Tag Archives : Bebiskläder


Hästskräck, sätertur & ny titulering 6

Först och främst så måste jag ju berätta att jag blivit faster! Fast det vet nog alla vid det här laget. Vad konstigt det känns, ännu konstigare känns det att min lillebror numera är pappa, ett år efter att jag blev mamma. Hur knäppt som helst. En liten Alexander var det som tittade ut inatt sent omsider, sådär 17 dagar över tiden. En riktigt envis en som hellre ville stanna i mamma Sannas mage.

.

Igårkväll sprang vi ner till Sandra för hon hade hästarna i hästfinkan här, så Linnéa skulle få träffa hästar på nära håll. De var nog större än hon hade väntat sig för ögonen blev som tefat och hon vågade inte riktigt känna på dem. Plötsligt så gnäggar/frustar ena hästen till jättehögt och Linnéa höll på flyga ur famnen på mig, hon blev helt skräckslagen och började gråta helt förtvivlat, huvva. Men efter att de åkt iväg och vi satte oss uppe på gården igen så pekade hon och tittade flera gånger och undrade vart de tagit vägen, så de var kanske inte så farliga efter chocken lagt sig. Så vi ska väl ge dem några försök till.

Linnèas födelsedag drar ut på tiden den med, i går kom Iris och Christer förbi med fina presenter då de var bortresta då hon hade sitt kalas. Jättefin klänning, en pekbok och en telefon. Tack! Och senare på kvällen fick vi leverans av två gigantiska påsar med begagnade kläder helt gratis! Så himla snällt, för det behövs alltid nåt.

DSC01186 20160705_092047_28021698271_o

Tog och gick, en för mig, ny väg till Lillvallen idag. Emil och Linnea for till farfar och hälsade på så då passade jag på att frilufta mig lite, jag har inte varit till fjälls sen Linnéa kom. Tänkte att fyrhjulingvägen som går från strax ovanför Ruvallen och till Buhrvallen/Ånnfjällsvallen skulle vara lättare att gå med en Linnéa på ryggen, där det finns en bro över ån, än att klättra upp den vanliga vägen som går rätt upp första biten, alternativt att vada över Ormån nedanför Ruvallen vilket inte känns sådär helt säkert. De tre fäbodvallarna ligger nästan i linje med varandra. Men det var en jäkla tur att jag testade vägen utan 11-12 kilo miniatyr på ryggen först, för det skulle jag aldrig ha orkat! Så det får helt enkelt bli att vada över Ormån när/om det är lågt vatten i vadet om Linnéa ska kunna följa med när hon är såhär liten. Sen efterlyser jag ett stycke kondis?! Några muskler på väl valda ställen!? Lungor!? Jag har ju rört mig, ytterst lite, på plan mark i 1,5 års tid. Jag tog dessutom en genväg dit och en senväg hem då jag var osäker på vart jag skulle gå, hade föredragit att jag gjort tvärtom.

.

Ormån och Anåfjället

DSC01188

Buhrvallen/Ånnfjällsvallen, utsikt mot Ljusnedal.

DSC01199

Funäsdalsberget skymtas till vänster.

DSC01202

4-vägskorsning.

DSC01208

Lillvallen och Gråtstöten. Farmor och farfars fäbodvall, där jag var massor när jag var liten.

DSC01215

DSC01222

DSC01224

DSC01225

Minnen. Farfars, farmors, pappas, fasters m.fl initialer inristade på trädstammarna längs stigen för länge sedan.

DSC01210 DSC01231 DSC01236

På bänkstenen vid flaggstången – Ejnar (farfar) & Karl 1936.

DSC01226

Det var sååå skönt att få komma ut och röra på kroppen lite äntligen, i skogen och i fjällen. Längtar tills Linnéa blir såpass gammal så hon kan gå själv på såna här utflykter. Hoppas att jag kan få komma iväg på i alla fall en dagsutflykt till Anåro också i sommar.


Midsommarafton i Ljusnedal 4

DSC00921 copy

Linnéas andra Midsommarafton. Vi gick ner på Bruksområdet som traditionen är, lite sent ute var vi då mat- och sovklockan inte alltid timear resten av världen, så stången var redan rest när vi kom ner. Det spelades musik och det dansades runt stången, nästa år är det Linnéas tur att dansa Små Grodorna. Köpte ankor till ankracet och fikade på nyöppnade Storhagen Gårdsbutik & Café i Gamla Prästgården som hade kak- och tårtbuffé dagen till ära. Mums! Det såldes kolbulle och korv och det var ponnyridning och mjölkkrukekastning Linnéa hälsade på skräckslagna kaniner och såg får och hästar och träffade flera hundar av olika storlek som hon fick klappa på, så kul för henne som tycker så mycket om djur. Farmor hade med sig picknickfilt så vi satt på gräset och Linnéa fick sin första korv med bröd. Det var så väldigt mycket folk! Och uppehåll i vädret, om än mulet. Så kul! Dock orkade inte Linnéa med att stanna över prisutdelningen på ankracet m.m så vi vet inte hur det gått än.

DSC00919 copy DSC00926 copy

DSC00923 copy

(update! höll på glömma den här fantastiska bilden) Jag undrar vad dom håller på med här?

DSC00937

Gamla Prästgården där nyöppnade Storhagen Gårdsbutik & Café ligger. Här hade mamma café en gång i tiden också. Det är så roligt att de vågar satsa här i byn.

DSC00927

Spatserarn som inte kunde sitta still när vi fikade. Kaninerna var lite uppjagade av allt spring och skrik  så de låg mest och tryckte i boet, vi får gå hit en lugnare dag istället och titta ordentligt. Och fåren låg och gömde sig i höggräset.

DSC00931 DSC00933 DSC00936

Mjölkkrukekastning på avstånd. Bilderna är en aning dimmiga eftersom jag upptäckte när vi nästan var hemma att det var spår efter misstänkta klåfingrar på linsen.

DSC00939

Ankorna på väg i mål.

DSC00944

DSC00949

DSC00946 copy

De Alldelessnartblivandeföräldrarna aka bror och Sanna. Och Svärmor och Inger S.

DSC00941 copy

Dimmig närbild

DSC00941 copy2

Svängde förbi mamma och pappa en snabbis innan vi gick hem.

DSC00951 DSC00952 copy

Stina och jag på bron imorse. Och de andra Midsommarfirarna i kattgården.

