som hamnade i lillmagen egentligen. Vi gungade lite i såna där gungdjur(?!) och en sån där babysitsgunga på gungställningen som var jättekul! Så efter det så drog vi på Coop och köpte en minihink och små trädgårdsredskap så vi har till nästa gång det blir nåt sånt där.

.

Hon blev trött redan efter en timme där nere och visade att hon ville upp i vagnen. Så vi gav upp vid 11 och efter att vi varit på Coop så somnade hon i vagnen nästan direkt, lille vän. Så det fick bli en rundtur på byn i närmare en timme i det fantastiska vädret innan hon vaknade till och vi åkte hemåt. VÅR! – Kyrkan som ligger så fint under Funäsdalsberget.

20160504_115314_26785018246_o 20160504_114918_26785016606_o

Muséet och Fornminnesparken.

20160504_115544_26809003915_o

20160504_115643_26742237971_o

20160504_115826_26204354174_o

Inger & Conny kom förbi i tisdags, efter en skidtur på Flatruet, med en tidig födelsedagspresent till Linnéa. Så jäkla gullig! Denna här har ju liksom inget val, katter och Musse Pigg är vad livet går ut på, precis som för mamma. Som det ser ut nu, kan jag passa på att skriva medan jag kommer ihåg det, är att förmodligen så kommer vi fira Linnéa helgen den 4-5:e juni då brodern fyller 30 på lördagen helgen innan och Linnéa på måndagen det. Kan tänkas det finns trötta människor i omlopp den helgen så det är lika bra att skjuta på Linnéas dag några dagar. Det går ju än så länge innan hon är medveten om detta fruktansvärda att flytta sin födelsedag.

20160503_184501_26771050206_o 20160504_082618_26201641184_o

Finast! – Linnéa fyllde 11 månader i lördags och fick en blombukett av pappa. – Trött liten tjej.

20160502_102728_26494986470_o 20160430_192618_26460202880_o 20160502_104103_26767684435_o

Lille Sej tog sin första fågel, en rödhake. Men jag tror den slapp undan! Tilt provkör Linnás vagn.

20160501_084900_26718416656_o 20160430_194458_26707213966_o

20160501_191248_26149928473_o