20160624_113843_27261533333_o 20160624_113940_27772249122_o DSC00956


Linnéa 1 år! 16

Åh vad jag ligger efter nu när vi inte haft internet och jag bara har ett par timmar varje kväll att hinna nåt på. Här kommer i alla fall en bildbomb från Linnéas första födelsedagsfirande.

.

Stort TACK till alla som varit med och firat vår älskade Linnéa på hennes första födelsedag på olika sätt. Genom kort, hälsningar och presenter! Hon fick en fantastisk första födelsedag.

.

På födelsedagen, som var en måndag, så fick hon öppna paket från oss på kvällen när Emil kommit hem och senare kom även mormor och morfar med paket från dem och från Pia. Hon är ju så fascinerad av papper och river av små små bitar av presentpapperet när hon ska öppna paketen och så ger hon dem till oss så vi ska kasta skräpet. xD Och så fort hon får något nytt, speciellt kläder, så ska hon absolut prova det direkt!

27374059725_c8b0082af1_o DSC00678

27303586091_cc4ba26439_o 27276392622_8e763b4249_o 26766524344_c34e8a3b00_o

Undrar om det finns nån mer som blir så lycklig av att få städgrejor?

26766548474_6a70669c6c_o 27303594461_7c627aa17b_o 26766543394_c3ca864386_o

Hon öppnade även paket från farmor och faster helgen innan födelsedagen, medan faster var här i byn, då hon inte kunde vara med på kalaset. Och så fick hon en present från gammelfaster Inger och Conny för ett bra tag sedan då de inte heller visste om de kunde komma på kalaset.

DSC00662 20160504_082618_26201641184_o

DSC00658 20160527_175403_26680434144_o

Helgen efter, den 5:e juni så hade hon då sitt första födelsedagskalas. Jag bakade två tårtor för jag tänkte att hon skulle få äta av en hon också dagen till ära, med drottningsylt och banan i och jordgubbar och grädde ovanpå. Men det var då ingenting att ha! Hon åt några jordgubbar och grädde sen blev det majskrokar och riktig mat på självaste födelsedagen. Vi blåste ballonger och serpentiner och pyntade hejvilt, men ballongerna var väldigt bekymmersamma, det är nästan så hon är lite rädd för dem. Hon verkar vara rädd för stora bollar (badbollar tex) överlag av nån outgrundlig anledning. Vi bestämde en tid för kalaset, mellan 11-14, men det drog ändå över tiden med en halvtimme och Linnéa var sååå trött redan innan det var över. Men hon älskar ju uppmärksamheten och jag tror hon tyckte det var ett roligt spektakel att fylla år faktiskt! Så många som kom för att fira just henne, så många nya fina bra presenter.

Världens finaste födelsedagsprinsessa innan kalaset

DSC00825 DSC00832 DSC00826

DSC00835 DSC00838

DSC00845 DSC00840

DSC00849 DSC00853

DSC00862

DSC00858 DSC00861

DSC00860

DSC00820 DSC00815

Bättre bilder på alla fina saker hon fått: Plus att hon fick pengar insatta på sina fonder och ett stort bidrag till bilbarnstolen vi köpte i vintras.

presenter collage

27901602331_cb42f6b835_o DSC01186

Lille Sej och jag satt sent kvällen innan kalaset och förberedde tårtorna. Jag fick mycket god och flurig hjälp. 

20160604_222942_27583993626_o 20160604_222940_27007402604_o


Utseendefixering, tonårsförvirring & Pamela A & Graaf-ideal 21

Åh jag har varit så dålig på att hänga med på slutet, i bloggar och Instagram och annat hej kom och hjälp mig -sociala media bla bla bla. Jag känner mig på nåt sätt kass när jag inte hinner med att kommentera/gilla eller ens ser alla inlägg som mina vänner gör, på slutet har jag stresscrollat Instagram endast på kvällen när jag lagt mig, lika med resten så jag missar massor. Men det har varit lite småjobbigt med att ställa in medicinen nu, jag har ju tagit 54mg på morgonen och sedan 18mg till lunch, vilket gjort att jag förvisso kunnat skjuta fram dippen ett par timmar men blivit ännu tröttare och energilös efter medicinen gått ur mot vad jag var innan, vet inte om det beror på att det är den billigare varianten jag tar vid lunch. Hoppas få Concerta till veckan även på den dosen. Igår var jag i alla fall ute och tog en promenad till Tefsjön för att rensa kraniet och röra lite på mig. Är så fruktansvärt stel mellan skuldrorna, axlarna och i nacken sedan en vecka tillbaka, värken strålar ända fram till bröstet?! jag har försökt med massage, spikmatta, liniment, Ipren och värmekudde men det blir inte bättre. Jag brukar aldrig ha såna här problem annars så jag fattar inte, kanske för att jag burit runt på Linnéa i ett års tid? Krupit runt på golvet och sovit/suttit/legat i diverse utomjordiska ställningar framförallt under amningen, detta år utan en enda hel natts sömn. Men ändå.

Vårflod i Tevån.

DSC00616

Kossorna har fått komma ut i stora hagen som går runt oss och det är massor med små kalvar. Dock är de lite fega ännu så ömsom stod de och våldsfunderade på vad jag var för nåt och ömsom så sprang de i vild panik.

DSC00637

Jag minns inte riktigt hur jag kom in på det, men jag följer Magdalena Graafs blogg för att jag tycker hon skriver så fruktansvärt roligt och fullkomligt ärligt vad det än gäller, så det lär ju varit därför. I alla fall, så kom jag att tänka på hur det var när jag växte upp och när jag precis flyttat till stan, 16 år gammal på forntiden, för att börja gymnasiet. Allt var nytt, alla människor var nya förutom ett par från klassen här i Funäs, jag hade varit i stan ungefär 1 gång per år tror jag innan dess, Innan jag flyttade hade jag ett obefintligt intresse för både kläder och smink, sånt gjorde man inte här, på sin höjd maskara när det var disco. Visst, jag började använda foundation på högstadiet, som jag tjuvlånade av mamma i början har jag för mig för jag blev retad för att jag var röd om kinderna hela tiden ”titta Jennie rodnar jämt, äru kär eller, höhöhö!” på moget småpojksmanér. ? Så på sätt och vis så började väl utseendefunderingarna redan då, jag var ju så blyg och tog såklart till mig de orden, innan hade jag inte haft en tanke på eller reflekterat så mycket alls över hur jag såg ut. Jag blev kär för första gången i högstadiet, huvva så jobbigt det var, pojkspolingen var ju dessutom upptagen Men inte då heller funderade jag på hur jag såg ut, det fanns liksom inget ”undrar om han tycker att jag ser fet ut i det här”, eller att jag började sminka mig och fixa frisyren för att han kanske skulle få upp ögonen för mig, det fanns inte i tankebanorna, så jävla skönt det måste varit! Men då visste jag ju inte annat, jag hade inte varit med om annat, ingen sminkade sig, de flesta gick runt i vanliga t-shirtar/collegetröjor och jeans som man kunde köpa på det ljuva 80-90-talet, på gott och ont.

.

Men med alla reklampelare i stan med bikinimodeller som var omöjligt att undvika i alla busskurer och i affärer och vart man än vände blicken så blev självmedvetenheten större och jag började jämföra mig, jag såg folk överallt som såg ut som jag ville se ut, alla hade de något som jag ville ha. I skolan likadant, nästan alla sminkade sig, färgade och fixade håret och hade snygga kläder varje dag, tighta kläder som avslöjade det mesta. Så hade jag aldrig klätt mig. Jag visste inte att man ”skulle” klä sig så som tjej, jag hade alltid bara tagit nåt plagg hemma utan att bry mig speciellt mycket och inte var det det minsta tight eller urringat. Jag var nog väldigt skyddat här hemma på landet, jag minns dock när vi fick parabol och vi hade MTV och VH1 bland annat och jag vet att jag reagerade även på hur alla artister och videos såg ut. Andra året på gymnasiet så utvecklade jag social fobi, jag har säkert haft det liggandes jämt som med ADD:n. Jag ville inte visa mig för folk, jag klarade inte längre att äta lunch i skolrestaurangen, jag levde på godis, jag mådde fruktansvärt dåligt av att tvingas åka buss till och från skolan, allt innebar en enda panikkänsla. Det kändes som alla tittade på mig och tyckte att jag såg konstig ut, gick konstigt, betedde mig konstigt and so on. Jag hade så otroligt mycket föreställningar om vad folk eventuellt tyckte och tänkte om mig. När jag skulle ta körkortet så var jag mer på körskolan och läste teori (på min tid fanns teorin bara att läsa i pärmar inte i någon dator ) än att gå på skolan, det var ju mindre folk där, jag kunde gömma mig.

.

När jag flyttade till Tandsbyn och blev sambo för första gången i slutet på gymnasiet så började jag även jobba på Husqvarna där efter skolan och monterade ihop kapsågar. Även där blev jag bombarderad med idealet om hur man skulle se ut. På tex en arbetsstation så satt en stor plansch med Pamela Anderson i en Baywatchscen rakt framför ögonen på mig, detta var alltså runt 1998. Så skulle man se ut om man skulle duga. Jag såg inte ut så, inte det minsta. Jag krympte mer och mer i självkänsla, för jag tyckte inte att jag dög, vem skulle vilja ha mig, de har mig väl bara i väntan på något bättre. Något ”sånt där” som sticker som en pil rakt in i hjärtat på mig. Internet fanns ju också, det var rätt nytt då, det var svindyrt att surfa, man kunde inte sitta många minuter för då steg telefonräkningen till månen, modemet som ringde upp en anslutning tog ungefär 10 minuter på sig innan det kopplat upp sig mot internet via telefonlinjen och lät samtidigt som en hes kaffebryggare. På löpsedlarna utanför affärerna syntes systrarna Graaf i olika poser med tuttarna uppe vid hakan och blonderat hår, så såg jag heller inte ut, men det var så man skulle se ut. I mitt huvud.

.

Jag mådde så fruktansvärt dåligt över mig själv under så många år, jag såg inget bra. Jag började köpa kläder som besatt bara för att passa in, se ut som de där andra snygga tjejerna som alltid hade allt jag ville ha. Jag började sminka mig mer och mer, jag färgade håret och jag blekte och jag färgade igen och jag blekte. Då kanske jag kan känna mig nöjd. Jag kände mig aldrig nöjd. Köper jag just det här sminket kanske det får mig att se ut som den och den, men jag gjorde ju aldrig det, jag såg bara ut som Jennie Grinde. Samtidigt så slets jag med svårigheterna med min sociala fobi och problemen som ADD medförde, utan att jag förstod att det var det som gjorde mig till den jag är, plus min hörselskada som gör det nästan omöjligt för mig att höra vad som sägs när många pratar samtidigt, när det är bakgrundsljud och TV och radio hör jag oftast aldrig vad som sägs, så jag har känt mig utanför på många olika sätt, utan att jag visste varför jag var som jag var. Jag förstod inte varför jag inte orkade vara social i flera timmar varje dag som alla andra, när jag höll på svimma av trötthet av alla intryck efter en vanlig dag, Jag förstod inte varför inte jag kunde komma ihåg handlingen av en film, varför faktafilmer i skolan aldrig fastnade utan jag svävade iväg i tankarna utom kontroll istället och kände mig stendum.

.

Funderar på om det blev lite av en chock med allt nytt i stan, jag som mest höll till i skogen innan liksom, och därför tog jag åt mig så mycket av allt? Men det är ju inte bara jag som flyttat från ett sådant här ställe till en stad, så jag måste varit extra känslig. Undrar hur jag varit och hur livet sett ut om jag stannat här hemma istället? Funderingar funderingar. Alla år med dåligt mående och försök att hitta mig själv, förstå mig själv, svårt att komma till ro, impulsiviteten som styrt mig hit och dit till både det bättre och det sämre, all packning jag dragit på mig under åren. Alla erfarenheter jag faktiskt fått av att vara jag, hur jag utvecklats och hur jag hamnat här där jag är idag, i en Jennie som jag faktiskt tycker om. ADD-diagnosen fick mig att äntligen förstå mig själv, äntligen förstod jag varför jag är som jag är och varför jag varit som jag varit. Bara att få ett ord som beskriver mig var en enorm lättnad, äntligen visste jag att jag inte var ensam och jag var inte heller speciellt konstig, nåja. Och att det finns hjälp att få för att fungera som en normal människa och det finns strategier som jag själv kan tillgå för att underlätta min vardag. Nu trivs jag bra, jag gillar den jag är och alla självdestruktiva, förvirrade, jobbiga år med ett antal depressioner har ju faktiskt lett mig hit och impulsiviteten fick mig dessutom att komma hem till mitt älskade Ljusnedal igen efter 17 år i stan. Här är jag hemma, här mår jag bra. Och här föddes älskade lilla Linnéa! Jag är så glad över att hon får växa upp på samma plats som mig.

Ja, det var dagens funderingar.

.

Några bilder från förra helgen. Det var ju fantastiskt väder på kvällarna i alla fall. Stina blir helt utom sig av lycka när hon får sällskap ute och blir helt galen, lika Farbror Tilt, de springer runt och jagar varandra och springer uppför träd och ner och så blir de kära och måste mysa med matte en stund och sen sätter det igång igen.

DSC00564 DSC00536

Fantastiskt att vara kattdjur.

DSC00543 DSC00558

Nytt till prinsessan, den randiga från oss och de tv¨å andra från mormor och morfar. Nu går hon så gott som obehindrat, hon började i lördags med att hellre gå än krypa, krypa har ju hittills gått fortare så, och nu gör hon mest inget annat än att gå runt i lägenheten hela dagarna. Vad kul det måste vara! :<3 Och så är nog 4:e tanden på väg, i överkäken denna gång, till vänster om de blivande framtänderna så det blir ett lite skevt bett ett tag.

DSC00583 DSC00587 20160525_180200_27244472915_o

I helgen så blir det lite jobb faktiskt, jag fick frågan om ett litet fotouppdrag på lördag, så det ska bli skoj. Hoppas jag kan leverera bara. Och så ska 30-årsbroderskapet firas på nåt vis samma dag. Vi hade avslutning på kyrkis i onsdags också förresten, lite trökigt. Vi var här i Ljusnedal på äventyrsholmen, Marianne grillade hamburgare och det gick hästar i hagen som Linnéa tyckte var väldigt spännande, blev väldigt besviken när hon inte fick pipa dem. Och en vovve som fick springa lös var också väldigt fascinerande, hon försökte pipa även den men inte heller den kände sig speciellt lockad till det. Goa lilla tjej. Vi var inte ensamma denna gången, utan hela två föräldrar och två barn var vi och så Marianne då förstås Lite trist är det ju att inte fler kan dyka upp en sån här gång när M ställer i ordning en massa och det är sista gången inför sommaren. Men gott som tusan var det med grillade hamburgare, Linnéa fick också smaka och älskade det! Men det var jättemysigt ändå såklart att sitta där i gräset, höra vårfloden som brusade förbi runt om, solen som sken, småprata lite och bara må gott i ett par timmar. Dock gjorde jag misstaget att dricka en halv mugg kaffe och efter vi kommit hem kom hjärtklappningen som på beställning…. så det är bara att fortsätta hålla mig ifrån det uppenbarligen.

20160525_100733_27204638506_o 20160525_1007280_26963568990_o

20160525_100746_27141674582_o


Avgiftning & Jante 5

DSC00514Inte för att skryta men, min unge är nog den smartaste som finns. One of a kind, underbarn, redan medlem i Mensa och universitetet är klarrt å betarrt. Inte ens ett år och är i utvecklingen som en 13-åring. Hold your hästar! Ptro Ptro! Kanske jag överdriver en mikroskopisk smula, men hon är ändå den mest fantastiska som finns, inifrån och ut. ❤ Det är så otroligt hur mycket hon förstår trots att hon inte ens funnits ett år här i världen utanför magen. Hon utvecklas varje dag med sina färdigheter och sin fantastiska personlighet.

.

<— vingelpelle.

.

Som tex idag så höll jag på packa ihop ett paket som Linnéa ”hjälpt till” att öppna i sovrummet, så kryper hon ut i hallen och blir genast väldigt bekymrad – hon har hittat ett skräp! Och det är minst lika bekymmersamt som när det kommer en droppe vatten på bordet/golvet när hon dricker och hon måste genast få ett papper och torka upp det. Skräp sitter hon och håller fram mot oss i handen så vi ska ta det samtidigt som hon låter förtvivlat ”heeheeehee!!!” Idag sa jag åt henne att hon kunde komma till mig och lägga det i kartongen jag höll på med istället. Men hon kom aldrig utan när jag tittade ut i hallen nästa gång så var hon borta och det var misstänkt tyst. Hittar henne i köket, då har hon öppnat sopskåpet och är i full färd med att slänga det lilla skräpet hon hittat i soppåsen! ? Hon brukar även hjälpa till att plocka upp matrester från golvet och lägga dem på sopskyffeln när jag sopar, hoppas städglädjen håller i sig for ävvah. ?

.

Och ännu en sån där grej som jag blev helt till mig över hände häromdan, vi har en gigantisk fodertunna till katterna i garderoben i hallen och den brukar hon öppna och kolla på katterna som är på tunnan och hon ser ju även när vi fyller på matskålarna där. Så hade vi fått en 12kg-säck med kattmat levererad av postisstackarna som jag bara ställde i hallen. Det var bekymmersamt även det förstås och jag förklarade att det var kattmat och att vi skulle hälla den i den stora hinken i garderoben sen. Då gick hon raka vägen till garderoben och öppnade och försökte få ut tunnan! Alltså, jag tycker det är helt otroligt så mycket de förstår såna här små människor! Det är så fascinerande och fantastiskt att få följa en sån här liten människa i utvecklingen. ❤ en liten en som pratar ett helt annat språk än oss men ändå förstår nästan allt vi säger! Hon förstår verkligen det mesta vi pratar om för det märks ju på henne och hennes kroppsspråk och hon tittar efter saker man frågar efter och gör saker man säger åt henne att göra. Så otroligt. ?

.

Trollunge som plockat ur pappas kalsonger ur garderoben och kör omkring med dem. Eller det var snarare en katt som plockade ur dem ur garderoben och sedan ”städade” Trollungesson upp dem i sin vagn.

DSC00502 DSC00507

Detta är första dagen helt utan kaffe! Det har inte hänt sedan Tutankhamon balsamerades så detta är historiskt. Jag var strategisk i går kväll och kastade alla delar av kaffebryggaren som tål maskindisk och lite till i diskmaskinen så det skulle vara en omöjlighet för mig att råka göra en kopp kaffe, jag förbereder alltid bryggaren kvällen innan så jag bara behöver använda förståndet till en knapptryckning i morgondimman. Det blev en underlig morgon, så länge jag kan minnas har jag druckit kaffe i sängen när jag är ledig, det är min enda drog jag någonsin haft och ritual i livet liksom. Hur gör man när man inte dricker kaffe på morgonen?! Hur gör man när man inte dricker kaffe när man hälsar på folk!? Jag får börja om mitt liv på nytt. Lära gamla katter dansa and so on. Men i alla fall, det har gått förvånansvärt bra, jag fick lite ont i huvet på förmiddagen men inte så farligt ändå. Dock känns det fortfarande som att nåt fattas med dagen.

.

Det bästa med avgiftningen är dock att jag faktiskt inte haft hjärtklappning! Hoppas inte den kommer ikväll heller, för igår kunde jag inte somna på grund av det och det kan ju ha berott på kaffet jag drack hos mamma och pappa på eftermiddagen. Så imorse tog jag 54mg Concerta och ökade på med 18mg klockan 12. Jag har mått väldigt bra idag, känt mig vaken och orkat med det mesta. Jag fick en dipp som vanligt även i eftermiddags dock, men inte alls så djup som jag brukar få. Ska bli intressant att se hur det blir mot kvällen nu. Jag är hemskt torr i munnen, det har jag varit sedan jag började med Concerta, och måste dricka kolsyrat vatten hela tiden för det känns som det blir en äcklig beläggning på tungan och det är bara kolsyra som kan fräsa bort den känslan. Hoppas även det är en biverkning som går över efter ett tag, Jag hoppas dock att jag kommer kunna ta en kopp kaffe i alla fall nån gång ibland när jag fått rätt dos inställd och kroppen vant sig. För det är gott och det är även en social grej, det blir ju krångligt med koffeinfritt också även om jag såklart kan ha det hemma, men det är ju om man är ute och fikar nånstans eller hälsar på folk det blir krångligt med det. Undrar om det ens finns koffeinfritt kaffe att köpa här i byn? Alltså, för att brygga själv. Jag har glömt att kolla.

.

Har hittat fantastiska glassformar som jag fick idag, de har droppskydd så små händer slipper bli så kladdiga. Hade tänkt fylla dem med såna där fruktsmoothies, klämmisar, först och främst och göra glass av, om det blir nån sommarvärme i år?! Och sedan ska jag göra egen glass och ha i, tex den fantastiska Philadelphiaglassen som jag brukar göra i glassmaskinen, kan ju bara bli fantastiskt! Och ballonger till födelsedagen med… *Tadaaaaaa!” …katter på! Jag kommer förresten att hinna fira TVÅ Mors Dag innan Linnéa fyller ett år, lite kul. Min första Mors Dag var dagen efter Linnéa föddes hon föddes lördagen 30:e och Mors Dag var på söndagen den 31:a maj. Och i år är Mors Dag den 29:e maj och Linnéa blir ju då ett år på måndagen efter.

DSC00519 DSC00521


Snabba psykopater 6

Eller, neuropsykiatriker. Jag pratade med min kontakt på ENP i fredags eftermiddag, strax före 17 och på måndag morgon hade jag receptet på 54mg Concerta! Impregnerande! Så innan Apoteket här i byn ens hade öppnat för dagen så ringde jag (och de svarade till och med!) och bad dem beställa hem Concerta, så den hämtade jag ut i tisdags. Självklart så kunde jag inte hålla mig från att ta första tabletten samma dag, tålamodet är således än så länge oförändrat grejen var att jag inte var hemma förrän 13:30 och en amöba hade kunnat förutspå hur oerhört oklokt beslut det skulle visa sig vara att ta en sån slags medicin och i den dosen den tiden på dygnet.

.

Så, jag var så jävla klarvaken som jag aldrig någonsin varit när klockan var mitt i natten, jag låg där i mörkret när klockan passerade midnatt med ett par vitt uppspärrade ögon som vägrade hålla sig stängda någon längre stund. Och det känns som att jag låg där till klockan 2 i alla fall innan jag kände mig redo för natten, lagom till Linnéa Rotorbladsson kom kravlande upp i sängen och av döma av snurrandet och sparkandet och skallandet på sin mamma som följde därefter gjorde sig redo för en uppstigning med sin helikopterkropp. Så att eh, sömnen den natten var ju sisådär.

.

Dock kan jag känna att jag får en svacka på eftermiddagen/kvällen ännu, men inte alls i samma förlamande styrka som innan medicinering/eller med Metylphenidate Sandoz. Men jag funderar på om jag kanske ändå skulle behöva en påfyllning av en lägre dos mitt på dagen kanske för att det ska bli optimalt. Får kolla med ENP nästa gång. Men, jag mår inte illa längre! Så.Jäkla.Skönt! Så det var Sandoz som orsakade det utan nån inverkan från nåt annat, mat tex, skönt det. Hade aldrig stått ut att bli sådär varenda dag mycket längre till, så illamående och helt orkeslös, plus noll och ingen effekt av medicinen. Började tappa hoppet litegrann där då jag knappt kände nån skillnad trots att dosen ökades, men med Concerta kan jag faktiskt känna positiva effekter och Emil sa redan första dagen att det var skillnad på mig.

.

Vi imorse innan vi drog till kärmora för att spana in hennes nya lägenhet. Sist vi var där så var det mitt i flyttkaoset, men Linnéas favoritmänniska tillika gudmor/faster och hennes Aviel var ju där då och det var ju det viktigaste. Linnéa är fortfarande så kär i sin faster trots att de ses så sällan, det var hon som fick det första riktigt långa och lyckliga leendet från Linnéa. Så fantastiskt att se. – Linnéas min på högra kortet, haha! xD

20160505_094825_26828077575_o 20160505_094922_26222750544_o

Innan medicinuthämtningen så var vi på BVC, mamma följde med denna gången. Och lille storsitas har ökat nästan ett kilo sedan förra månaden, från 9,44 till 10,36kg och skjutit iväg ännu 2cm på längden till 76cm. Hon växer som hon ska och följer alla sina kurvor perfekt, så för lite mat behöver jag inte oroa mig för att hon får i alla fall. Skönt!

.

Igår eftermiddag så satt vi ute i kattgården jättelänge tillsammans med en lycklig Lille Sej.

20160504_140612_26810329315_o 20160504_141319_26717330932_o

Igår var det kyrkis igen också, men denna gången var vi nere på Risnäset då de påbörjat att renovera en (troligtvis) fuktskada på församlingshemmet. Det var bara vi, Marianne som har hand om det och en mamma till, vars lille 4.5-månaders låg och sov i vagnen hela tiden. Linnéa tyckte det var jättespännande att vara i sanden där nere på lekplatsen, den var god att äta också förstås… undrar hur mycket grus som hamnade i lillmagen egentligen. Vi gungade lite i såna där gungdjur(?!) och en sån där babysitsgunga på gungställningen som var jättekul! Så efter det så drog vi på Coop och köpte en minihink och små trädgårdsredskap så vi har till nästa gång det blir nåt sånt där.

.

Hon blev trött redan efter en timme där nere och visade att hon ville upp i vagnen. Så vi gav upp vid 11 och efter att vi varit på Coop så somnade hon i vagnen nästan direkt, lille vän. Så det fick bli en rundtur på byn i närmare en timme i det fantastiska vädret innan hon vaknade till och vi åkte hemåt. VÅR! – Kyrkan som ligger så fint under Funäsdalsberget.

20160504_115314_26785018246_o 20160504_114918_26785016606_o

Muséet och Fornminnesparken.

20160504_115544_26809003915_o

20160504_115643_26742237971_o

20160504_115826_26204354174_o

Inger & Conny kom förbi i tisdags, efter en skidtur på Flatruet, med en tidig födelsedagspresent till Linnéa. Så jäkla gullig! Denna här har ju liksom inget val, katter och Musse Pigg är vad livet går ut på, precis som för mamma. Som det ser ut nu, kan jag passa på att skriva medan jag kommer ihåg det, är att förmodligen så kommer vi fira Linnéa helgen den 4-5:e juni då brodern fyller 30 på lördagen helgen innan och Linnéa på måndagen det. Kan tänkas det finns trötta människor i omlopp den helgen så det är lika bra att skjuta på Linnéas dag några dagar. Det går ju än så länge innan hon är medveten om detta fruktansvärda att flytta sin födelsedag.

20160503_184501_26771050206_o 20160504_082618_26201641184_o

Finast! – Linnéa fyllde 11 månader i lördags och fick en blombukett av pappa. – Trött liten tjej.

20160502_102728_26494986470_o 20160430_192618_26460202880_o 20160502_104103_26767684435_o

Lille Sej tog sin första fågel, en rödhake. Men jag tror den slapp undan! Tilt provkör Linnás vagn.

20160501_084900_26718416656_o 20160430_194458_26707213966_o

20160501_191248_26149928473_o


P-böter 100 mil bort & bakslag 20

2016-04-17-09.03.49-1.jpg.jpg 20160419_105037.jpgJag har glömt att berätta att förra veckan fick jag ett brev från Transportstyrelsen, en påminnelse på en obetald parkeringsbot!? Inte nog med det, så har min bil tydligen befunnit sig på en gata i MALMÖ! Den 16 mars mellan 9:52:02-10:05:54, how is that possible?! Och hur ska jag kunna motbevisa det? jag var exakt den tiden på kyrkis med Linnéa och jag hade hantverkare här hemma som bytte ventilationssystemet just den dagen och dem träffade jag ju och pratade med, men hur bevisar jag att min bil var här?! Jag har ju liksom noll anknytning till Malmö och har ingen som helst anledning att vistas där heller och har aldrig ens varit där i hela mitt liv. Det märkliga är att Lena också hade fått en likadan påminnelse igår! Fast då var det deras skoter istället som på nåt lustig vis olovligt parkerat sig på en gata i Göteborg och dragit på sig böter. Alltså vad är det frågan om? Så jävla ledsamt. Jag måste ju betala dessa 600 spänn och sen bara hoppas på att min överklagan går igenom. Trött!

.

Som jag sagt förr så går det så mycket bättre med humöret den här vintern, jag blir inte förbannad/jagmåstefåsovaheladagenless/åskmolnstryne så fort det kommit snö. Magiskt! Is it The New Grinde? Eller är det för att ingen tvingar ut mig i arla morgonstund i skiten för att skotta bilar och bli blöt om fötterna? Vi får nog svar på den frågan till nästa vinter. ? Vart jag ville komma var att idag kom vårens andra eller tredje bakslag – det är vitt på backen efter att ha varit vårkänslosamt med våldsamt tinande av snön några dagar. Dock är det 2 plusgrader så den blir nog inte långvarig denna gången heller. (Innan jag hann publicera detta hann det bli 6 grader och snön är väck ?) Tur för den för nu vill jag ha vår och sommar, har känt mig lite isolerad denna vinter iom att Linnéa varit så liten och inte förstått tjusningen med att vara ute, eller förstått, hon har inte haft så mycket användning av snö rättare sagt. ? Eller så är hon sin mors dotter. Kan vara. Men nästa vinter! Oj vad vi ska åka spark och pulka och bygga snögubbar och snögrottor (fast jag har fobi för snögrottor sedan jag läste om en liten tjej som avled i Östersund i vintras av att grottan rasade ihop ?) och snölyktor och göra snöänglar. ? Kan det rent av vara så att jag längtar efter vintern?! Låter inte sunt i Grindeperspektiv. ?

.

Bäbisuppdate: tänk förresten, om 1.5 månader så klassas hon inte som bäbis längre, utan barn! Nänänä, kommer icke på fråga! Linnéa kommer vara min bäbis fårävvah. ? I alla fall, så är det nu en 3:e gadd på väg upp! Bredvid de andra två i nederkäken såg vi i söndags, vanligast är tydligen att det kommer två nere först och sedan två där uppe, men inte på denna modellen då. Och samma dag så gick hon 1.5 meter själv, utan stöd! Hon blir modigare och modigare nu och släpper självmant taget flera gånger om dagen och ser samtidigt så nöjd och stolt ut när hon klarar och vågar stå själv. ? Så plötsligt tar hon för sig så mycket mer, vågar testa. ❤

.
Det var så härligt väder i söndags så vi kastade ut både tvåbenta och alla fyrbenta sömntutor en sväng. Linnéa blir dock helt ställd när hon blir placerad på gräset och vet inte riktigt vad hon ska ta sig till, sitter mest och låter frågande och pillar på gamla löv. ? Lördagen var inte heller dum, vi var och handlade och stannade sedan till hos svärfar och Ingrid som satt och mös på balkongen och där blev vi kvar en bra stund, så härligt var det! Linnéa vågade knappt röra sig där heller för det blev otäckt när hon såg marken långt där nere mellan plankorna verkade det som. Hon fick även en privatkonsert med dragspel och sång där ute, mycket fascinerande. ?

2016-04-18-09.20.10-1.jpg.jpg

Jag var ute med Tilt och Stina i skogen en kväll. Bara älskar Tilts min! ?

2016-04-18-093022-1_26498644265_o

2016-04-18-093747-1_26432606141_o

Stackars Lille Sej, men ibland måste man. Och inte bryr hon sig speciellt mycket heller utan spankulerade runt som vanligt, hon tog och hotade upp Stina i utstyrseln till och med och trodde nog att hon såg enormt farlig ut. ? Söt rumpa fick hon i alla fall. ?

Untitled-1 copy


Hipp Hipp! 26

20160410_113814

.

.

.

.

.

Jag har varit sjuuuukt upptagen med oerhört viktiga projekt de senaste dagarna så jag har helt allvarligt inte gjort annat än varit med Linnéa och sovit ett par timmar och ibland har jag även fått mig lite mat. Det började med att mamma var på väg att fylla år och jag inte hade en aning om vad jag skulle ge henne. Så kom pappa med den fantastiska idén att jag skulle göra en tårta åt henne istället. Och DÅ började såklart Grindehjärnan att skena iväg och idéerna började frodas.

.

.

Så eftersom vi är av släktet Kattus Galningus så blev det en tassformad tårta med alla deras katter på – Misse, Figge på sin tron, lilla Ådi och Mojje i sin lurvsäng och såklart en matskål med Mojjes fångst piprensare i (han måste nämligen alltid jaga ett byte i form av en boll eller piprensare och lägga i matskålen innan han kan äta xD), bollar och en klösbräda med leksaksspö nerstucket i som är fantastiskt kul. Det där andra är blommor som jag försökte mig på… Fyllningen blev nougatfluff och vaniljkräm.

.

Linnéa hade såklart klätt sig till fest.
Efter 10 minuter hade hon tagit tag i hårbandet, spänt ut det så mittenblomman lossnade och snärtade det rakt över ögonen. Huffa.

.

.

.

Grattis lilla mamma på din födelsedag-endagiförskott!

20160410_113919

20160410_111640

20160410_111534 20160410_111543

20160410_111511

Jag var iväg och kollade blodtryck/puls i Hälsorummet på Hc för första gången. Så himla smidigt att man kan gå in där när som helst och kolla, både våg och mätsticka fanns det och ett cirkeldiagram så man kunde kolla sitt BMI till och med, haha! Jo jag var såklart tvungen att kolla mitt BMI också, det var normalt. Det var en lustig tub man skulle stoppa in armen i och den nöp åt hårt! Jag har fortfarande lågt blodtryck, men inte farligt lågt, så det är inte för högt i alla fall. Concerta ökar ofta på blodtrycket så det är ju då ingen fara på taket för min del. Gött!

.

Linnéa fick egna små bestick också, då hon vissa dagar verkligen vägrar öppna munnen när vi ska mata henne. Men får hon hålla skeden själv eller äta med fingrarna, ja då går det hur bra som helst.

20160405_163257_resized 20160405_172817_resized

Mamma och jag for till Röros igår för att bunkra upp med blöjor, mamma köpte förstås det mesta av den varan. Vi köpte bland annat Rema 1000:s egna märke på blöjor denna gången för att testa, för Pampers var slutsålt, och ett 50-pack kostade 27:-! TJUGOSJU KRONOR! Det går lite mer blöjor nu tyvärr när hon pottränas, eftersom att det känns inte så trevligt att sätta på en blöja som det råkat komma en skvätt kiss i igen på lillrumpen när hon varit på pottan. Det kanske inte är nåt som hon märker av heller, jag vet inte? Damen i fråga anser sig heller inte ha speciellt mycket tid över till att sitta på pottan numera heller utan kliver upp direkt nästan och blir skogstokig när jag sätter ner henne igen. Lillkommandoran.

.

Röros kyrka med slagghögarna från gruvtiden i förgrunden.

20160409_101004

Det finaste man har sätter man på bordet? PÅ kakfatet.

20160405_103608_resized 20160405_175316_resized

Hahaah, pappa och jag faceswapade! Jag dog!

Snapchat-4630221899945091793_resized Snapchat-8069795614679123579


Folk i allmänhet 11

Det är fantastiskt tycker jag hur snälla folk är egentligen, i allmänhet liksom bara sådär. Jag la ut en annons på Fb där jag efterlyste minigalgar till Linnéas klänningar och tunikor som har ökat markant helt plötsligt och fick svar att en tjej hade ett gäng jag kunde få ta. Få! Gratis! jag blir alltid överraskad, alltså de kostade kanske inte många kronor att köpa men ändå att bara ge bort sådär till en annan okänd människa som behöver dem. ? Jag vill ändå göra rätt för mig, det känns ju bättre att få betala en symbolisk summa i alla fall, men jag fick absolut inte göra det heller. Så nu har Linnéa en massa galgar till sina fina små kläder.
.
Linnéa har som sagt börjat gå som bara den med gåvagnen nu, tar initiativ helt själv och reser sig mot den och går iväg. Så jäkla gulligt! ? Det är synd att det tar stopp så småningom bara, de borde vara tillverkade med nån slags svängbara hjul fram så det är enklare för dem att lära sig och förstå att det går att vända och svänga. Vi tog och testade den ute igår så fick hon inviga ett par av sina nya gympadojor samtidigt, det gick ju hur bra som helst! Fantastiska lilla tjej. ❤ Gick mer än halva vägen till och från mamma och pappa och tyckte det var så kul! Men små såcka lår är ju varken vana att gå varesig i skor eller utomhus så det tog på krafterna. ? Det var lite för mycket grus på vägen än också så vagnen for lite som den ville och skakigt blev det. Är så glad att jag fick det på film! Sötast i världen! ? Vi tog en tur dit imorse med i spöregnet och tog med oss fika så sjuka pappa Emil skulle få vila i lugn och ro. Sen drog vi och hämtade galgarna, var in på jobbet och betalade lottot och sen på affären. På vägen hem somnade hon så hårt så hon inte ens vaknade när jag bar henne ur bilen! Har aldrig hänt förr. Lilla vän.

wp-1459849853640.jpg wp-1459849929913.jpg

Och klosslådan med olikformade klossar och hål som hon fick av oss i julas förstår hon också meningen med nu och får i alla klossar i hålen! Lustigt hur allt liksom bara lossnar en dag och så går det av bara farten?! Hon förstår även då vi säger åt henne att lägga saker på olika ställen, som att lägga bollen i vagnen tex och städa upp leksakerna, då lägger hon dem i leksaksbacken. När hon tagit en sak kan vi säga åt henne att lägga tillbaka den, då lägger hon den där hon tog den. Fantastiska lilla varelse. Tänk att så små nya människor förstår så mycket ändå! Och kläderna vet hon vart de ska vara på kroppen så hon lägger skor och strumpor på fötterna och mössor på huvet och försöker klä på sig själv. Hon vill även helst äta själv nu och har börjat skrika och protestera med sammanbiten min när vi ska mata henne. Så igår fick hon hålla på själv och då blev maten genast god igen.
.
Gjorde en matigare version av ugnstekt falukorv igår. Tar man bort bostongurkan kan man kalla det rätt okej LCHF men jag var så sugen på just det i just den här maten sååå. Men tänk på att den innehåller 18 gram kolhydrater per 100 gram. Tvi vale. I alla fall. I korven är det bostongurka, dijonsenap (- vilken är väldigt kolhydratfattig till skillnad mot vanlig senap som är en liten sockerbomb det med) och ost. Sedan hällde jag över lite krossade tomater över korven och även lite i botten på formen, kanske 1-1,5dl och blandade även ner ca 1dl grädde och 1dl creme fraiche. Vilket blev en rätt lagom mängd för en halv korvring tror jag. Till detta så åt jag blomkålsmos. Riktigt gott faktiskt!
.
Fick en så fin orkidé av Emil i söndags på 3-årsdagen. ? Hoppas jag kan lyckas hålla denna vid liv ett tag nudå.
wp-1459794502309.jpg wp-1459794553644.jpg

Var ute med två av hårbollarna en sväng i lördags kväll, Stina valde att ligga inne och sova. Var meningen att jag skulle gå ut med Tilt en sväng eftersom han tycker det är så kul med sällskap ute, men då råkade såklart Lille Sej få syn på oss genom fönstret och blev avundsjuk och skrek hjärtskärande. ? Så ser var bara att gå in och ta på henne selen så hon fick vara med hon också.

20160402_193949 20160402_195401

Fantastiskt med fjolårets sallad uppenbarligen. ?

20160402_194914

Emil kom hem med ägg som han köpt av en tjej på jobbet förra veckan, det är helt fantastiskt så gott det är med ”riktiga” ägg! Och gulan, som verkligen är GUL. Men de går tyvärr sönder jättelätt vid kokningen så en del innehåll far ut, men goda är de ? ser fram emot när nybonden öppnar gårdsbutik här i byn i sommar, då ska jag shoppa ägg minsann!

20160403_071347


Påskkäringar och fyllkärringar 8

Fick äntligen upp krokarna i badrummet i fredags. Krokarna som pappa gjort för massa år sedan av hästskosöm som han böjt och lött ihop och bakstycket(?) som Emil fixat till. Jag har målat krokarna med lackfärg så jag hoppas att de inte rostar i första taget i alla fall. Emil har även gjort hyllan under spegeln, så vi kunde byta ut den gamla sneda och vinda och spruckna som satt där innan och gjorde även hål för tandborstmuggarna. Här är dom i full färd med att skruva fast krokarna i plattan, tur Emil får proffshjälp av en miniatyr med leopardkeps och nakna såcka lår.

20160325_114154 20160325_114017

Såhär blev det, jag vill dock byta ut skruvarna mot ett par med platt skalle sen för dessa står ju ut en halvmeter ser det ut som.

20160325_130201 20160325_143207.jpg

Så har det ju varit påsk också, eller är väl fortfarande. Vi var bjudna till mamma och pappa på påskmiddag igår och åt ju i vanlig ordning som när det är julafton och det kan verka som man inte haft mat på bordet sen julen innan. Idag bjöd vi dit oss själva och fick oss samma sak till lunch. Trynsies på väg till mamma och pappa ↓ Hade sån tur så tant Ingrid hade en klut att låna ut så vi fick oss en minipåskkärring påskafton till ära. Vi fick syn på ett gäng små påskkärringar hos grannen i fredags och panikade till då vi inte haft en tanke på att köpa hem godis, men skrapade till slut ihop lite pengar vi tänkte sticka åt dem istället… men… så kom de aldrig! Tråk!

20160326_143101 20160326_143044 20160326_143041

No, Njet, Nein, Nej, Icke. Det är nästan omöjligt att få en skarp bild på den här damen med mobilen nu för tiden.

20160326_143549 20160326_142842

20160326_143703 20160326_144022

Johan och Sanna var också där och Linnéas blivande kusin Ojsan var med i form av en badboll under Sannas tröja.

20160326_144802

20160326_144752

PS. jag önskar mig en bra kompaktkamera sååå mycket! DS.

.

Jag slog även till på stort och tog på mig ett nattpass på påskaftonen och, hemska tanke, lämnade Linnéa för första gången på natten. Huga huga, jag gruvade mig två veckor i förväg till den här stunden. Nästan så jag fått tillbaka inflammationen i hakan för att jag gått och spänt mig och knåpat sönder nagelbanden på tummarna frenetiskt, sånt jag gör tydligen. Men vi överlevde allihopa, allra mest jag. Jag drog iväg strax efter 19 då Linnéa somnat och kom hem vid 5 på morgonen. Det var jobb mest hela tiden, körde in styvt 6600:- till chifen så timmarna bara sprang ju förbi så jag hann knappt oroa mig alls, fan vad trist. Jag gick inte heller i dvala av medvetslöshet då jag varit uppe närmare ett dygn när jag väl kom hem för det var omöjligt för mig att sova på dagen, helt magiskt, hur gick det till? Adrenalin? En timme fick jag förvisso gratis då klockorna tog och ställde fram sig till sommartid mitt i natten, men ändå. Alla var så trevliga och glada och inget tjafs om pengar, de få som var dyngraka var ändå i såpass skick så de kunde ta sig ur bilen själva och även se det tragikomiska i sin egna situation och skratta.

.

Jag låg vaken tills Linnéa vaknade klockan 6 och hon och Emil klev upp. Det är alltid så svårt att varva ner. Men sen somnade jag 2-3 timmar i alla fall till ljudet av American Horror Story – Hotel, men hjärnan är kvar på kudden idag, det är väldigt tydligt, jag lägger inte märke till vad som sker runt mig och jag minns inget. Men jag ska vara vaken tills det blir kväll nu så jag inte ligger med glosögon i mörkret hela natten. Kul att komma ut och jobba lite faktiskt, se lite annat slags folk, roas och förundras över mänskligheten.